Market capitalism sets the conditions for how the world is conceived, experienced and organized at various spatial scales (global to local). Currently, competitiveness, entrepreneurship and economic growth are key values that shape how the world is conceived, experienced and organized. Discourses of place marketing, place branding, and the construction of places as (economic) products, are part and parcel of the heightened commodification of space. Tourism has been a major factor in the commodification of place and space. More often than not, tourism has been seen as a possibility for peripheral places, in their struggle finding new ways towards development. The essay studies the construction, representation, and marketing of tourist places in a peripheral area of Sweden. The purpose with the paper is to examine how tourism marketing creates ideas and perceptions of the space in the region of Dalsland, and how tourism shapes the material spatial practices, conceptions of space as well as lived spaces in Dalsland. The material for the study comprises of representations of Dalsland in tourist brochures published by the regional tourist organization. Lefebvre’s trailectic model of space forms the basic theoretical and methodological perspective for this study. The empirical analysis is based on visual and semiotic content analysis of representations and marketing of places for the tourism. Four categories of tourism marketing are identified and comprise four different spaces of “The touristified space of Dalsland”. As a touristified space, the region of Dalsland has been constructed as a “nature based experience space”. One implication of which is changed material spatial practices, such places with a “high touristic value” are given priority in infrastructure and other public recourses development plans.

Våtmarker är ett av de mest hotade ekosystemen globalt sett till följd av mänskliga aktiviteter (Fluet-Chouinard 2023). De spelar en viktig roll i bevarandet av biologisk mångfald samt att de motverkar klimatförändringar och är därmed viktiga för att uppnå de globala hållbarhetsmålen (Erwin 2009, Ramsar Secretariat 2016). En stor del av alla hotade arter i världen förekommer i våtmarker (Ramsar Secretariat 2016). Rikkärr är en typ av våtmark som karakteriseras av hög artmångfald samt en jordmån rik på mineraler. Rikkärr står idag inför många hot på grund av mänskliga aktiviteter vilket är orsaken till naturtypens otillfredsställande bevarandestatus i stora delar av Sverige (Naturvårdsverket 2019). Detta arbete kommer att fokusera på sju rikkärr i Melleruds kommun i Dalsland. Dessa sju rikkärr valdes ut eftersom de endast blivit bristfälligt inventerade tidigare eller till och med saknade tidigare inventeringar. Syftet med arbetet var att skaffa en bättre kunskap om klassificering och bevarandestatus för de lokaler som studerats. Inventeringen genomfördes under sommaren 2023. Under fältbesöken gjordes en provruteinventering som kompletterades av en fri vandring genom lokalen. I varje provruta noterades alla arter av kärlväxter, vegetationshöjd samt markfukten. Alla lokaler besöktes två gånger för att täcka både tidiga och sena kärlväxter samt notera eventuella skillnader i vegetation och miljön. Vissa av arterna som noterades under inventeringen utgjorde rikkärrsindikatorer (Naturvårdsverket 2017). Dessa arter användes i studien för att identifiera vilka av de inventerade lokalerna som möjligen kunde klassas som rikkärr. Metoderna som användes under dessa inventeringar bestod av en kombination av slumpmässigt utlagda provrutor och en fri vandring och denna kombination fanns vara användbar under inventeringar i dessa i heterogena habitat. Resultatet av kärlväxtinventeringen visade att det inte förekom tillräckligt med rikkärrsindikatorer för att klassa någon av de sju inventerade lokalerna som rikkärr. Tre av de kärr som inventerades hade 8 rikkärrsindikatorer och var därmed mycket nära att kunna klassas som rikkärr. Ett av dessa kärr kan dessutom på grund av fynd av axag(Schoenus ferrugineus) också potentiellt komma att klassas som extremrikkärr. Av de övriga fyra kärren var det två stycken som hade 7 rikkärrsindikatorer och därmed var även dessa nära gränsen till att kunna klassas som rikkärr. Ytterligare inventering av organismgrupper som storsvampar eller mossor skulle potentiellt kunna leda till att dessa kärr kan klassificeras som rikkärr. Det sjunde kärret hade däremot 5 rikkärrsindikatorer och var troligen för långt ifrån kraven för rikkärr. Baserat på kärlväxtinventeringen är detta kärr förmodligen ett intermediärt kärr. Bevarandestatusen på de inventerade lokalerna var varierande, men ingen av lokalerna anses uppnå en gynnsam bevarandestatus. En del lokaler var inte märkbart påverkade, medan andra var kraftigt påverkade av dikning och igenväxning. En av de lokaler som stack ut lite extra var ett kärr vilket var så kraftigt påverkat av mänskliga aktiviteter att det inte längre kan klassas som kärr. I rapporten diskuteras eventuella möjligheter för att denna lokal restaureras, samt möjliga åtgärder för att förbättra bevarandestatusen för de övriga kärren.

Bakgrund: År 2012 tog Boverket fram ett Tobins q värde för alla kommuner i Sverige. Med Tobins q kan man beskriva den teoretiska lönsamheten vid nybyggnation av småhus genom att dividera marknadsvärdet på ett existerande hus med totala produktionskostnaden för en liknande bostad. Kommunerna i Dalsland fick Tobins q värden som låg mellan 0,0–0,79. Boverket skrev i sin rapport att ett Tobins q under 0,8 innebär försämrade möjligheter för nybyggnation, vilket samtliga Dalslandskommuner hade. Det gör det intressant att undersöka hur många småhus det byggs i Dalsland, om bostadsmarknadsläget har ändrat sig så att det idag går att bygga med teoretisk lönsamhet och hur marknadsläget skulle kunna förbättras så att det byggs mer. Metod: För att svara på hur många småhus som byggs sammanställdes data från plan- och byggavdelningarna från samtliga undersökta kommuner. Nya Tobins q värden för Dalslandskommunerna bedömdes genom att dividera ett genomsnittligt marknadsvärde för existerande hus med en beräknad totala produktionskostnaden för ett nytt hus. Marknadsvärden togs fram genom ortsprismetod. Ortprisanalysen visade att det fanns för få hus som passade in som jämförelseobjekt, därför delades hela Dalsland in i tre delmarknader istället. Lantligt, strandnära, och tätortsläge. Totala produktionskostnaderna för att bygga hus på varje delmarknad togs fram genom att sammanställa kostnaderna för tomt, hus, markarbeten och lov. Hur läget kan förbättras för att möjliggöra fler nybyggnationer har undersökts genom intervjuer med kommunalråd, plan- och byggavdelningar, fastighetsmäklare samt en banktjänsteman. Totalt har 13 intervjuer genomförts, varav tio var platsbesök och tre via telefon. Svaren på intervjufrågorna sammanställdes och analyserades för att skapa en övergripande bild av hur det kan skapas bättre förutsättningar för nybyggnationer i Dalslandskommunerna. Resultat: Hur mycket byggs det? År 2018 i Dalsland byggdes det 37 småhus vilket motsvarar 0,85 hus per 1000 invånare. Studien sträcker sig mellan 2013–2018, men den har inte visat på några signifikanta förändringar åt något håll gällande antal hus som byggs. Går det att bygga med lönsamhet? Nej, det är inte troligt att det blir lönsamt att bygga i Dalsland, men i vissa lägen går det att bygga utan att göra en förlust. Strandnära läge i Dalsland fick ett Tobin q på 0,99, vilket är högre än vad rikssnittet var Sverige 2012 då det låg på 0,9. De två andra marknaderna fick ett lite sämre resultat. Tobins q för Lantligt läges uppskattades till 0,75 medan tätort läge slutade på 0,68. På de marknaderna går det alltså inte att bygga med teoretisk lönsamhet enligt denna studie. Vilka förutsättningar krävs för att det ska byggas mer? Det finns två huvudanledningar till att det inte byggs mer än det gör enligt kommunerna. Den första är att Länsstyrelsen säger nej till dispens från strandskyddet vilket leder till att det inte går att skapa attraktiva tomter i strandnära lägen. Den andra är att det är svårt att få lån för att bygga småhus på grund av låga Tobins q-värden. Kommunernas förslag på lösningar går ut på att staten behöver göra ändringar, framförallt lagändringar eller tillägg till lagen. För att LIS ska fungera bättre ur deras synpunkt borde Länsstyrelsen tillämpa en generösare tolkning av strandskyddslagen, vilket skulle resultera i fler dispenser från strandskyddet. Lösningarna för att höjda deras Tobins q var fler. Exempel på dem är bidrag för nybyggnation av småhus på landsbygden, högre bidrag för flerbostadshus och sänka momsen på byggmaterial för att nämna några. / Background: In 2012 Boverket calculated a Tobins q for all municipalities in Sweden. Tobin q describes the theoretical profit when building a single-family house, by dividing market value of an existing house with the total production costs of a similar house. The municipalities in Dalsland had a Tobins q value between 0,0-0,79. Boverket wrote in their report that a Tobins q below 0,8 means worse possibilities for building new houses, which was true for all the municipalities in Dalsland. This makes it interesting to investigate how many single-family houses that are built in Dalsland, if the housing market has changes to a point that makes it possible to build houses with a theoretical profitability and what would enable more houses to be built. Method: To answer how many single-family houses that are built, data, from the planning and construction department was gathered and compiled. Tobins q for the Dalslands municipalities was assessed by dividing the average market value for an existing house with a calculated total production costs for a new house with the same standards. The market values were assessed by looking at sales of single-family houses with the same or similar standard as a new house. The analysis showed that it was too few sales that fit the criteria in all the municipalities, instead all Dalsland was divided in to three submarkets. Rural-, waterfront- and urban locations. The cost of building a new house was calculated for each submarket. The costs that were compiled was for building plot, house, foundation and planning permission. What it would take for the housing market to be improved to enable more houses to be built was investigated by conducting interviews with chiefs of municipals, the planning and construction department, real estate agent and a banker. Result: How much are being built? 2018 in Dalsland 37 single-family houses was built which results in 0,85 single-family houses per 1000 inhabitants. The study reaches from 2013-2018, but it has shown no clear signs of any changes of the amounts of house that is being built. Is it possible to build with theoretical profit? No, it's not likely that you will make a profit from building in Dalsland, but in some locations you can build without taking a loss. Waterfront locations got a Tobins q value of 0,99, which are higher than what the national average was in Sweden 2012 which was 0,9. The two other markets got a somewhat worse result. Rural location got a Tobins q value of 0,75 while urban location got a Tobins q value of 0,68. This study shows that you can't build single-family houses on those locations and make a theoretical profit. What would it take for the housing market to be improved to enable more house to be built? The two biggest obstacles according to the municipalities are that the County Administrative Board are turning down requests for dispensation from the Beach Protection Act and that it is hard for people to get a loan to build houses because of the low Tobins q value. Their proposal for solutions are that the state needs to make changes, especially legislative changes or additions. For LIS to work better from their point of view, the County Administrative Board should apply a more generous interpretation of the Beach Protection Act, which would result in more dispensations from the coastal protection. They had more solutions for raising their Tobins q value. Examples of these are: grants for new construction of small houses in the countryside, higher grants for apartment buildings and lower the VAT on building materials to name a few.

The aim of this study is to compare how dales’ attitudes towards dalbo-dialekt differ between the following variables: age, geographical origin and gender. Therefore, this study presents three research questions: what attitude do dales have to their own dialect? How do these attitudes toward dalbo-dialekt differ in relation to gender, geographical origin and age? Is there any difference in the attitudes to dalbo-dialekt between people who were born and/ or raised in Dalsland and people who were not born and/ or raised in Dalsland? In order to achieve the purpose of this study and be able to answer the research questions, a survey has been chosen as the method. Through a survey it is possible to find differences and similarities in order to see how the attitudes towards dalbo-dialekt differ between the variables of the study. The survey consists of a questionnaire of 15 questions which collect plenty of relevant data and information for the purpose of the study and the research questions. The results of this study show that dales generally have a positive attitude toward dalbo-dialekt. There are also differences and similarities between the variables but the common denominator is that dales have a positive attitude towards dalbo-dialekt. This is something that surprised me a lot as I expected more negative attitudes and opinions about dalbo-dialekt and much more difference between the variables. / Nej

Thesis (doctoral)--Chalmers tekniska högskola, 1983. / Errata slip inserted. Summary in English. Includes bibliographical references (p. 164-171).

I mitt examensarbete arbetar jag med minne, plats och identitet. Mitt mål med projektet är att formgiva ett skåp med naturinspiration från Dalsland. Med mina kopplingar till Dalsland har jag tittat närmre på landskapets mönster i naturen. Temat intresserar mig för jag har under många år samlat bilder och filmer på mönster jag har sett i naturen. Dessa mönsterbildningar i naturen väcker minnen hos mig och kan väcka hos andra.  Jag hittar jag mönster i Dalsland som naturen skapat. Under examensarbete vill jag undersöka hur man kan gestalta en plats naturmönster i en möbel. Med mitt examensprojekt hoppas jag kunna uppnå nya erfarenheter till tekniker jag inte testat tidigare. Jag vill bland annat testa att CNC-fräsa som komponent till ett skåp. Samt visa de jag lärt mig under mina år på Konstfack.  På botten av Vänern har vattnet format sandbottnen till ett vågmönster. Det här sandmönstret har jag ritat upp i ett 3D-program utifrån ett fotografi som jag sedan CNC-fräst ut i MDF. Sanden ligger horisontellt på botten av Vänern, men nu har jag rest upp mönstret och satt MDF-skivorna med det frästa mönstret på ett skåp. Med examensarbetet vill jag kunna rekonstruera och hylla naturens vackra mönsterbildningar. Mitt examensarbtet är viktigt för det visar prov på en formgivningprocess jag brukar använda mig av. Mitt arbete visar hur man kan använda CNC-tekniken till möbelformgivning. Arbetet är viktigt för de visar hur mycket minnen och referenser människor kan få av ett mönster.

Denna studie undersöker hur ett samarbete mellan turismaktörer kan påverka turismens framtid i ett mindre samhälle. Området som studien utgått ifrån är Snäcke kanal, som är en del utav Dalslands kanal. Mängden tidigare forskning som belyser samarbeten generellt är relativ. Även forskning kring hur ideella samarbeten kan påverka samt kring samarbeten knutet till vattenvägsturism (river tourism) saknas. Syftet med studien blir därmed är att ta reda på hur det så kallade Snäckesamarbetet kan påverka turismens framtid i dess närområde fram tills 2020. Studien bygger på en analys kopplat till tidigare forskning, teori samt kvalitativa intervjuer som genomförts med vissa av områdets aktuella turismaktörer. Slutsatsen tar upp vikten av ett samarbete för att en utveckling ska ske, samt redogörs förbättringar som kan lyfta Snäckesamarbetets värde. Det framkommer också att potentialen för att påverka framtiden, för enskilda turismaktörer, ökar betydligt genom att delta i ett samarbete. / This study investigates how cooperation between tourism operators can influence the future of tourism in a small society. The study is concentrated to Snäcke canal, which is a part of Dalsland Canal in Sweden. Generally, the amount of previous research about cooperation is relative. Research on how nonprofit cooperation can influence, as well on cooperation related to river tourism, is missing. The purpose of the study is to discover how the so-called Snäckecooperation may affect the future of tourism in its area until 2020. The study is based on an analysis linked to previous research, theory, and qualitative interviews conducted with some of the area’s current tourism operators. The conclusion reveals the importance of cooperation for development to take place, and outlines improvements, which can increase the value of the Snäckecooperation. It was also found, for individual tourism operators, the potential to influence the future increases significantly by participating in cooperation.