<p>Hälso- och sjukvård är en stor organisation med ett växande informationsflöde. Det läggs mycket tid i dag på informationssökning och dokumentering vilket gjort att tankar kring användning av datorstöd blir allt vanligare. Vikten av tillgång till relevant information betonas i litteraturen och att en handdator som stöd skulle kunna förbättra tillgången. Syftet med detta arbete är att ge beskrivningar av vilken nytta, potentiella nackdelar, begränsningar eller risker tillgång till information via handdatorer kan innebära då de används vid det vårdande och diagnostiserande arbetet inom hälso- och sjukvård. Arbetet har avgränsats till arbetsgruppen läkare då de anses ha en nyckelroll inom vården och då även vad gäller IT-användning. Litteraturstudier, intervjuer och ett skapat framtidsscenario har legat till grund för att uppnå detta arbetes resultat. Resultatet tyder på att handdatorn ger förbättrad tillgång till relevant information vilket är av störst värde nattetid vid akuta situationer. Den begränsning som påvisats är främst datorns kapacitet som inte är tillräcklig i förhållande till mängden information som är önskvärd att kunna hantera.</p>

Hälso- och sjukvård är en stor organisation med ett växande informationsflöde. Det läggs mycket tid i dag på informationssökning och dokumentering vilket gjort att tankar kring användning av datorstöd blir allt vanligare. Vikten av tillgång till relevant information betonas i litteraturen och att en handdator som stöd skulle kunna förbättra tillgången. Syftet med detta arbete är att ge beskrivningar av vilken nytta, potentiella nackdelar, begränsningar eller risker tillgång till information via handdatorer kan innebära då de används vid det vårdande och diagnostiserande arbetet inom hälso- och sjukvård. Arbetet har avgränsats till arbetsgruppen läkare då de anses ha en nyckelroll inom vården och då även vad gäller IT-användning. Litteraturstudier, intervjuer och ett skapat framtidsscenario har legat till grund för att uppnå detta arbetes resultat. Resultatet tyder på att handdatorn ger förbättrad tillgång till relevant information vilket är av störst värde nattetid vid akuta situationer. Den begränsning som påvisats är främst datorns kapacitet som inte är tillräcklig i förhållande till mängden information som är önskvärd att kunna hantera.

<p>I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att använda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrågades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hämmande i deras lärande och skolsituation. På grund av stora skolsvårigheter har ungdomarna fått låna en bärbar dator av skolan. Den har de använt både hemma och i skolan. Tillsammans med föräldrar och lärare har de fått handledning vid kommunens Skoldatatek. Att språket utvecklas när det används har varit utgångspunkt i studien, ur ett sociokulturellt perspektiv. Skolan ska erbjuda en tidsenlig utbildning och elever i skolsvårigheter har rätt att få stöd. Hur detta stöd ska utformas kan skapa ett dilemma på den enskilda skolan. Ett stöd riktat direkt till den enskilde kan nämligen uppfattas som att skolsvårigheter ses som en elevburen problematik, vilket inte får förekomma i ”en skola för alla”. Med tanke på detta dilemma var det viktigt att efterforska ungdomarnas upplevelser av stöd, utveckling och hinder, för att förstå om de orsakar utpekande och exkludering. Resultatet visade att ungdomarna upplevde att de kände sig mer motiverade med sina datorverktyg, som har kompenserat deras svårigheter och tilltalat deras olika lärstilar. Ungdomarna sade sig ha blivit säkrare skribenter och läsare tack vare ökat språkbruk. I deras berättelse framgår även nödvändigheten av stöd från lärare och föräldrar. Resultatet pekar på att alternativa verktyg i lärandet skulle kunna medverka till större måluppfyllelse i en skola för alla, med pedagogisk mångfald.</p>

I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att använda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrågades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hämmande i deras lärande och skolsituation. På grund av stora skolsvårigheter har ungdomarna fått låna en bärbar dator av skolan. Den har de använt både hemma och i skolan. Tillsammans med föräldrar och lärare har de fått handledning vid kommunens Skoldatatek. Att språket utvecklas när det används har varit utgångspunkt i studien, ur ett sociokulturellt perspektiv. Skolan ska erbjuda en tidsenlig utbildning och elever i skolsvårigheter har rätt att få stöd. Hur detta stöd ska utformas kan skapa ett dilemma på den enskilda skolan. Ett stöd riktat direkt till den enskilde kan nämligen uppfattas som att skolsvårigheter ses som en elevburen problematik, vilket inte får förekomma i ”en skola för alla”. Med tanke på detta dilemma var det viktigt att efterforska ungdomarnas upplevelser av stöd, utveckling och hinder, för att förstå om de orsakar utpekande och exkludering. Resultatet visade att ungdomarna upplevde att de kände sig mer motiverade med sina datorverktyg, som har kompenserat deras svårigheter och tilltalat deras olika lärstilar. Ungdomarna sade sig ha blivit säkrare skribenter och läsare tack vare ökat språkbruk. I deras berättelse framgår även nödvändigheten av stöd från lärare och föräldrar. Resultatet pekar på att alternativa verktyg i lärandet skulle kunna medverka till större måluppfyllelse i en skola för alla, med pedagogisk mångfald.

Idag används inte vinden som en påverkande faktor i realtid i befintliga datoriserade evaukueringssystem. Detta påverkar systemet tillförlitlighet negativt. Syftet med denna studie är att påvisa vindens inverkan vid beräkning av lämpliga flyktvägar från ett område som drabbats av brand. Utifrån tidigare forskning och intervjuer av experter inom området brand, framkommer de riktlinjer som ligger till grund för denna typ av datorstöd. Utifrån dessa konstruerades en prototyp, REWA (RealTime Evacuation Wind Application), ett datoriserat stöd i evakueringssyfte där vinden är den centralt påverkande faktorn. Vinden och avståndet till vägar i närområdet är de två faktorer som används i REWA för att påvisa lämpliga flyktvägar vid evakuering. Studiens resultat påvisar att vindens föränderlighet inverkar på lämpliga flyktvägar, vilket således påvisar GIS lämplighet även i realtidslösningar. Slutligen konstateras att REWA behöver testas och utvecklas i samverkan med experter inom olika områden för att dess funktioner ska bli optimala.

Att vara läs- och skrivkunnig är ett grundläggande mål i skolan och läraren ska se till att alla elever når målet. Elever med dyslexi har det relativt svårare att nå målen i läsning och skrivande som skolan ställer vilket kräver anpassning av undervisningen. Syftet med följande litteraturstudie är att undersöka hur litteratur och medier kan användas för att stödja elever med dyslexi i deras läs- och skrivinlärning. Våra frågeställningar är ”vilket förhållningssätt har läraren till elever med dyslexi?” och ”på vilka sätt kan litteraturarbete genom olika medier användas för att underlätta läs- och skrivinlärningen för elever med dyslexi?”. För att få svar på våra frågeställningar har vi läst och analyserat artiklar och doktorsavhandlingar rörande ämnen som är relaterade till syftet och frågeställningarna. Exempel på ämnen som vi eftersökte var dyslexi som diagnos, hur diagnosen påverkar eleverna i undervisningen, läsaktiviteter i klassrummet samt olika medier och hur dessa kan användas av elever. Resultatet visade att en tidig upptäckt av diagnosen är viktig, eftersom en handlingsplan för eleven i fråga kan sättas in. För läsinlärningen är den fonologiska medvetenheten av stor betydelse, därför bör läraren ha goda ämneskunskaper i detta. Aktiviteter som är kopplade till läsning är viktiga för elevernas egna syn på läsning. Genom att läsa forskning om ämnet kom vi fram till att även användning av medier underlättar läsinlärningen. Exempel på dessa är ljudböcker och olika former av datorstöd.

SammanfattningMitt arbete handlar om datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlägga tillgången till och använd-ningen av datorn som hjälpmedel i matematikundervisningen på Malmös gymnasiesko-lor. Utgångspunkt för detta arbete var att större tillgång till datorerna leder till större användning. För att uppnå syftet har jag formulerat några frågeställningar om i hur stor utsträckning datorer används i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklärarna använder på dessa skolor. Jag har även undersökt om det finns några framtida planer för förändring av tillgångar till och användning av datorer i undervisningen. För att svara på frågeställningarna och uppnå syftet har jag använt mig av enkätinsamling. Resultatet visar att datorerna används i liten utsträckning i undervisningen även om tillgången till datorerna är stor. Enligt matematiklärarna är brist på digital kompetens samt ekonomiska medel några anledningar till att datorerna inte används i någon större utsträckning i matematikundervisningen. Resultatet visar även att det inte finns några konkreta planer på att förändra användningen av datorerna i matematikundervisningen.

<p>The aim of the study was to study the phenomenon of dyslexia on the basis of a literature study. I did a thorough exposition of what dyslexia is and its history and previous research in the area. Further I assumed two questions at issue which were What testimonies are there from the literature of how it is to live with dyslexia? and What learning styles are there for people with dyslexia? I have taken part of testimonies that are to be found about how it is to live with dyslexia according to the people themselves that live with it. In the second question at issue I move on to present a couple of learning styles that are used. The ones I present are Learning through your senses (Neurolinguistic programming), The Dunn and Dunn learning styles model and Support from the computer. The results were analysed on the basis of the Labelling theory. The results showed that a lot of people with dyslexia have similar experiences from how it is to live with dyslexia, among other things they have felt left outside and have met foolishness from their surroundings. The results from the learning styles models shows that especially the first two models takes consideration to the students unique learning style in different ways. A woman tells us about how she conquered her dyslexia.</p>

The aim of the study was to study the phenomenon of dyslexia on the basis of a literature study. I did a thorough exposition of what dyslexia is and its history and previous research in the area. Further I assumed two questions at issue which were What testimonies are there from the literature of how it is to live with dyslexia? and What learning styles are there for people with dyslexia? I have taken part of testimonies that are to be found about how it is to live with dyslexia according to the people themselves that live with it. In the second question at issue I move on to present a couple of learning styles that are used. The ones I present are Learning through your senses (Neurolinguistic programming), The Dunn and Dunn learning styles model and Support from the computer. The results were analysed on the basis of the Labelling theory. The results showed that a lot of people with dyslexia have similar experiences from how it is to live with dyslexia, among other things they have felt left outside and have met foolishness from their surroundings. The results from the learning styles models shows that especially the first two models takes consideration to the students unique learning style in different ways. A woman tells us about how she conquered her dyslexia.

<p>SammanfattningSkolverket beslutade 2006 att tillåta symbolhanterande räknare på nationella prov i matematik för alla gymnasieelever från höstterminen 2007. Beslutet debatterades flitigt t.ex. i tidskriften <em>Nämnaren</em>.</p><p>Prototypen till en ny symbolhanterande räknare testades i sju ’pilotklasser’ vid fyra svenska gymnasieskolor från december 2006. Jag har följt två av dessa klasser t.o.m. höstterminen 2007 då de använde den färdiga räknaren TI-Nspire CAS.</p><p>Syftet med denna pilotstudie är att ta reda på hur den nya symbolhanterande räknaren fungerar i matematikundervisningen i de två pilotklasserna på gymnasiets NV-program, främst ur elevernas perspektiv, men också ur lärarnas.</p><p>Tanken är att pröva olika metoder, som kan användas i en större undersökning.</p><p>Bakgrunden ger bl.a. en översikt av de handburna räknehjälpmedlens historia och en kortfattad historik över elektroniska hjälpmedel i den svenska skolan. Tidigare forskning tar upp miniräknaren i skolan och då främst grafräknaren.</p><p>Observationsmetoderna är miniräknardagböcker, diagnostiska test, elev- och lärarenkät. Jag jämför också klassernas kursbetyg och klassificerar ett antal matematikuppgifter m.a.p. möjlig användning av CAS.</p><p>Resultatet gav en mångfacetterad bild med både positiva och negativa sidor. Skolorna behöver ta ställning till vilka klasser som ska använda symbolhanterande räknare och erbjuda lärarna fortbildning. Det behövs metodutveckling, nya läromedel och en reformerad lärarutbildning för att fullt kunna dra nytta av den nya teknikens möjligheter.</p><p>Jag lämnar flera förslag på fortsatt forskning.</p> / kontakt: david_u_strom@hotmail.com