<p>Bakgrund: För att ett företag ska kunna vara framgångsrikt måste det kunna motivera sina anställda att uppnå de uppsatta målen. En förutsättning för detta är att målkongruens mellan individernas och företagets mål skapas. Detta kan med fördel göras genom utformandet av olika belöningssystem. Vanligt är också att företag i jakten på effektivitet söker den optimala organisationsformen genom att tillämpa olika grader av decentralisering.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur decentraliseringsgraden påverkar utformningen av ett belöningssystem.</p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförts med sju personer vardera i Handelsbanken respektive Telia, vars organisationer anses representera två olika grader av decentralisering. Respondenterna har även befunnit sig på olika nivåer i respektive organisation.</p><p>Resultat: Studien visar på ett antal aspekter vilka har en betydande roll i utformningen av olika belöningssystem. Vidare redogörs för vilka typer av belöningssystem som har förutsättningar att skapa målkongruens i organisationer med olika grader av decentralisering, samt skapa effektivitet.</p> / <p>Background: For a company to be sucessfull if has to be able to motivate its employees to reach the calculated targets. For that to happen, goalcongruens has to be created between the company goals and the goals of the individual employee. This congruence can be achieved through the combination of different rewardsystems. It is also common that companys strive to find the perfect organisational structure in terms of decentralisation to be as effective as possible.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to find out how different levels of decentralisation effects the combination of different rewardsystems.</p><p>Realization: Intervjues were carried out with 7 persons in Handelsbanken and 7 persons in Telia. Theese two organizations are said to repesent two different types of organisational structures with regards to decentralisation. The persons intervjued are situated at different levels of each organiszation.</p><p>The Result: The thesis shows that there are a number of factors affekting the design of a rewardsystem. It is also shown which types of rewardsystems that are more suitable in different types of organisational structures.</p>

<p>Stockholm införde stadsdelsnämnder år 1997. I studien har undersökts om ansvar och befogenheter har decentraliserats och vilka effekter reformen har fört med sig för kultur- och fritidsverksamhet. Utgångspunkt har tagits i hur enhetschefer inom kultur och fritid upplevt att styrsystemet förändrats till följd av införandet av stadsdelsnämnder i Stockholms stad och vilka effekter detta har lett till. Dessutom görs en översiktlig bedömning av styrsystemets effektivitet för att om möjligt också kunna bedöma verksamhetens effektivitet. Med utgångspunkt i bedömningar av verksamhetens effektivitet, s k subjektiv effektivitet, blir det möjligt att uppskatta effektiviteten i verksamheten.</p><p>Det finns olika metoder för att mäta och studera effektivitet. I föreliggande studie används den s k kostnadseffektivitetsmodellen (E/K-modellen) och en modell för belysning av subjektiv effektivitet.</p><p>Resultaten indikerar att styrningen upplevs dubbel och att ansvarsfördelningen är otydlig. Inslag finns av detaljstyrning från olika håll. En slutsats är att den otydliga ansvarsfördelningen till viss del förklaras av att den centrala organisationen inte förändrats i samband med införandet av stadsdelsnämnder. En konsekvens är att det inte är klart vem som ansvarar för vad.  Målstyrning har tidigare införts och arbetet har under den studerade perioden fördjupats. Detaljstyrning, oklar ansvarsfördelning samt bristfällig uppföljning inverkar negativt på målstyrning och indirekt också på effektiviteten.</p><p>En områdesorganisation skapar förutsättningar för en ökad lokal samverkan. Samverkan mellan verksamheter inom stadsdelsnämnderna har utvecklats under perioden parallellt med ett visst revirtänkande. Samverkan har i större utsträckning utvecklats på programchefsnivå jämfört med enhetschefsnivå.</p><p>Har ansvar och befogenheter decentraliserats?Stadsdelsnämndsreformen ses som en decentraliseringsreform. Flertalet önskar en ytterligare decentralisering av ärenden. Resultaten visar att ansvar och befogenheter har decentraliserats inom kulturen. För fritiden är utvecklingen snarast den motsatta. En slutsats är att decentralisering av ansvar och befogenheter har skett till programchefer men ej i samma utsträckning till enhetschefer. För enhetschefer inom kultur och fritid ha de sammantagna befogenheterna  inte ökat till följd av stadsdelsnämndsreformen. Decentraliseringen har således bara delvis realiserats.</p><p>Perioden har för kultur- och fritidsenheter präglats av rationaliseringar och nedskärningar. Fritiden har under perioden drabbats av nedskärningar. Kostnaderna har minskat med drygt 30 % och effektiviteten har inte påverkats positivt. Kulturen har under perioden klarat sig relativt väl. Enhetschefer inom kultur och fritid känner ett starkt engagemang för verksamheten och flera är s k eldsjälar. Visst stöd finns för slutsatsen att införandet av stadsdelsnämnder lett till att besparingar kunnat genomföras med mindre negativa effekter jämfört med föregående organisation. Förmodligen drabbar besparingarna i högre grad de frivilliga verksamheterna.</p><p>Sammantaget framstår effektiviteten i styrsystemet och verksamheten som tämligen god, något bättre 1999 än 1996, men mycket kan fortfarande förbättras.</p> / Lic.-avh. Stockholm : Handelshögsk., 2005

Stockholm införde stadsdelsnämnder år 1997. I studien har undersökts om ansvar och befogenheter har decentraliserats och vilka effekter reformen har fört med sig för kultur- och fritidsverksamhet. Utgångspunkt har tagits i hur enhetschefer inom kultur och fritid upplevt att styrsystemet förändrats till följd av införandet av stadsdelsnämnder i Stockholms stad och vilka effekter detta har lett till. Dessutom görs en översiktlig bedömning av styrsystemets effektivitet för att om möjligt också kunna bedöma verksamhetens effektivitet. Med utgångspunkt i bedömningar av verksamhetens effektivitet, s k subjektiv effektivitet, blir det möjligt att uppskatta effektiviteten i verksamheten. Det finns olika metoder för att mäta och studera effektivitet. I föreliggande studie används den s k kostnadseffektivitetsmodellen (E/K-modellen) och en modell för belysning av subjektiv effektivitet. Resultaten indikerar att styrningen upplevs dubbel och att ansvarsfördelningen är otydlig. Inslag finns av detaljstyrning från olika håll. En slutsats är att den otydliga ansvarsfördelningen till viss del förklaras av att den centrala organisationen inte förändrats i samband med införandet av stadsdelsnämnder. En konsekvens är att det inte är klart vem som ansvarar för vad.  Målstyrning har tidigare införts och arbetet har under den studerade perioden fördjupats. Detaljstyrning, oklar ansvarsfördelning samt bristfällig uppföljning inverkar negativt på målstyrning och indirekt också på effektiviteten. En områdesorganisation skapar förutsättningar för en ökad lokal samverkan. Samverkan mellan verksamheter inom stadsdelsnämnderna har utvecklats under perioden parallellt med ett visst revirtänkande. Samverkan har i större utsträckning utvecklats på programchefsnivå jämfört med enhetschefsnivå. Har ansvar och befogenheter decentraliserats?Stadsdelsnämndsreformen ses som en decentraliseringsreform. Flertalet önskar en ytterligare decentralisering av ärenden. Resultaten visar att ansvar och befogenheter har decentraliserats inom kulturen. För fritiden är utvecklingen snarast den motsatta. En slutsats är att decentralisering av ansvar och befogenheter har skett till programchefer men ej i samma utsträckning till enhetschefer. För enhetschefer inom kultur och fritid ha de sammantagna befogenheterna  inte ökat till följd av stadsdelsnämndsreformen. Decentraliseringen har således bara delvis realiserats. Perioden har för kultur- och fritidsenheter präglats av rationaliseringar och nedskärningar. Fritiden har under perioden drabbats av nedskärningar. Kostnaderna har minskat med drygt 30 % och effektiviteten har inte påverkats positivt. Kulturen har under perioden klarat sig relativt väl. Enhetschefer inom kultur och fritid känner ett starkt engagemang för verksamheten och flera är s k eldsjälar. Visst stöd finns för slutsatsen att införandet av stadsdelsnämnder lett till att besparingar kunnat genomföras med mindre negativa effekter jämfört med föregående organisation. Förmodligen drabbar besparingarna i högre grad de frivilliga verksamheterna. Sammantaget framstår effektiviteten i styrsystemet och verksamheten som tämligen god, något bättre 1999 än 1996, men mycket kan fortfarande förbättras. / Lic.-avh. Stockholm : Handelshögsk., 2005

Syftet med vår undersökning har varit att öka förståelsen för komplexiteten som skolledningen och lärarna möter när en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen på hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med personer från skolledningen samt en lärargrupp. I våra intervjuer har svaren från respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar på genom att undersöka en reforms väg från regeringsbeslut till lokalt genomförande. I vår undersökning framgår det att olika aktörer är med och påverkar vad det blir av reformerna. Detta kan innebära att en reforms egentliga visioner kan komma att urholkas och i sin tur bli otydliga.

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet på marknader i flera länder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gäller såväl kunder som kontor. Denna studie undersöker anställdas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur på den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan på bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien är av vikt eftersom företags utlandsetablering har pågått i över 100 år och kunskapen om vad som händer med företags kultur och struktur är begränsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur är dels fyra organisationskulturer, även kulturteori diskuteras för att även få en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget består av information hämtad direkt från Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med två anställa på Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken är en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte är så utmärkande på den brittiska marknaden eftersom även de brittiska bankerna i större utsträckning går mot en allt mer decentraliserad organisering. Handelsbankens organisationskultur har inte påverkats i någon större utsträckning av utlandsetablering. Respondenterna menar att organisationskulturen är stark, de behåller sin starka decentralisering och anställer endast medarbetare som är villiga att anamma bankens kultur.

Bakgrund: För att ett företag ska kunna vara framgångsrikt måste det kunna motivera sina anställda att uppnå de uppsatta målen. En förutsättning för detta är att målkongruens mellan individernas och företagets mål skapas. Detta kan med fördel göras genom utformandet av olika belöningssystem. Vanligt är också att företag i jakten på effektivitet söker den optimala organisationsformen genom att tillämpa olika grader av decentralisering. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur decentraliseringsgraden påverkar utformningen av ett belöningssystem. Genomförande: Intervjuer har genomförts med sju personer vardera i Handelsbanken respektive Telia, vars organisationer anses representera två olika grader av decentralisering. Respondenterna har även befunnit sig på olika nivåer i respektive organisation. Resultat: Studien visar på ett antal aspekter vilka har en betydande roll i utformningen av olika belöningssystem. Vidare redogörs för vilka typer av belöningssystem som har förutsättningar att skapa målkongruens i organisationer med olika grader av decentralisering, samt skapa effektivitet. / Background: For a company to be sucessfull if has to be able to motivate its employees to reach the calculated targets. For that to happen, goalcongruens has to be created between the company goals and the goals of the individual employee. This congruence can be achieved through the combination of different rewardsystems. It is also common that companys strive to find the perfect organisational structure in terms of decentralisation to be as effective as possible. Purpose: The purpose with this thesis is to find out how different levels of decentralisation effects the combination of different rewardsystems. Realization: Intervjues were carried out with 7 persons in Handelsbanken and 7 persons in Telia. Theese two organizations are said to repesent two different types of organisational structures with regards to decentralisation. The persons intervjued are situated at different levels of each organiszation. The Result: The thesis shows that there are a number of factors affekting the design of a rewardsystem. It is also shown which types of rewardsystems that are more suitable in different types of organisational structures.

Den svenska skolan har under de senaste årtionden gått från att vara en av de mest reglerade sektorerna i det svenska samhället till att bli en av de mest avreglerade. I samband med detta har skolan fått en ny typ av styrning. Genom en decentralisering av skolan har ansvaret skiftat från statlig till kommunal nivå. Den så tidigare regelstyrda skolan har blivit målstyrd och läraryrket har med detta förändrats. Syftet med denna studie är att undersöka hur intervjuade lärare och ledning upplever att styrningen av organisationen påverkar deras arbete i termer av möjligheter och hinder. Tidigare forskning visar att lärarna, under den nya styrningen, upplever att nya arbetsuppgifter har tillkommit utan att andra har försvunnit. Forskning visar även att lärarna upplever att de är under ständig tidspress samt att föräldrakontakter, närvarorapportering arbetslagsmöten och konferenser har ökat samtidigt som tid för kontakter med verksamheter utanför skolan och möjlighet till kompetensutveckling har minskat. Genom att redovisa organisationsteorier ges en förståelse inför begreppen decentralisering, målstyrning, beslutsfattande och kommunikation. Begreppen sätts in i kontexten kring hur den svenska skolan förändrats de senaste årtiondena bland annat genom New Public Mangement (NPM) rörelsen. Studien bygger vidare på denna teoretiska bakgrund för att skapa förståelse kring hur lärarna upplever styrning och dess påverkan på hinder respektive möjligheter i arbetet. Semistrukturerade intervjuer ligger till grund för empirin. Resultatet visar att flera av de faktorer som våra intervjupersoner upplever som hinder, även upplevs som möjligheter. Det går också att finna att balansen mellan friheten i att utföra sina arbetsuppgifter och de beslut som tas av andra kring utförandet av arbetet är i otakt och det som kommuniceras till viss del hindrar utförandet av arbetet. I denna studie ligger fokus på kommunikation som verktyg för styrning. Studien hoppas kunna bidra till ett nytt, alternativt, angreppssätt samt till att belysa vikten av kommunikation som ett verktyg för den nya styrningen som sker i linje med teorier om NPM.

Detta är en uppsats om lärares syn på målstyrningen vid två skolor samt hur de uppfattar att eleverna uppnår de uppsatta målen. Undersökningen utfördes som en kvalitativ enkätstudie. Resultatet visar att många lärare uppfattar att målen är otydliga vilket resulterar i att de tolkas olika. Angående hur man mäter att eleverna uppnår målen blev resultatet att det finns en mängd olika metoder att tillgå som till exempel loggbok och observation. En tydlig skillnad fanns i svaren bland dem som hade lång arbetslivserfarenhet gentemot den som hade minst arbetslivserfarenhet. Skillnaderna kan bland annat bottna i osäkerhet på sin yrkesroll samt bristande kunskaper i och med kort arbetslivserfarenhet.

Studiens syfte är att ta del av gymnasielärares upplevelser och erfarenheter av den decentraliseringsprocess som kännetecknade skolverksamheten under 1990-talet. Närmare bestämt undersöks hur läraryrket som profession kom att förändras utifrån faktorer såsom kunskapssyn, självständighet i arbetet samt möjligheten att stänga verksamheten gentemot extern kontroll. Studien är en kvalitativ intervjustudie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer där samtliga lärare är verksamma på samma kommunala gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna överlag anser att läraryrket som profession kom att påverkas negativt av decentraliseringens förändringar. Exempelvis kom den förändrade kunskapssynen att ge lärarna en mer handledande roll i klassrummet istället för rollen som kunskapsförmedlare. Samtidigt gav den dåvarande ekonomiska krisen upphov till en skolmarknad vars värdering inte alltid anses stå i paritet med läraryrkets värderingar utifrån ett professionsperspektiv.

Uppsatsen ”Maktrelation stat och kommun: debatten om den kommunala självstyrelsen 2004-2010” är en beskrivande idéanalys som utifrån tidningars debatt- och ledarartiklar undersöker synen på förhållandet mellan stat och kommun i Sverige. År 2004 startades en grundlagsutredning i vilken frågan om den kommunala självstyrelsen ingick. Utredningen resulterade i en reformerad grundlag som antogs år 2011. Denna uppsats analyserar de argument för och emot kommuners ökade självstyre som fördes fram i debatten under denna tid. Med maktrelationen stat och kommun som utgångspunkt används begreppet decentralisering och olika typer av autonomi som teoretiska verktyg för analysen. Resultatet är att det går att binda de framförda argumenten till decentraliseringskriterier baserade på olika typer av autonomi. De vanligaste för-argumenten var [bredare representation av grupper samt öppet tillträde till politiska systemet/bemanningsautonomi] och [subsidiaritetsprincipen, representativ demokrati på lokal nivå/ekonomisk autonomi]. De vanligaste argumenten emot var [jämlikhetsskäl mellan medborgarna/policyautonomi] och [effektivisering, dubbla strukturer inom förvaltningen/ekonomisk autonomi].