<p>Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun.</p><p>Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola.</p><p>Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen.</p>

Uppsatsens titel: Samordning av inköp – Peab Bygg Region Trollhättan Seminariedatum: 18 januari 2008 Ämne/Kurs: Företagsekonomi. Kandidatuppsats, 15hp Författare: Linus Gad och Maria Qvillberg Handledare: Susanne Åberg Nyckelord: Inköp, samordning, byggföretag, centralisering, decentralisering, totalkostnad, inköpsorganisation, inköpsstrategi Syfte: Studiens syfte är att utreda hur Peab Bygg Region Trollhättan kan nå samordningsfördelar inom ramen för nuvarande inköpsorganisation. Teoretisk referensram: Ett flertal teorier om samordning samt strategi och organisation i inköpsarbetet har sammanfogats för att skapa en god teoretisk grund av hög relevans för studien. Teorierna har sedan används för att ta fram en tillämpbar analysmodell. Metod: En kvalitativ metod har använts där intervjuer bidragit till stora delar av det empiriska materialet. Intervjuerna utfördes på Peab Bygg Region Trollhättan med personer med viktiga roller inom inköparbetet. Studien är av deduktiv typ då inledande teoretiska studier har legat till grund för de intervjufrågor som ställdes. Genom att länka samman teori och empiri har utvecklingsmöjligheterna inom inköpssamordning analyserats. Empiri: Empirin består av tre delar, där den första delen ger en bakgrundsbeskrivning av Peab och byggbranschen. Därefter följer en detaljerad redogörelse av inköpsarbetet i Region Trollhättan och avslutningsvis beskrivs hur man arbetar med samordning idag, samt hur man vill att det ska fungera framöver. Resultat: Målsättning, rollfördelning och kommunikation har identifierats som fokusområden för samordningsarbetet i Region Trollhättan. Samordning bör i nuläget ske i form av samköp mellan projekt och förbättrat informationsutbyte. En ansvarsfördelning och rutiner för samordningssatsningen bör utarbetas. Regionen bör också bli bättre på att ta tillvara på erfarenheter efter avslutade projekt och utnyttja existerande medier för att förbättra kommunikationen.

Bakgrund: Målstyrning är en styrform som används i stor utsträckning inom den offentliga sektorn och därigenom av landsting. Problem med målstyrning inom offentlig verksamhet har påvisats av en mängd olika forskare med fokus mot mål, och den beställare- utförarestruktur som råder. Hur chefer uppfattar styrsystemet inom hälso- och sjukvården är dock inte studerad i samma utsträckning. Trots ett krav från landstingsledningens sida om minskat antal anställda inom hälso- och sjukvården i Östergötland har en ökning skett, något som fångade uppsatsförfattarnas uppmärksamhet gentemot styrningen i organisationen. Syfte: Genom att utgå från centrum- och verksamhetschefers uppfattningar om mål och styrning undersöka målstyrningen som styrmetod inom en decentraliserad hälso- och sjukvårdsorganisation. Metod: Studien grundar sig i ett deduktivt synsätt och har genomförts i form av en fallstudie på ett centrum inom Hälso- och sjukvården i Östergötland. Empiriskt material har insamlats i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med två centrumchefer, samt e-postintervjuer med fyra verksamhetschefer. Resultat: Målstyrning som styrmetod inom hälso- och sjukvården har brister. Mål är otydliga samt oförenliga och kräver prioriteringar, vilket skapar problem vid måluppfyllelse . Problemen påvisas huvudsakligen på verksamhetsnivå, där ett behov av ökad tydlighet och klargörande gällande prioriteringar efterfrågas, detta då styrmodellen inte är anpassad efter verksamhetschefernas behov.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun. Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola. Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen.

ABSTRACT The study is an analysis of the politic debate about the decentralising of the public school between the years 1946 and 1990. The problem that the essay is about to study is which reason made the decentralising take place. The texts that have been read, interpreted and reconstructed are propositions, motions and written debates in the parliament. The purpose of the study is to examine the discussion about the schools decentralising in 1946-1990. The aim is also to examine what kind of pro- and contra arguments that are shown in the debate and who the interveners are and why they made a statement. The result is divided into three parts where education, organisation and financial questions categorize the arguments.   An analysis model, performed by setting pro arguments and contra argument for themselves as Arne Naess model, carries out the model of the analysis.  The results that the study has come up with is that the Government and the Education Committee was the proposal to municipalize school, while the other parties were not in complete agreement. No party clearly said no to the proposal but felt that the proportion was sloppily done and very ambiguous. The reasons that existed for the decentralization was financial, educational and organizational.

<p>This thesis analyzes the state of educational decentralization in Vietnam with the purpose to analyze how education has been decentralized in Vietnam; and if it has been in accordance with the purpose of the international development institution present in Vietnam.</p><p>The thesis presents a theoretical framework over public decentralization and educational decentralization. The theoretical framework builds the base for the case study and the final discussion. The case study is undertaken as interviews with four different Departments of Education and Training in four different provinces and three different development organizations included in the process of educational decentralization in Vietnam.</p><p>The results from the case study show that a decentralization of education has been undertaken in Vietnam. However, the decentralization has only been in the form of spatial decentralization, transferring responsibility and authority to lower levels of government, and has not decentralized decision-making authority to the Departments of Education and Training. The political sphere has not matched the decentralization of education with financial decentralization and has not increased the capacity within the Department of Education and Training. This lack of financial decentralization and capacity-building has provided a situation where the political sphere still keeps the decision-making authority over education. The development organizations on the other hand are pretty satisfied that decentralization of education has taken place in Vietnam. However, it has not met the purposes of the development organiza-tions.</p> / <p>Denna uppsats analyserar det aktuella tillståndet av utbildningsdecentralisering i Vietnam. Syftet är att analysera hur utbildning har blivit decentraliserat i Vietnam och hur denna decentralisering överrensstämmer med det uttalade syftet av de internationella utvecklingsinstitutionerna.</p><p>Uppsatsen presenterar en grundläggande teoretisk ram som behandlar offentlig administrativ decentralisering samt utbildningsdecentralisering. Denna teoretiska ram ligger till grund för uppsatsens fallstudie och dess avslutande diskussion.</p><p>Fallstudien i denna uppsats är gjord i intervjuform med fyra ”Department of Education and Training” samt tre internationella utvecklingsinstitutioner som medverkar i decentraliserings-processen av utbildning i Vietnam. Dessa intervjuer visar att utbildning har blivit decentraliserat i Vietnam. Dock har denna decentralisering endast flyttat beslutandemakt över utbildning till de lägre politiska nivåerna utan att ge ”Department of Education and Training” någon ökad frihet att ta individuella beslut. Den politiska sfären i Vietnam har på så sätt lyckats att decentralisera utbildning utan att ge ifrån sig politisk makt. Detta har skett genom att utbild-ningsdecentraliseringen inte har kombinerats med finansiell decentralisering samt att ”Department of Education and Training” inte har kontroll över sin egen kompetensutveckling.</p><p>Detta har lett till att en officiell decentralisering har ägt rum av utbildning i Vietnam. Dock har denna decentralisering inte främjat syftet uttalat av decentraliseringsteorin eller de interna-tionella utvecklingsinstitutionerna.</p>

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

<h1>ABSTRACT</h1><p>The study is an analysis of the politic debate about the decentralising of the public school between the years 1946 and 1990. The problem that the essay is about to study is which reason made the decentralising take place. The texts that have been read, interpreted and reconstructed are propositions, motions and written debates in the parliament. The purpose of the study is to examine the discussion about the schools decentralising in 1946-1990. The aim is also to examine what kind of pro- and contra arguments that are shown in the debate and who the interveners are and why they made a statement. The result is divided into three parts where education, organisation and financial questions categorize the arguments.   An analysis model, performed by setting pro arguments and contra argument for themselves as Arne Naess model, carries out the model of the analysis. </p><p>The results that the study has come up with is that the Government and the Education Committee was the proposal to municipalize school, while the other parties were not in complete agreement. No party clearly said no to the proposal but felt that the proportion was sloppily done and very ambiguous. The reasons that existed for the decentralization was financial, educational and organizational.</p>

Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur och varför enheter inom en decentraliserad organisation responderar på koncernövergripande hållbarhetsmål. Resultatet är baserat på data från intervjuer och föreslår att enheter inom decentraliserade organisationer responderar på institutionellt tryck i form av koncernövergripande hållbarhetsmål på två olika vis. Om arbete mot hållbarhetsmålen redan existerar i arbetssättet i företagskulturen och anses vara en del av organisationens identitet identifieras arbetet och symboler skapas för att förmedla detta till intressenter, vilket skapar legitimitet. Arbete mot hållbarhetsmålen som inte redan existerar implementeras och tillämpas inte bara symboliskt utan även med samtycke. Responsen sker med möjlighet till valfrihet och anpassning. Faktisk implementering föreslås bero på att arbetet går i linje med redan existerande företagskultur, efterfrågan hos kunderna, att det finns vinning för den egna enheten genom legitimitet hos kunder och medarbetare, för att det ligger i det egna ansvaret i den decentraliserade modellen samt för att överleva på marknaden.