<p>Mycket har förändrats sedan den nya läroplanen infördes. Den nya läroplanen var i sin utformning målstyrd. Offentliga verksamheter har tidigare varit centralstyrda men i den nya läroplanen decentraliserade man beslut och därmed makt ner på lägre nivåer. Det är därför intressant att undersöka vilken uppfattning politiker, rektorer och lärare har i den nya målstyrda skolan. </p><p>Jag har därför intervjuat politiker, rektorer och lärare utifrån fyra frågeställningar där de får redogöra för vad målstyrning innebär för dem och vad de tycker om en målstyrd skola och vilken roll de anser sig ha i en målstyrd skola och sist egna kommentarer om skolans målstyrning. </p><p>Resultatet blev att alla intervjuade tycker målstyrning är bra. Men målstyrning är svår att tillämpa såsom beskrivs i teorin. Målstyrningsprocessen och utvärderingen är svår att lösa.</p>

ÅDT-uppdraget tillhör Väg &amp; Trafik, ett affärsområde inom Vägverket Konsult som i sin tur ägs av myndigheten Vägverket. Uppdraget innebär trafikmätning på de statliga vägarna, resultatet benämns ÅrsmedelDygnsTrafik (ÅDT). Kund och beställare är Vägverkets respektive regionkontor. Idag har problem börjat uppmärksammas som drabbar medarbetarna och verksamheten i ÅDT-uppdraget. Det finns antydningar till missnöje kring hur uppdraget drivs samt oro för framtiden och en eventuell konkurrensutsättning. Uppdragets status har sjunkit både intern och externt. Syftet med denna studie är att visa hur ÅDT-uppdragets faktiska organisationsstruktur ser ut och vilka effekter den har på medarbetarna och verksamheten. Genom en sådan koppling kan uppdraget stärkas och bli mer konkurrenskraftigt. Därför riktas denna nulägesanalys mot kommunikationen i ÅDT-uppdraget, uppdragsstrukturen samt den kringliggande organisationskulturen. Dessa tre ämnesområden blir den teoretiska referensramen. Informationsinsamling gjordes genom en serie direktintervjuer med fem personer samt telefonintervjuer som riktade sig till ytterligare tolv. Tillvägagångssättet var kvalitativt. Resultatets helhet visar en grundläggande missuppfattning. Uppdragets organisationsstruktur beskrivs och förväntas fungera bäst som en matrisorganisation. Men förut-sättningarna för att en sådan struktur skall fungera finns ej idag. Istället syns tydliga kommunikations- och samordningsbrister samt att tendenser till motsättningar finns. Slutsatsen är därför att uppdragsstrukturen inte passar ihop med verksamhetsorganisationen i Vägverket Konsult. Problemlösningen innebär att antingen behålla nuläget men att hantera förutsättningar som geografisk spridning och samordning bättre, eller en tydlig strukturell förändring. Avslutningsvis presenteras tre konkreta åtgärdsförslag som innebär olika organisationsstrukturer och grader av centralisering för ÅDT-uppdraget.

Samhället har under den senaste tiden förändrats och dagens kund kräver en tillgänglighet som inte tidigare har funnits. Bankerna har under de senaste två åren börjat anpassa sig efter kundernas behov och ökat tillgängligheten genom att utöka öppettiderna. Swedbank och Handelsbanken är två stora organisationer med omfattande bankverksamhet. Vi är intresserade av hur besluten har tagits och hur förändringen har implementerats på lokala bankkontor inom Swedbank och Handelsbanken. Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för hur beslutet kring de utökade öppettiderna har implementerats på kontorsnivå i Swedbank och i Handelsbanken. Vår ambition är att intervjua personer med högre positioner på kontoren samt andra kontorsanställda. Det här för att skapa en bred bild av införandet av de utökade öppettiderna. Vi kan, efter att ha genomfört vår uppsats, konstatera att det är svårt att se beslutet om bankkontorens öppettider som ett kortsiktigt beslut, då beslutet kring öppettiderna är kostsamt. Vi anser att bankerna bör se öppettiderna som en långsiktig investering. Vi ser även att förändringsarbetet har varit mer omfattande på Handelsbanken än på Swedbank.

There is a general conception among those who are involved in the school-sector that there is a relation between resources and results. Better qualified teachers, smaller classes and schools with more finacial funding are regarded as better learning and development conditions for pupils (Gustafsson 2008). In spite of these widespread understanding, educational and economic research studies at the beginning of the 20th century had reached the verdict that resources have no bearing on educational results (Gustafsson 2008). The Swedish board of education (Skolverket) have published several reports, studies and surveys regarding the relation between resources and student outcomes. The purpose of this paper is to analyze the message of six publications from the Swedish board of education around the relationship between resources and student outcomes on the basis of the decentralization of the Swedish school in the 1990´s. The central question at issue is whether the Swedish board of education has been consistent in their message about the relationship between resources and results in the six publications between 1994-2009? I have also attempted to answer the resulting questions of my conclusion. This study is based on a qualitative text analysis. This means that text, in this case the publications from the Swedish board of education, is the object of the analysis. The result of this study is that the Swedish board of education in the middle of the 1990´s conveyed the message that there is no relationship between resources and results, or in any case that their and a large number of other research studies indicate this. This message has since changed. In their publications from the 21st century they distinctly express that such an relation does exist. This study consequently demonstrates that the Swedish board of education has not carried a consistent message in their publications. In the paper two possible explanations for the divided message from the Swedish board of education are presented. The first is that the Swedish board of education has been a victim of the methodological difficulties within the field of research. The second explanation is that the inconsistent message is a result of economic thinking from the Swedish board of education. The paper also goes on to discuss the Swedish board of educations use of human capital theory and the view on knowledge and learning.

<p>Samhället har under den senaste tiden förändrats och dagens kund kräver en tillgänglighet som inte tidigare har funnits. Bankerna har under de senaste två åren börjat anpassa sig efter kundernas behov och ökat tillgängligheten genom att utöka öppettiderna.</p><p>Swedbank och Handelsbanken är två stora organisationer med omfattande bankverksamhet. Vi är intresserade av hur besluten har tagits och hur förändringen har implementerats på lokala bankkontor inom Swedbank och Handelsbanken.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för hur beslutet kring de utökade öppettiderna har implementerats på kontorsnivå i Swedbank och i Handelsbanken. Vår ambition är att intervjua personer med högre positioner på kontoren samt andra kontorsanställda. Det här för att skapa en bred bild av införandet av de utökade öppettiderna.</p><p>Vi kan, efter att ha genomfört vår uppsats, konstatera att det är svårt att se beslutet om bankkontorens öppettider som ett kortsiktigt beslut, då beslutet kring öppettiderna är kostsamt. Vi anser att bankerna bör se öppettiderna som en långsiktig investering. Vi ser även att förändringsarbetet har varit mer omfattande på Handelsbanken än på Swedbank.</p>

Sammanfattning   Titel: Företagskulturens roll inom banksektorn – Samspelet mellan företagskultur och arbetstillfredsställelse.   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi.   Författare: Daniel Larsson och Daniel Elmersjö.   Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling.   Datum: 2015 – Juni   Syfte: Syftet med vår studie är att belysa samspelet mellan företagskultur och hur de anställda upplever arbetstillfredsställelse. Företagskultur studeras med hjälp av beslutsfattande på individnivå som en faktor inom begreppet företagskultur. Tidigare forskning tyder på ett samspel mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse men den berör inte specifikt beslutsfattande på individnivå som är en aspekt inom begreppet delaktighet.   Metod: Denna studie antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien har en abduktiv ansats och de viktiga begreppen tematiseras. Studien är av kvalitativ art och antar en fallstudiedesign där vi studerar tre företag inom bankbranschen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer.   Resultat &amp; slutsats: Studien antyder ett samspel mellan underliggande företagskultur och upplevd arbetstillfredsställelse. Studien antyder även att delaktighet i beslutsfattande på individnivå är en viktig aspekt för upplevd arbetstillfredsställelse, men inte den enda aspekten. Arbetstillfredsställelse är känslobaserat och svårt att studera genom kvalitativ forskning.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag på vidare forskning är att studera vidare på samspelet mellan underliggande företagskultur och upplevd arbetstillfredsställelse. Dessutom föreslår vi en kvantitativ ansats vid vidare studier inom detta forskningsområde.   Uppsatsens bidrag: Denna studie ger ett underlag för samspelet mellan starka företagskulturer och upplevd arbetstillfredsställelse. Om företagskulturen är väl integrerad, eller stark, påverkas de anställdas upplevda arbetstillfredsställelse i den bemärkelsen att respondenterna reflekterar över gemensamma aspekter. Vidare bidrar studien med en metodpoäng som innebär att detta forskningsområde med fördel studeras genom kvantitativa studier.   Nyckelord: Företagskultur, arbetstillfredsställelse, beslutsfattande, decentralisering, delaktighet. / Abstract   Title: The role of corporate culture in the bank sector – The relationship between corporate culture and job satisfaction.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Daniel Larsson and Daniel Elmersjö.   Supervisor: Tomas Källquist and Stig Sörling.   Date: 2015 – June   Aim: The aim with the study is to illuminate the relationship between corporate culture and job satisfaction. Corporate culture is studied with empowerment used as a factor to study the underlying corporate culture. Previous research indicates a link between participation and job satisfaction, but does not concern specific about empowerment which is an aspect of participation.   Method: This study has a hermeneutic and social constructionist perspective. It also has an abductive method and the important concepts are thematized. The study has a qualitative character and it adopts a case study design in which we study three different companies in the bank sector by semi-structured interviews.   Result &amp; Conclusions: The study suggests that participation in decision making at the individual level is an important aspect of perceived job satisfaction, but it is not the only aspect. Job satisfaction is emotionally based and it is difficult to study through qualitative research. However, the study implies a relationship between the underlying corporate culture and perceived job satisfaction.   Suggestions for future research: A suggestion for further research is to study the relationship between the underlying corporate culture and perceived job satisfaction on a deeper level. Furthermore, we propose a quantitative approach by further studies in this area of research.   Contribution of the thesis: This study provides a basis for the relationship between strong corporate cultures and perceived job satisfaction. If the corporate culture is well integrated or strong, it will affect the employees' perceived job satisfaction in the sense that the respondents will reflect on common issues. Furthermore, the study contributes with a methodology point, which means that this area of research can advantageously be studied with a quantitative method.   Key words: Corporate culture, empowerment, job satisfaction, participation, decision making.

I dagsläget finns det en hel del forskning kring både strategi och struktur var för sig men inte lika mycket kring hur de båda förhåller sig till varandra och hur de samspelar. Detta skulle vi säga är ett relativt outforskat område. Bankbranschen är en bransch som berör väldigt många människor och en aktör som är en betydande del i samhället. Efter att ha ställt oss frågan kring hur ett företags strategi påverkar dess organisationsstruktur föddes vårt syfte. Syftet med uppsatsen handlar om att ta reda på om och i så fall hur strategi påverkar strukturen inom den svenska bankbranschen. Då denna bransch ständigt påverkas av regler, krav och lagar kommer även det att tas i beaktande.  I denna kvalitativa studien har vi använt oss av två delar. Den ena delen är välkända teorier och resonemang kring både strategi och struktur som ledande företagsekonomiska forskare har lyft fram under årens lopp. I den andra delen använder vi oss av kunskapsinhämtning från personer i branschen. Dessa individer har vi valt att intervjua då de finns både på central nivå (där beslut kring struktur och strategi fattas) och på operativ nivå (där man påverkas av dessa beslut). Utifrån forskningens teorier och intervjuerna har vi senare diskuterat och fastställt en slutsats kring strategi och struktur fenomenen.

Syftet med denna studie var att på uppdrag av en global industriorganisation undersöka högskole- och universitetsstudenters upplevelse av organisationens externa employer brand vid en decentralisering. Studien byggde på åtta intervjuer med materialvetarstudenter, tillika potentiell framtida arbetskraft. Data analyserades utifrån en kvalitativ tematisk analysmetod. I resultatet framkom sex olika teman som enligt respondenterna är relevanta att ta hänsyn till vid en decentraliseringsprocess. Dessa sex teman är Ekonomi; Organisationsstruktur; Chefer och styrning; Kommunikation; Kultur och klimat samt Karriärmöjligheter.  Resultatet visade att en tydlig kommunikation inom och mellan enheterna är nödvändig för att kunna lyckas med decentraliseringsprocessen. I resultatet framkom även vikten av chefernas ansvar vid decentraliseringen, där ökad självständighet kräver kompetenta personer på chefspositioner. Organisationsstrukturen möjliggör kortare beslutsvägar vilket innebär större inflytande hos de anställda, där en starkare kultur kan rota sig. Vidare påtalades även risken för ökad konkurrens mellan enheterna samt försämrade karriärmöjligheter. / The purpose of this study was, on behalf of a global industry organization, to investigate the experience of university students concerning external employer brand in a decentralization process. The study was based on eight interviews with material science students, which are their potential future employees. The data was analyzed on the basis of a qualitative thematic analysis method. The results revealed six different themes that, according to respondents, are relevant to take into account in a decentralization process. These six themes are Economy; Organizational structure; Managers and management; Communication; Culture and climate and Career opportunities. The result showed that explicit communication, within and between the units, is necessary to succeed in a decentralization process. The result also revealed the importance of the managers' responsibility in decentralization, where increasing independence requires competent people as managers. The organizational structure enables quicker decision-making with more influence for the employees, where a stronger culture can appear. Furthermore, the risk of increased competition between the units and the inferior of career opportunities was pointed out by the respondents.

Dagens organisationer är i ständig förändring, främst för att håll jämna steg med utvecklingen men också för att marknaden kräver det. Mycket av organisationen framgång med förändringen kan bero på vilken strategi de väljer när det kommer till styrningen av företaget. Styrformerna som idag är dominerande är centraliserad eller decentraliserad styrning. Denna uppsats visar på hur en fallorganisation upplever ett skifte i styrningen, från centraliserad till decentraliserad organisation, samt hur de genom förändringsprocessen förmedlar och kommunicerar information kring detta. Syftet med denna uppsats, som görs i form av en fallstudie, är att bidra med kunskap om hur resultatet av en decentralisering upplevs på olika chefsnivåer inom en organisation och hur förändringen kan påverka verksamheten. Denna kunskap som här förmedlas kan användas som hjälpmedel för fallorganisationen samt eventuellt andra verksamheter som står inför en förändring av organisationen, för att hantera samt utvärdera uppnådda resultat. Teoriavsnittet bygger på vetenskapliga artiklar och tidigare framtagna teorier kring decentralisering, kommunikation och organisationens förändring. Då detta är en kvalitativ fallstudie har empiri samlats in genom semistrukturerade intervjuer och tillsammans med teorin utgör den grunden för analys och tolkning. Studiens slutsats visar på att fallorganisationen har en öppen kommunikation ut till de anställda där de tydligt förmedlar vilken riktning de vill att organisationen ska fortsätta utvecklas. Vidare visar respondenterna förståelse för att decentraliseringen är en pågående process där vissa delar tar längre tid att genomföra. / Organizations today are constantly changing, mainly to keep pace with developments, but also because the market demands it. Much of the organization's success with the change may depend on which strategy they choose when it comes to the governance of the company. Governance structures that are currently dominant are centralized or decentralized control. This paper demonstrates how a case organization experience a shift in control from centralized to decentralized organization, and how they change conveys and communicates information about this. The purpose of this study is to provide knowledge about how the results of decentralization are perceived at different managerial levels within an organization and how the change can affect the business. This knowledge communicated here can be used as a tool for the fall organization as well as any other activities that face a change in the organization, to handle and evaluate the results achieved. The theory section is based on scientific articles and previously developed theories about decentralization, communication and the organization's change. As this is a qualitative case study, empirical evidence collected through semi-structured interviews with the theory forms the basis for analysis and interpretation. The study's conclusion shows that the case organization has open communication to the employees where they clearly state in what direction they want the organization to continue to develop. Furthermore, the respondents understand that decentralization is an ongoing process where visa parts take longer to implement.

Äldre är en utsatt grupp som ofta är i behov av stödinsats från välfärdssamhället (Jönson &amp; Harnett, 2015). I Socialtjänstlagen (2010:427) 5 kap. 4 § framkommer det att den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande enligt värdegrund. Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag utan precisa detaljer som formuleras på nationell nivå men tillämpas på lokal nivå. Kommunens ges därav stor frihet till att implementera lagrum utifrån vad som anses bäst. För att detta skall kunna genomföras är en förutsättning att kommunen har tillräckligt med välfärdsresurser (Andersson, 2004).  Syftet med studien är att undersöka hur undersköterskor implementerar den äldres rättigheter enligt värdegrund inom kommunal äldreomsorg. För att besvara detta har en kvalitativ metod har legat till grund för studien då vi avsåg att få en förståelse för hur informanterna kan arbeta med värdegrund. Studien präglas av en induktiv ansats där data sökts utan en förutbestämd teori. Som datainsamlingsmetod har öppna frågor används genom en semistrukturerad intervju. Tematisk analys användes för att analysera intervjusvaren. Teman som identifierats i resultatdelen är - privatliv och integritet, självbestämmande och delaktighet, bemötande, trygghet och förtroende, meningsfull tillvaro samt otillräckliga resurser.   I studien framkom att informanterna ansåg att tids-och personalbrist försvårar genomförandet av delar i värdegrund. Visa respekt för den äldres privatliv och integritet var något informanterna beaktade och ansåg fungerade bra. Implementering av självbestämmande, bemötande och en meningsfull tillvaro var svårare för informanterna att tillgodose. Trygghetsfaktorn framkom vara möjlig att tillgodose i viss mån men inte fullt ut. Informanterna menade på att de många gånger enbart hinner med den basala omvårdnaden.    Vi ser att motiveringen till att värdegrundens alla delar inte kan tillgodoses kan förklaras med stöd av Arbetsmiljöverket (2019) som noterar en skev fördelning mellan arbetsbelastning i förhållande till resurser. Av vad som framkom av informanterna hade enhetschefen blivit informerad om att brister i personalbemanningen föreligger men ändå hade inga åtgärder vidtagits. Vilket vi anser kan indikera på att decentraliserade välfärdsrättigheter inte kan tillgodoses inom det kommunala självstyret.