Syfte: Med utgångspunkt från Self Determination Theory belysa hur den autonoma och kontrollerade motivationen påverkas hos medarbetare då företag arbetar budgetlöst med avseende på decentralisering, målstyrning och belöningssystem.  Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden används som utgångspunkt vid kategoriseringen i empirin vilket analysen baseras på.   Resultat & slutsats: Studien tyder på att decentralisering och målstyrning inom budgetlös styrning främst påverkar den autonoma motivationen. Gällande belöningssystem gav inte studien något entydigt resultat men vissa indikationer på att det fanns en risk för att en kontrollerad motivation skulle kunna uppstå. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning inom budgetlös styrning föreslår vi att undersöka belöningssystem ur ett ledningsperspektiv och påverkan på deras motivation samt att undersöka huruvida det finns ett samband mellan principerna bakom en fungerande decentralisering och motivation.   Studiens bidrag: Teoretiskt bidrar studien med att decentralisering och målstyrning påverkar den autonoma motivationen positivt medans belöningssystem kan bidra till att kontrollerad motivation uppstår. Praktiskt bidrag visar att decentralisering och målstyrning ökar möjligheten till eget ansvar och beslutsfattande, detta bör dock företag arbeta mer aktivt med. / Aim: Based on the self-determination theory shed light on how the autonomous and controlled motivation  affects the employees in companies using beyond budgeting regarding to decentralization , management by objectives and reward systems. Method: This study has a hermeneutic perspective with a base of social constructivism. The theory and the empirical material have been approached iteratively with the help of abduction method. The design of the study is a case study with a qualitative approach using semi-structured interviews.The interview guide is used as the basis for categorization of empirical data which the analysis is based upon.   Result & Conclusion: The study suggests that decentralization and management by objectives using beyond budgeting primarily affects the autonomic motivation. Current reward system did not show any unequivocal results but some indications that there was a risk that a controlled motivation could arise.  Suggestions for future research:  For further research in Beyond Budgeting, we propose to investigate the reward system from a management perspective and the impact on their motivation and to investigate whether there is a connection between the principles behind the functioning of decentralization and motivation. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, this study contributes to decentralization and management by objectives primarily affects the autonomous motivation while the reward system may contribute to controlled motivation. Practical contribution shows that decentralization and management by objectives within Beyond Budgeting increases the possibility of personal responsibility and decision-making, this should companies work more actively with.

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet är en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnå ett eller flera strategiska mål. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning är ett verktyg som tillämpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillämpa ansvarsredovisningens egenskaper på korrekt sätt. Syftet med studien är att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB. Det här genom att undersöka hur ansvar ser ut i en enhet och hur utvärderingen av en enhetschef utförs.Metod och teori: En fallstudie har genomförts för att besvara syftet. Empirisk data samlades in genom intervjuer med ekonomichefen och en platschef på Byggföretaget AB. Den insamlade data sammanställdes för att jämföras med relevant teori. Teoriavsnittet består av två delar. Första delen beskriver ansvar för att definiera ansvarsredovisning ur ett socialt perspektiv. Andra delen redogör för de grundläggande tekniska begreppen ansvarsenheter, rapportering, decentralisering, organisationsstruktur och internpriser.Resultat: Analys och diskussion leder fram till att Byggföretaget AB tillämpar en divisionaliserad organisationsstruktur vilket har gemensamma egenskaper med ansvarsredovisning. Resultatet tydliggör att specifika egenskaper som kontroll, uppföljning, ansvarsfördelning och rapportering finns i ansvarsredovisning och Byggföretaget AB / Program: Civilekonomprogrammet

Det finns en djupt rotad allmän uppfattning om att de nya kunskapsintensiva företagen är föredömliga vad det gäller struktur samt hur man styr och kontrollerar förhållanden inom organisationen. Åsikten tycks vara att medarbetaren inom kunskapsintensiva företag får en betydligt mer framträdande roll och stor beslutsmakt över sina egna arbetsvillkor.Studiens syfte är att undersöka hur två företag inom konsultbranschen är uppbyggda rent strukturellt och hur dessa organisationer styrs. Det ska utmynna i en jämförelse mellan verksamheterna. Studien är baserad på företagen Deloitte och PricewaterhouseCooper (PwC) som är två ledande företag i konsultbranschen.Den teoretiska referensramen presenterar bland annat litteratur inom organisationshierarki och organisationskultur där en rad författare resonerar kring sin syn på struktur och styrning. Alvesson i sin tur återger istället ingående beskrivningar på begreppet kunskapsintensiva företag. Studien har utförts utifrån ett kvalitativt angreppssätt där empirin har samlats in genom personliga intervjuer med kontorscheferna på de båda företagen.Den empiriska datan som samlades in har sedan analyserats i jakten på att finna likheter och skillnader mellan fallföretagen. Analysen genomfördes också för att få en klarare bild av vilka teorier som fortfarande är relevanta i ett samhälle och en bransch som präglas av ständig rörelse och utveckling.De slutsatser som vi har kommit fram till är att styrningen inom PwC och Deloitte sker med ungefär samma verktyg, men att det ändå finns en del intressanta olikheter som skiljer de båda företagen åt. Vad det gäller strukturen fann vi även där en del olikheter som dock var skarpare ”på pappret” än i praktiken.

<p>Council Regulation 1/2003 regulates the application of the competition rules set out in Articles 81 and 82 of the EC-treaty and establishes a reform of the European Competition Law. The purpose of this paper is to illustrate the complex of problems that the regulation leads to concerning the legal certainty for companies within the European Community.</p>

Council Regulation 1/2003 regulates the application of the competition rules set out in Articles 81 and 82 of the EC-treaty and establishes a reform of the European Competition Law. The purpose of this paper is to illustrate the complex of problems that the regulation leads to concerning the legal certainty for companies within the European Community.

This dissertation focuses on the municipality (the local authority) as a participant in Swedish educational policy. The reform of school governance in the 1990s, gave municipality wider authority in the educational field and a greater responsibility for education. Discussions about the equivalence of education were a key aspect in decentralising school governance and responsibility for education, and questions were raised about how equivalence would be affected by increased local influence on education. Since the meaning of equivalence had become contested in educational policy, the answer differed. In the dissertation, political discussions about the municipality and about equivalent education are merged, and together form a base for the main question: In what different ways are the municipality constructed as a participant in educational policy? The analysis is undertaken within a curriculum theory tradition and from a discourse theory perspective that focuses school and education as situated in a field of tension determined by social and political struggle. The research interest is directed to the world as constructed in language and communication. The empirical material studied in the dissertation consists of national political texts, texts from the National Agency for Education and interviews with local politicians (local authority committee members). From the analysis, three discourses about the municipality as a participant in educational policy are identified. These are: The municipality as responsible for performance, which centres the construction of the municipality on a responsibility for educational performance. All actions undertaken by the municipality are in the discourse defined within a framework of goal achievement and results. The municipality as a non-participant, where the municipality has no place in educational policy or realisation of the educational system. Education is considered as a matter between the state, the professionals and the families. The municipality as a political-ideological actor, where the municipality is constructed as a participant with scope to organise school on the basis of certain political and ideological principles. The ideological stance adopted by the political majority guides the municipality’s actions in the educational field. The discourses have tangible consequences for the shape which school education assumes on a day-to-day basis in municipalities. Depending on which discourse that dominates a municipality’s understanding of its own role, the actions undertaken by that municipality will be more or less directed towards education performance, and more or less ideologically based. / Avhandlingen fokuserar kommunen som en part i Svensk utbildningspolitik. När styrningen av skolan reformerades i 1990-talets början fick kommunerna ett ökat ansvar för skolan, och större möjligheter och befogenheter att fatta beslut om hur den egna skolan ska organiseras. Diskussioner om utbildningens likvärdighet utgjorde en nyckelaspekt för den decentraliserade styrningen av och ansvaret för skolan, och frågan restes om hur likvärdigheten skulle påver-kas av ett ökat lokalt inflytande över utbildningsområdet. Eftersom betydelsen av likvärdighet hade blivit omstridd i den utbildningspolitiska debatten, fick frågan olika svar beroende på vilken innebörd som gavs begreppet likvärdighet. I avhandlingen förs de politiska diskussio-nerna om kommunens ansvar för skolan och om likvärdig utbildning samman, och dessa te-man utgör en helhet som ligger till grund för avhandlingens huvudfråga: På vilka olika sätt framträder kommunen som en part i utbildningspolitiken? Avhandlingens ansluter sig till en läroplansteoretisk tradition, och till ett diskursteoretiskt perspektiv där utbildningen och dess innehåll betraktas befinna sig i ett spänningsfält ytterst bestämt av sociala och politiska krafter i kamp. Forskningsintresset riktas mot världen som konstruerad i språk och kommunikation. Avhandlingens empiriska material består av natio-nella politiska texter, Skolverkstexter, kommunalpolitiska texter och intervjuer med kommu-nala skolpolitiker. Utifrån analysen kan tre diskurser om kommunen som en part i utbildningspolitiken identifie-ras. Dessa är: Kommunen som resultatansvarig, där konstruktionen av kommunen centreras kring ett ansvar för utbildningens resultat. Alla kommunens handlingar definieras i diskursen inom detta ram-verk av måluppnående och utbildningsresultat. Kommunen som icke-part, där kommunen inte ses ha någon uppgift i utbildningspolitiken eller skolans genomförande. Utbildning betraktas i diskursen som en angelägenhet mellan staten, skolans professionella och familjerna. Kommunen som politisk-ideologiskt handlande, där kommunen konstrueras som en part med utrymme att organisera skolan utifrån specifika politiska och ideologiska principer. De ideo-logiska ställningstaganden som görs av kommunens politiska majoritet är kraftigt vägledande för kommunens handlingar på utbildningsområdet och påverkar hur utbildning organiseras i kommunen. De olika diskurserna får påtagliga konsekvenser för hur den konkreta skolverksamheten tar form i en kommun. Beroende på vilken av diskurserna som dominerar en kommuns uppfatt-ning om sin egen roll, så kommer kommunens handlingar att vara mer eller mindre inriktade mot utbildningsresultat, och mer eller mindre politiskt-ideologiskt präglade.

Irrigation decentralization has been launched worldwide with high expectations of improved governance, efficiency, and productivity through  democratic processes. However, there is widespread recognition that decentralization is, in reality, unlikely to bring about these positive outcomes. Poor implementation is widely blamed for these failures, but the current study argues that this is only partially true. Decentralization is usually treated as a technical way of power transfer that can be evaluated through quantitative  indicators. Much attention goes to searching solutions to constraints during implementation while less emphasis is on understanding of contexts, processes and the consequences of institutional changes. The common approach mainly focuses on local water users’ organizations but gives insufficient attention to the cross-level interactions between involved actors, their responses to reforms, and power relationships. This approach answers the question: what should be done, but not: why do constraints/limitations occur and why are such contradictory results obtained? In this way the approach itself diffuses some of the challenges in reality and the root of problems leading to surprise consequences and failures during  implementation. In this study, two irrigation systems in Vietnam were selected to examine the emerging decentralization processes, actors’ responses to the institutional changes, as well as the main options, challenges and constraints to decentralization. My ambition is also to further understand why constraints occur and have counterproductive effects. A mixed methods approach combining qualitative and quantitative methods, and cross-case analysis are applied. The database was built systematically, based on previous experience in this field, and participatory fieldwork. Decentralization is regarded as a power-laden process involving not just local organizations, but also state agencies, local authorities at different levels, state irrigation companies (IDMCs), and farmers. The study describes how institutional arrangements for decentralization have effects on the dynamics and relations of power between actors in multi-level governance, resulting in impacts on autonomy, accountability, participation, and incentives of involved actors. The analysis shows that the legal framework and several well-intended efforts for decentralization have been launched. However, outcomes in terms of power transfer and actors’ performance are not those expected. The current institutional arrangements have created major constraints: (i) imbalanced power relations, (ii) new resource allocation mechanisms creating dependency among actors, (iii) passiveness, vested interest and privilege within state agencies and IDMCs, and (iv) free-riding behavior and distrust among farmers. Prevailing conditions defy policy intentions by finding a new version of a centralized power structure at provincial level, in which power of state agencies and IDMCs are reinforced. Unexpected effects emerge on the autonomy, accountability, participation, and incentives of all involved actors. Decentralization of irrigation systems is a complex process, not merely a technical transfer of power. It is hard to achieve even with policy in place. All the complexities and implications of irrigation need to be thoroughly considered, with the dynamics in society included. Evaluations of decentralization based on production and economic terms are not enough. Impacts of institutional arrangements on power relations between actors, on their incentives, maneuver room in multi-level governance, and ability to comprehend and influence processes, need to be assessed thoroughly. Essential roles remain for central government when irrigation management is decentralized. / Decentralisering av bevattningsjordbruk har lanserats över hela världen med höga förväntningar på förbättrad styrning, effektivitet och produktivitet genom demokratiska processer. Men det är allmänt erkänt att decentralisering i själva verket knappast är tillräckligt för att åstadkomma dessa positiva resultat. Dåligt genomförande har allmänt fått bära skulden för svårigheterna, men den aktuella studien hävdar att detta bara delvis är sant. Decentralisering behandlas vanligtvis som ett tekniskt sätt för maktöverföring som kan utvärderas genom kvantitativa indikatorer. Mycket uppmärksamhet går då att söka lösningar på begränsningar under genomförandet medan mindre tonvikt ligger på förståelse av sammanhang, processer och konsekvenser av institutionella reformer. Fokus är främst på lokala vattenanvändarnas organisationer så att alltför lite uppmärksamhet riktas till gränsöverskridande samspel mellan berörda aktörer, deras anpassningar till reformer och maktrelationer. Detta tillvägagångssätt svarar på frågan: vad som bör göras, men inte: varför restriktioner/begränsningar uppstår och varför sådana motstridiga resultat uppnås? På så vis skymmer själva tillvägagångssättet några av de utmaningar som i verkligheten utgör grunder för de problem som leder till överraskande konsekvenser och misslyckanden under genomförandet av decentralisering. I denna studie har två bevattningssystem i Vietnam valts ut för att undersöka framväxande decentraliseringsprocesser, aktörernas svar på de institutionella förändringar, liksom de huvudsakliga alternativ, utmaningar och hinder som finns för decentralisering. Min ambition är också att ytterligare förstå varför begränsningar förekommer och har kontraproduktiva effekter. En blandad strategi som kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder används för att studera gemensamma drag i fallstudierna. Databasen byggdes systematiskt, utifrån tidigare erfarenheter på detta område, och deltagande fältarbete. Decentralisering betraktas som en maktrelaterad process som involverar inte bara lokala organisationer, men också statliga myndigheter, lokala myndigheter på olika nivåer, statliga bevattningsbolag (IDMCs), och bönder. Studien beskriver hur institutionella arrangemang för decentralisering har effekter på dynamik och maktförhållanden mellan aktörer inom flernivåstyre, något som resulterar i att autonomi, ansvarsutkrävande, deltagande, och incitament för de berörda aktörerna påverkas. Analysen visar att det rättsliga ramverket och flera välmenande insatser för decentralisering har lanserats. Men utfallet, vare sig i termer av maktöverföring eller aktörernas prestationer, är inte de förväntade. De nuvarande institutionella arrangemangen har skapat stora begränsningar: (i) obalanserade maktförhållanden, (ii) nya resursfördelningmekanismer som leder till nya beroendeformer mellan aktörer, (iii) passivitet, egenintresse och privilegier inom statliga myndigheter och IDMCs, och (iv) snålskjutsbeteende (”free-riding”) och misstro bland jordbrukarna. Rådande förhållanden går emot politiska intentioner genom att en ny version av en centraliserad maktstruktur på provinsiell nivå skapas genom att makten hos statliga myndigheter och IDMCs förstärks. Oväntade effekter uppstår då för autonomi, ansvar, delaktighet och incitament för alla inblandade aktörer. Decentralisering av bevattningssystem är en komplex process, inte bara en teknisk överföring av makt. Den är svår att uppnå även med policy på plats. Alla komplikationer och konsekvenser av bevattning för den dynamik som ingår i samhället måste noga övervägas. Utvärderingar av decentralisering som bygger på produktion och ekonomiska termer är inte tillräckligt. Konsekvenser av institutionella arrangemang för maktrelationer mellan aktörer, för deras incitament, manöverutrymme inom ett flernivåstyre, och förmåga att förstå och påverka processer, måste bedömas noggrant. Viktiga roller återstår för staten när bevattningsjordbruk decentraliseras.

I princip hela IT-världen ser på och häpnar medan Blockchain-tekniken växer. Många spekulerar om fördelar och nackdelar med tekniken. Men hur ser egentligen samhället på detta nya sättet att lagra data på? Det finns väldigt lite forskning på hur Blockchain uppfattas i Sverige, hur tekniken uppfattas och vad folk vet om tekniken. Det har inte heller hittats någon undersökning som tar upp graden av tillit privatpersoner har till Blockchain i Sverige och vad för faktorer det är som påverkar privatpersoners tillit. För att tekniken ska kunna accepteras på en större skala behöver man veta vad privatpersoner och konsumenter tycker om tekniken, annars finns det risk att tekniken inte omfamnas i framtiden. Syftet med denna undersökningen är att, på ett explorativt sätt, ta reda på till vilken grad privatpersoner i Sverige har tillit för Blockchain som teknik. Undersökningen skall också, i ett explorativt syfte, identifiera faktorer till varför den svenska befolkningen litar mer eller mindre på Blockchain. Studien använder sig av både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingstekniker. Det utfördes en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer för att ta reda på vad privatpersoner vet om Blockchain, och vad folk anser är viktiga faktorer som påverkar deras tillit för tekniken. Den kvalitativa undersökningen utfördes för att säkra att den sedan kvantitativa undersökningen fick in så pålitlig data som möjligt. Den kvantitativa undersökningen var en enkätstudie. I enkäten var det frågor som behandlade tillit, kunskap om ämnet, generell inställning till ny teknik och bakgrundsfrågor om respondenten. I analysen har det framgått att 10,47% privatpersoner från undersökningen i Västra Götalands län litar mindre på Blockchain, 19,19% litar inte alls på tekniken, 63,95% litar neutralt på den, 4,1% litar ganska mycket på den och 2,33% litar fullt ut på den. Utifrån detta kan slutsatsen dras att tillitsgraden är relativt låg. Resultatet visade också att det fanns ett antal återkommande faktorer som påverkade privatpersoners tillit för Blockchain. Dessa faktorer var manipulering, decentralisering och att Blockchain anses vara relaterat till svarta marknaden. Vidare kan man utifrån denna undersökning utläsa både en låg kunskapsnivå samt en hög neutral attityd till tekniken. Detta skulle kunna anses som någonting positivt för teknikens framtid då få förutfattade meningar finns. Mer information om Blockchain skulle därmed kunna vara en möjlighet för ökad tillit. För vidare forskning föreslogs det att det bör forskas mer om detta utanför Västra Götalands län och att man bör undersöka om privatpersoner kan tänka sig använda tekniken även om de inte litar på tekniken fullt ut. / Developments in Blockchain technology has grown so rapidly that it has, in a short time, become a core business in the IT industry. These developments have come with positive and negative impacts and their overall perception by society has remained uncertain. Limited work has focused on understanding the societal perception of Blockchain, particularly the extent to which society trust such technology. Moreover, it is not only important to understand the level of trust for a technology such as Blockchain that is built on transparency, but even the factors that influence such trust. In order for the technology to be accepted on a larger scale, one needs to know what individuals and consumers think about the technology, otherwise there is a risk that that the potential of the technology may not be fully utilized. The purpose of this study is, therefore, to explore the extent to which individuals in Sweden trust Blockchain as a technology. The overall goals and approach can be applied anywhere else in the world. The report identifies factors as to why the Swedish population trusts more or less in Blockchain. The study uses both qualitative and quantitative data collection techniques. A qualitative study was conducted in the form of personal interviews to find out what individuals know about Blockchain, and what people consider to be important factors that affect their trust in Blockchain. The qualitative survey was conducted to build a foundation for the quantitative study. The quantitative survey was conducted with the help of questionnaires. The questionnaire addressed trust, knowledge of the technology, as well as respondent's general attitude toward new technology. The respondents were restricted to a sample of individuals living in Sweden between age range 18 to 65+. Based on the survey sample of about 172 participants, the analysis shows that 10.47% of individuals in the Västra Götaland county are less familiar with Blockchain, 19.19% do not count on the technology at all, 63.95% are neutral, 4.1% trust it fairly and 2.33% fully trust it. From this, the conclusion can be drawn that the trust is relatively low. The result also showed that there were a number of recurring factors that affected individuals' confidence in Blockchain. These factors were data integrity, decentralization and the fact that Blockchain is considered to be related to the black market. Furthermore, on the basis of this survey, it is possible to interpret both a low level of knowledge and a high neutral attitude towards the technology. This could be considered as something positive for the future of technology as few pre-defined opinions exist. More information about Blockchain could thus be an opportunity for increased trust. For further research, it was suggested that more research should be done involving a much larger sample in order to investigate if individuals would be willing to accept the technology even if they do not fully trust the technology.

This essay will explain the effects of decentralisation, and what impact it has on the efficiency to create a better integration for immigrants on the Swedish labour market. Examples of literature that has been examined are Marcus Gossas and Jon Pierre. From these authors, I have been trying to explain the relationship between decentralisation, cooperation and efficiency. Since the end of the Second World War until the middle of 1980, Sweden mostly received labour immigrant. Since then, the immigrant pattern has changed to consist of mostly refugees. Changed immigration patterns together with increasing debts for the Swedish government has lead to decentralisation and cooperation between public authorities has therefore become a target to reach better efficiency. Two types of decentralisation are being analysed in this study, vertical and horisontal. Along with these two, I am discussing issues of legitimacy and efficiency. Problems with legitimacy on the local level can arise if private actors are involved as citizens lose some of their democratic influence that they should have if public authorities were deciding. Moreover can the efficiency be affected if too many actors are involved and try to cooperate. In Kalmar, the biggest problem that was experienced was that very little cooperation existed between private and public actors. More actors therefore need to be involved as immigrants to a large extent do not have access to the labour market and the local public employment service offices are limited in their work due to the centralisation of the public employment service (Arbetsförmedlingen).

The aim of this candidate essay is to analyze the Swedish County Administrative Boards assignment documents and point out the differences that has occurred during the years 2003-2017. It will also analyze how the role and power has changed after the decentralization when the Regional Federation took responsibility for the regional development. Will the County Adminitrative Board still be a powerful part in the region or is the game over?   The metod used is called ”the constant comparative method” where there is an analyzing process going on all the time during the investigation until the final reduction is ready.     Interesting findings:   The County Administrative board has lost several important assignments.   Its main role is not to make decisions but to coordinate in the Regional Federation and to pinpoint the goverments politics and monitoring.   Now a knowledge authority with many new assignments that are global, such as Agenda 2030, climate change, sustainability and refugee questions.   The goverment have decentralized many assignments to the regional level.