Intrapreneur driven units in the municipal administration in Halmstad is a fairly new phenomenon that has not existed for more than seven years. In the study, employees and managers experience  about differences and similarities between the traditional mode of operation and intrapreneur were examined as well as their views on the application of the policy in practice. Quantitative and qualitative methods have been used to investigate managers and employees experience of both modes of operation. Empirical materials have been collected using previous research, interviews with the managers and a survey of the employees. Content of the municipality's policy for intraprenades has been linked to various theories and models, which form the basis for the study's questions. The study highlights the policy's personnel and operational perspectives.  The result shows several similarities between the operating modes. Positive differences are experienced in respondents participation, motivation and influence. What both professions feel is that these opportunities are not used by all employees. Positive effects with intrapreneurs from an economic perspective are reflected in, among other things, increased financial awareness of the staff. What is perceived negatively by both managers and employees is that they feel limited by the municipality's acquisition agreement. Some employees think that there may be too much of a financial hassle at their meetings. Policy is complied with on all of the units, except that it is the Home Care Board that originally wanted the formation of intrapreneur mode of operation and not the staff themselves.  The study shows no connection between employees experiences of motivation and their age, but motivation depends on whether they feel seen and confirmed by their manager. / Intraprenad i Hemvårdsförvaltningen i Halmstad är ett tämligen nytt fenomen som inte funnits längre än sju år. I studien har medarbetares och chefers erfarenheter och upplevelser kring skillnader och likheter mellan den traditionella driftsformen och intraprenad undersökts samt deras syn på policys tillämpning i praktiken. Kvantitativa och kvalitativa metoder har använts för att undersöka chefers och medarbetares erfarenheter av de båda driftsformerna. Empiriska material har samlats in med hjälp av tidigare forskning, intervjuer med cheferna och enkätundersökning av medarbetarna. Innehåll i kommunens policy för intraprenader har kopplats till olika teorier och modeller vilket utgör grunden för studiens frågeställningar. I studien belyses personal- och verksamhetsperspektiv i policy. Resultatet visar på flera likheter mellan driftsformerna. Positiva skillnader upplevs i respondenternas delaktighet, motivation och inflytande. Det som båda yrkesgrupperna upplever negativt är att dessa möjligheter inte utnyttjas av alla anställda. Positiva effekter med intraprenad ur ett ekonomiskt perspektiv visar sig bland annat i ökad ekonomisk medvetenhet hos personalen. Det som uppfattas negativt av både chefer och medarbetare är att de känner sig begränsade av kommunens uppköpsavtal. En del anställda tycker att det kan bli för mycket ”ekonomisnack”. Policy för intraprenader efterföljs på samtliga enheter förutom att det är Hemvårdsnämnden som ursprungligen önskat bildande av intraprenader och inte personalen själva.   Studien visar inget samband mellan medarbetarnas upplevelser av motivation och deras ålder. Motivationen beror snarare på om de känner sig sedda och bekräftade av sin chef.

The study focuses on examining the eventual effects of corporate culture on customer satisfaction. The culture at Handelsbanken AB was examined due to its historical background of high customer satisfaction in contrast to the other large banks in Sweden. The study was made by finding previous theories discussing the relationship between organizational culture and customer satisfaction. Through these previous theories, three significant corporate culture traits were found that has shown positive correlation with customer satisfaction. These three variables will serve as guidelines when examining the culture of Handelsbanken through interviewing people associated to the organisation. The findings of the study show that due to Handelsbankens very decentralized culture and local presence, they have managed to attain high customer satisfaction through good customer service and having a culture that engages change.

Frågeställning: Hur påverkas bankers kreditprocess av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur, vilka likheter och olikheter uppstår? Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur de lokala bankkontorens kreditgivningsprocess påverkas av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur. Genom att analysera hur de två olika organisationsstrukturerna kan ligga till grund för beslutsfattande i kreditprocessen vill vi skapa en förståelse för hur detta kan komma att generera olika förutsättningar i kreditprocessen. Metod: Kvalitativ studie som bygger på fem intervjustudier som är genomförda med tre banker inom den svenska bankmarknaden, Handelsbanken, Nordea och Sparbanken Laholm. Den teoretiska referensramen är formad genom akademiska tidskrifter och böcker. Det empiriska materialet är inhämtat via semistrukturerade telefonintervjuer. Slutsats: Resultatet av denna studie visar på att en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur skapar olikheter inom kreditprocessen. Det har visat sig att bedömningen av mjuk- och hård data påverkas samt hur beslutandeleden påverkas beroende på organisationsstruktur.

Arbetsförmedlingen har under en lång tid arbetat för att minska arbetslösheten i Sverige. Arbetsförmedlingen är en av Sveriges största myndigheter som arbetar och ansvarar för arbetsmarknadspolitiken. Det byråkratiska styret tillsammans med storleken på organisationen gör det oerhört intressant att vidare studera dess ledarskap med kultur och organisationsstruktur som faktorer. Syftet med studien är att ta reda på hur Arbetsförmedlingens chefer upplever ledarskapet i förhållande till organisationsstruktur och kultur i den pågående reformeringen.  Teoretiska utgångspunkterna som används i studien är Webers organisationsteori, Scheins kulturella perspektiv och olika definitioner av ledarskap. Metoden som används är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där jag ställer frågor och respondenterna besvarar genom att belysa livsvärden de upplever på sin arbetsplats. Det framgår av resultaten i studien att Arbetsförmedlingens verksamhet är byråkratisk/hierarkisk styrd med en centraliserad styrning högt upp i organisationen och en mer decentraliserad styrning lägre ned i organisationen. Vidare framgår av resultaten att en kulturövergång har skett i samband med den pågående reformeringen och att detta i sin tur har haft en påverkan på chefernas ledarskap. Intervjupersonerna upplever att en stor anledning till detta är att det gått mot ett mer digitaliserat arbete. Organisationsstrukturen som sådan i den pågående reformeringen har inte haft en lika hög eller direkt inverkan på chefernas ledarskap. Slutligen går det att dra slutsatsen att Arbetsförmedlingens chefer utövar en ledarskapsstil utifrån ”det demokratiska ledarskapet” då samtliga intervjupersoner menar att medarbetare ofta är med och påverkar beslutsfattandet. / The Swedish Public Employment Service has for a long time worked to reduce unemployment in Sweden. The Swedish Public Employment Service is one of Sweden's largest authorities that works and is responsible for labor market policy. The bureaucratic government together with the size of the organization makes it extremely interesting to further study its leadership with culture and organizational structure as factors. The purpose of the study is to find out how the Swedish Public Employment Service managers experience leadership in relation to organizational structure and culture in the ongoing reform.  The theoretical starting points used in the study are Weber's organizational theory, Schein's cultural perspective and different definitions of leadership. The method used is a qualitative approach with semi-structured interviews where I ask questions and the respondents answer by highlighting the life values they experience in their workplace. It appears from the results of the study that Swedish Public Employment Service operations are bureaucratically/ hierarchically controlled with a centralized control high up in the organization and a more decentralized control the further down in the organization you come. Furthermore, the results show that a cultural transition has taken place in connection with the ongoing reform and that this in turn has had an impact on the managers' leadership. The interviewees feel that a major reason for this is that they have moved towards more digitalized work. The organizational structure as such in the ongoing reform has not had as high or direct an impact on the leadership of managers. Finally, it can be concluded that Swedish Public Employment Service managers exercise a leadership style based on “democratic leadership” as all interviewees believe that employees are often involved and influence decision-making.

Denna kunskapsöversikt undersöker relationen mellan begreppet social bakgrund och det fria skolvalet samt hur detta kan relateras till lärarprofessionen. För att undersöka området valdes tio vetenskapliga artiklar ut och granskades för att sammanställa ett resultat. Efter granskning uppenbarade sig olika aspekter relaterat till både samhället och individen. De samhälleliga aspekterna beskriver vi i termer av skolans marknadsföring och segregation medan aspekterna som främst påverkade individen var social klass och etnicitet. Slutsatsen vi drar är att både individen och skolorna är delaktiga aktörer i skolvalsprocessen men på olika sätt. Individens skolval tycks huvudsakligen influeras av hens sociala bakgrund och i många fall även föräldrarnas önskemål. Skolorna lägger sitt fokus på att locka och behålla önskvärda elever. Dessa önskvärda elever är ofta av en specifik social bakgrund och de flesta skolor använder olika strategier för att tillfredsställa dem samt deras föräldrar. På flera sätt visar det sig att skolvalet inte är fritt och att vissa grupper av individer inte får välja i samma utsträckning som andra. Föräldrarnas roll understryks men även läraren som frontlinjebyråkrat står inte helt passiv.

Syfte – Problemet med lagerhantering av reservdelar och gapet inom kunskapen av den ekonomiska lönsamheten vid en centralisering. Den oförutsägbara efterfrågan av reservdelar och de påverkande ekonomiska aspekterna vid lagerhållning gör beslut om en decentraliserad- eller centraliserad lagerstruktur svår att fastställa. Ett beslutsstöd med ekonomiska nyckeltal och beräkningsmetoder som komplement kan därför vara gynnsamt för organisationer vid beslut av en eventuell centralisering av reservdelar, vilket resulterar i studiens syfte: Undersöka ekonomiska faktorer av betydelse vid beslut om centralisering av reservdelslager och sammanställa ett beslutsstöd för dessa faktorer. Baserat på syftet har två frågeställningar formulerats: [1] Vilka ekonomiska nyckeltal och beräkningsmetoder lämpar sig som underlag vid beslut om centralisering av reservdelslager? [2] Hur kan de utvärderade ekonomiska nyckeltalen och beräkningsmetoderna användas som beslutsstöd vid centralisering av reservdelslager? Metod – Forskningsmetoden som använts i denna studie är en fallstudie. Studien har varit av både kvalitativ och kvantitativ karaktär, samt haft en deduktiv ansats. Datainsamlingstekniker för att samla in empiri har varit intervjuer och dokumentstudie. En deduktiv tematisk analys användes för att analysera den insamlade teorin och empiri där analysen styrdes av teoretiska utgångspunkter. Data som samlades in bearbetades även med hjälp av kodning. Resultat – Genom litteraturgenomgång har ett konceptuellt beslutsstöd baserat på teori kring centralisering av reservdelslager sammanställts för att prövas mot empiri och därav identifiera vilka ekonomiska nyckeltal och beräkningsmetoder som är lämpliga vid centralisering av reservdelslager. Ett definitivt beslutsstöd har därefter sammanställts med både teori och empiri baserat på centralisering av reservdelslager som ska ge beslutsfattare stöd vid förändring av lagerstruktur. Implikationer – Genom svar på studiens frågeställningar tillför studien både praktiska och teoretiska implikationer. Studien bidrar med praktiska implikationer i form av ett beslutsstöd för centralisering av reservdelslager, vilket samlar den information beslutsfattare ska ha i åtanke vid eventuell centralisering av reservdelslager. Studien tillför även teoretiska implikationer i form av nya faktorer som påverkas vid centralisering av reservdelslager från empirisk insamlad data, vilket inte besvarats från litteraturgenomgång. Avgränsningar – Studien avgränsas enbart till ekonomiska aspekter av en centralisering av reservdelslager. Studien har avgränsats till information och perspektiv från eftermarknadsavdelningen på fallföretaget i Huskvarna, samt information från andra reservdelslager som fallföretaget har kontroll över. Endast ekonomiska och logistiska faktorer har tagits i hänsyn. Fallföretagets reservdelar har olika moduler och studien har avgränsats enbart till generiska moduler, så kallade standardartiklar och ej kundunika eller andra artiklar. Nyckelord – Beräkningsmetoder, beslutsstöd, centralisering, decentralisering, ekonomiska nyckeltal, reservdelslager, reservdelar, faktorer

Syftet med rapporten är att kartlägga en platschefs arbetsdag samt att se vilka faktorer som påverkar detta. Undersökningens mål är att se hur mycket tid som en platschef spenderar på uppgifter som inte ingår i dennes arbetsbeskrivning.  För att undersöka detta användes två olika metoder. Den första var observationer i form av skuggning, där forskarna går jämte en platschef under en arbetsdag och antecknar vilka uppgifter som utförs och hur lång tid dessa tar. Den andra metoden är i form av en intervju som hölls med den observerade platschefen i slutet av dagen.  I resultatet redogörs empirin som har samlats in i undersökningen och presenteras i form av olika faktorer som är tagna från den sammansatta arbetsbeskrivningen och intervjufrågor som gav relevanta svar.  I slutsatsen redogörs det att en betydande del av platschefens arbetsdag ägnas åt uppgifter som inte ingår i dennes formella arbetsbeskrivning. Därutöver presenteras de faktorer som har en påtaglig inverkan på hur mycket tid som faktiskt läggs på dessa uppgifter. / The purpose of this report is to map out a site manager's workday and to identify factors that influence it. The aim of the investigation is to determine how much time a site manager spends on tasks that are not included in their job description. To examine this, observations in the form of shadowing are used, where the researchers accompany a site manager during a workday and takes notes of the preformed tasks along with the needed time. The second method is in the form of an interview which is held with the observed site manager at the end of the day.  The report presents the empirical evidence collected during the investigation and identifies various factors from the compiled job description and the interview questions that yielded relevant answers. To conclude the report, it is noted that a significant portion of the site manager's workday is devoted to tasks that are not formally included in their job description. Additionally, the factors that have a significant impact on how much time is spent on these tasks are presented.

I början av 1990-talet genomfördes en rad reformer i svensk skola. En av dessa reformer kallas för kommunaliseringen av skolan. I detta examensarbete diskuteras konsekvenserna som kommunaliseringsreformen innebar för skolans didaktiska tillvaro, samt för lärarprofessionen och skolans likvärdighet, med utgångspunkt i någraintervjuade lärares och rektorers tankar och åsikter om förändringen. Aktuell forskning på området presenteras och undersökningsresultaten tolkas tillsammans med denna i en analytisk del. Undersökningen utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare och rektorer som arbetade i skolan både före och efter reformens införande och därför själva kanrelatera till förändringen. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av intervjupersonerna anser att kommunaliseringen medfört negativa effekter för skolan men att detta är svårt att urskilja från andra skolprocesser, exempelvis införandet av nya läroplaner och förändring av skolans mål- och resultatstyrning. Det finns en allmän opinion bland de intervjuade personerna att skolans likvärdighet har förändrats, men inte nödvändigtvis blivit sämre. En annan viktig slutsats är att det för de intervjuade personerna till stor del är en fråga om hela läraryrkets status. Detta stöds även i den presenterade forskningen. En diskussion om framtida aspekter på skolans didaktiskamiljö, likvärdighet och lärarprofession avslutar examensarbetet. / Didactics, Equality and Profession in a Decentralized Society

Given the recent increase in targeted state grants within primary schools, this study aims to examine target grants as a policy tool. It seeks to understand how actors perceive governance through state grants and to identify potential conflicts between the state and municipalities. The empirical data consist of interviews with stakeholders from municipal and state levels. The study employs a new institutional perspective, applied across three dimensions: (1) mistrust-based vs. trust-based governance, (2) centralisation vs. decentralisation, and (3) political vs. professional governance. The analysis indicate that the conflict between national equality and municipal autonomy influences actors' perceptions of governance. The results indicate that state grants are viewed as tools for demonstrating political action and addressing inequality, but they also produce negative side effects, such as increased administrative costs for municipalities. Governance through targeted grants is perceived as being based on mistrust, and their design risks steering municipal operations. Additionally, the study shows that actors' perceptions of state grants are driven by competing institutional logics, which may create tensions between the state and municipalities. In conclusion, the study presents a model that unifies these dimensions. The model illustrates the trade-off between strong state governance through targeted grants and broader, more general grants resulting in weaker state governance.

Detta arbete undersöker förändringar inom läraryrket till följd av politiska ochorganisatoriska förändringar de senaste decennierna. Syftet är att utforska och fördjupaförståelsen för hur olika förändringar påverkat läraryrket, och vilka konsekvenser de gett förgymnasielärare. Genom att analysera faktorer som bidrar till dessa förändringar och derasverkliga effekter ges en djupare inblick i hur lärares arbete påverkats. I vilken utsträckninglärare upplever hinder och utmaningar i sitt arbete och vad dessa hinder består av belysesäven i arbetet. Dessutom undersöks det närmare hur gymnasielärare upplever sinaförutsättningar och möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter. För att studera dessa fenomenanvänds en kvalitativ enkätstudie som skickats ut till 24 gymnasieskolor i Skåne. Vårteoretiska utgångspunkt grundar sig i Karaseks och Theorells teori om arbetsförhållanden, därJDCS-modellen används för att analysera och resonera kring lärarnas upplevelser och vårempiri. Analysen av empirin utförs med hjälp av en innehållsanalys för att identifieragemensamma teman och mönster relaterade till lärarnas arbete och stödet de erhåller.Resultaten tyder på att många lärare utsätts för hög arbetsbelastning i kombination med lågtsjälvbestämmande på sina arbetsplatser. Empirin ger därmed insikt i utmaningar inomläraryrket och betonar vikten av att balansera arbetskrav med autonomi och socialt stöd för attfrämja välbefinnande och effektivitet hos lärare.