<p>Mentala modeller består av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt på varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en färdighet utvecklas. Enligt denna teori föregår deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar på frågeställningen: är deklarativ kunskap alltid en förutsättning för den procedurella?</p><p>Ett experiment utfördes med två oberoende grupper. Den oberoende variabeln var tillförande av deklarativ kunskap (två nivåer: tillförsel och inte tillförsel) och den beroende variabeln var procedurell kunskap. Resultaten pekade mot att den oberoende variabeln inte hade någon effekt på den beroende, då det inte fanns några signifikanta skillnader. Således hittades en tendens till att Fitts och Posners teori, procedurell kunskap föregås av deklarativ kunskap, inte alltid stämmer. Men med anledning av att experimentet utfördes med ett litet antal försökspersoner blev experimentet okänsligt, vilket innebär låg extern validitet och hindrar generalisering.</p>

Deklarativ kunskap (automatiserade förmågor) är hierarkisk, ny kunskap bygger på redan förvärvad kunskap, och anses vara av stor betydelse för att elever inte ska hamna i matematiksvårigheter. En del i detta är att ha befäst talkombinationerna (Hudson &amp; Miller, 2006). En annan viktig del för att lärande ska kunna ske effektivt är att eleverna känner sig motiverade. Det finns en mängd olika motivationskomponenter som ligger till grund för varje elevs unika motivation inför en uppgift. En bidragande orsak till låg motivation är om eleven känner oro inför matematikämnet samt att matematikämnet ofta inte är kopplad till samhället i stort (Boaler, 2011). Denna kvantitativa studie är av experimentell design och har till syfte att testa metoderna ÖVA och GL och bedöma vilken metod som lämpar sig bäst för att bemästra talkombinationerna inom talområdet 0–20 i addition och subtraktion. ÖVA handlar om att individuellt öva för att minnas och GL handlar i sin tur om att stärka elevernas taluppfattning med mer lärarstöd. Eleverna slumpas in i interventioner, ÖVA eller GL, som är inom ramen för RTI, response to intervention. Resultatet i vår studie visar att det inte finns några tydliga skillnader mellan metoderna ÖVA och GL men att det inte är statistiskt säkerställt på grund av att interventionerna genomfördes under en kort period och det finns ett stort antal data som saknas. Det finns däremot en ökning vad gäller prestationer och ett visst samband mellan olika motivationskomponenter och subtraktion. Träning av talkombinationer i sig är dock viktigt för elevernas framtida matematikutveckling och val av interventionsmetoder måste anpassas efter varje individ.

Den deklarativa kunskapen att automatisera additions- och subtraktionstabellerna bygger på att man tagit till sig både konceptuella och procedurella kunskaper. Detta sker genom inlärning kring taluppfattning och grundläggande begrepp samt genom att befästa strategier och procedurer för hur tal kan räknas ut. Om eleven automatiserat additions- och subtraktions-tabellerna kan fokus läggas på problemlösning i stället för att lägga kraft på själva uträkningen. Denna studie genomfördes som en interventionsstudie där 8 elever ingick i en experimentgrupp som fick intensivundervisning 4 dagar i veckan, kring additions- och subtraktionstabellerna 0–20, under en 4 veckors period. Forskning visar att elever med svårigheter i matematik lättare tar till sig matematiska kunskaper genom explicita instruktioner och arbetsgången CRA, därför planerades lektionerna för studien efter dessa premisser. Resultatet visar att eleverna utvecklat sina deklarativa kunskaper inom addition och subtraktion 0–20. Resultatet på de procedurella kunskaperna i för- och eftertest AG3 visar även att experimentgruppen har en signifikant utveckling över tid mot vad jämförelsegruppen har. Slutsatsen som dras är att en intensivundervisning som utgår från explicita instruktioner genom arbetsgången CRA och som ligger på rätt nivå för eleven kan ge positiva resultat redan efter 4 veckor.

I denna studie prövas två olika metoder, träning på tid (ÖVA) och lärande som inbegriper förståelse (GL). Syftet är, att om möjligt, utröna vilken av dem som är den bästa för att eleverna ska lära sig enkel aritmetik i så mening att kunskapen blir deklarativ. Studien visar att på ganska kort tid förbättrar eleverna sina resultat, både när det handlar om att tillämpa enkel aritmetik men även när det handlar om mer avancerad aritmetik. Strategier eleverna använder för att utföra enkla aritmetiska beräkningar överförs till mer komplicerade, övning ger färdighet på flera plan. Analysen av resultatet i studien leder fram till att deklarativ kunskap i matematik har betydelse för hur eleven kommer att tillgodogöra sig nya kunskaper i matematik samt att tillämpa dem. I normala fall ägnas inte mycket tid i gymnasieskolan till att träna enkel aritmetik. Elevernas utbildning i matematik, från förskola till gymnasium, är hierarkiskt upplagd och varje kursplan bygger på att eleven har tillgodogjort sig innehållet i tidigare kursplan. Denna studie visar att många elever på gymnasiet, inte behärskar enkel aritmetik i så mening att den är att betrakta som deklarativ. Matematikångest och dess påverkan på lärandet ska inte ignoreras. Studien visar att  elevernas affektiva matematikångest påverkar dem i så mening att de presterar sämre i matematik. Däremot visar studien att efter ett antal träningstillfällen har matematikångesten inte samma inverkan.

Tecken finns på att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och ställer grundläggande programmeringsprinciper påända. Vad kan ett deklarativt förhållningsätt tillföra och vad innebär detatt programmera funktionellt? Variabler är en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur beräkningar skall utföras av datorn. Detta står i kontrast till detdeklarativa paradigmet – i vilket funktionell programmering normaltplaceras – där man har en högre abstraktionsgrad, saknar variabler ochendast beskriver att något skall göras – inte hur. I funktionellprogrammering kan inte något tillstånd i samma bemärkelse som iimperativ – procedurell eller objektorienterad – programmering finnas.Upprepningar måste göras med rekursion och program ärdeterminerade. Både fördelar och nackdelar finns med detta, det blirlättare att resonera kring ett program men samtidigt kan sidoeffekter,som att skriva något till en fil, inte förekomma i rent funktionellaprogram. Eftersom detta är en vanligt förekommande uppgift idatorprogram idag måste det hanteras på något sätt. Att kombinerafunktionella och objektorienterade språk innebär visserligen enkompromiss där man förlorar en del av de fördelar som finns med rentfunktionella program men är samtidigt en naturlig utveckling från detobjektorienterade arbetssätt vilket för närvarande är så dominerande.Följande uppsats ämnar att förklara den funktionella programmeringen,redogöra för de aspekter som gör den intressant och beskriva dess platsi framtidens program- och systemutveckling.Tecken finns på att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och ställer grundläggande programmeringsprinciper påända. Vad kan ett deklarativt förhållningsätt tillföra och vad innebär detatt programmera funktionellt? Variabler är en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur beräkningar skall utföras av datorn. Detta står i kontrast till detdeklarativa paradigmet – i vilket funktionell programmering normaltplaceras – där man har en högre abstraktionsgrad, saknar variabler ochendast beskriver att något skall göras – inte hur. I funktionellprogrammering kan inte något tillstånd i samma bemärkelse som iimperativ – procedurell eller objektorienterad – programmering finnas.Upprepningar måste göras med rekursion och program ärdeterminerade. Både fördelar och nackdelar finns med detta, det blirlättare att resonera kring ett program men samtidigt kan sidoeffekter,som att skriva något till en fil, inte förekomma i rent funktionellaprogram. Eftersom detta är en vanligt förekommande uppgift idatorprogram idag måste det hanteras på något sätt. Att kombinerafunktionella och objektorienterade språk innebär visserligen enkompromiss där man förlorar en del av de fördelar som finns med rentfunktionella program men är samtidigt en naturlig utveckling från detobjektorienterade arbetssätt vilket för närvarande är så dominerande.Följande uppsats ämnar att förklara den funktionella programmeringen,redogöra för de aspekter som gör den intressant och beskriva dess platsi framtidens program- och systemutveckling. / There are signs that the object-oriented paradigm is beginning to lose itsstatus as the undisputed answer in system development. New ideas arearriving and they are flipping fundamental programming principlesupside down. What can a declarative approach bring and what does itmean to program in a functional fashion? Variables are an importantcomponent in the type of programming that is generally conductedtoday. Variables belong to the imperative paradigm in which theprogrammer to a large extent describe how calculations are to bepreformed by the computer. This is in contrast to the declarativeparadigm – in which functional programming is usually placed – wherethe level of abstraction is higher, variables are missing and where youonly describe that something is to be performed – not how. In functionalprogramming there cannot be any state in the same sense as inimperative – procedural or object-oriented – programming. Repetitionhas to be performed with recursion and programs are deterministic.There are both benefits and disadvantages with this, reasoning about aprogram is easier but at the same time there cannot be any use of sideeffects,like writing something to a file, in a purely functional language.Since that is a common task in computer programs today the dilemmahas to be dealt with in some way. Combining functional and objectorientedlanguages does mean making a compromise where some of thebenefits of purely functional programs are lost but it is also a naturalevolution from the object-oriented methods that are currentlydominating. The following thesis will show what functionalprogramming is, explain which aspects make it interesting and describeits place in the program and system development of the future.There are signs that the object-oriented paradigm is beginning to lose itsstatus as the undisputed answer in system development. New ideas arearriving and they are flipping fundamental programming principlesupside down. What can a declarative approach bring and what does itmean to program in a functional fashion? Variables are an importantcomponent in the type of programming that is generally conductedtoday. Variables belong to the imperative paradigm in which theprogrammer to a large extent describe how calculations are to bepreformed by the computer. This is in contrast to the declarativeparadigm – in which functional programming is usually placed – wherethe level of abstraction is higher, variables are missing and where youonly describe that something is to be performed – not how. In functionalprogramming there cannot be any state in the same sense as inimperative – procedural or object-oriented – programming. Repetitionhas to be performed with recursion and programs are deterministic.There are both benefits and disadvantages with this, reasoning about aprogram is easier but at the same time there cannot be any use of sideeffects,like writing something to a file, in a purely functional language.Since that is a common task in computer programs today the dilemmahas to be dealt with in some way. Combining functional and objectorientedlanguages does mean making a compromise where some of thebenefits of purely functional programs are lost but it is also a naturalevolution from the object-oriented methods that are currentlydominating. The following thesis will show what functionalprogramming is, explain which aspects make it interesting and describeits place in the program and system development of the future.

Mentala modeller består av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt på varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en färdighet utvecklas. Enligt denna teori föregår deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar på frågeställningen: är deklarativ kunskap alltid en förutsättning för den procedurella? Ett experiment utfördes med två oberoende grupper. Den oberoende variabeln var tillförande av deklarativ kunskap (två nivåer: tillförsel och inte tillförsel) och den beroende variabeln var procedurell kunskap. Resultaten pekade mot att den oberoende variabeln inte hade någon effekt på den beroende, då det inte fanns några signifikanta skillnader. Således hittades en tendens till att Fitts och Posners teori, procedurell kunskap föregås av deklarativ kunskap, inte alltid stämmer. Men med anledning av att experimentet utfördes med ett litet antal försökspersoner blev experimentet okänsligt, vilket innebär låg extern validitet och hindrar generalisering.

Elever som har svårt att utveckla grundläggande taluppfattning ligger i riskzon för att hamna i matematiksvårigheter. Att istället tidigt få möjlighet att utveckla en god taluppfattning ger möjlighet att kunna följa den ordinarie matematikundervisningen i skolan med självförtroende och motivation. Syftet med detta arbete var att utvärdera effekten av en gruppintervention för elever som visat svagheter i sin taluppfattning. Den riktades mot åk 1 och arbetades fram utifrån explicit undervisning och den så kallade CRA-modellen med start i det konkreta för att via representationer mynna ut i mer abstrakta former. Insatsen genomfördes under 10-15 tillfällen, i enlighet  med RTI-modellens steg 2, i mindre grupper på 3 elever, och riktade in sig på konceptuell och deklarativ kunskap. Området som tränades var taluppfattning 0-100 och talkombinationer för talen 2-10 i addition och subtraktion. Studien genomfördes som en kvasi-experimentell studie. För- och eftertesternas resultat analyserades med ANOVA och en statistiskt signifikant effekt kunde utläsas till fördel för interventionsgruppen på den del av interventionen som berörde taluppfattning. Resultaten indikerar att tiden och metoden gjorde det möjligt för eleverna att förbättra konceptuell kunskap, men inte deklarativ kunskap.

This thesis discuss how balance between declarative and procedural knowledge can be reached in music education. The purpose is to shine light on how balance between different kinds of knowledge shows itself in South African music teachers descriptions of their ways of teaching. The main focus lies in how non verbal and verbal knowledge present itself in the teacher's philosophies. The categorisation of different kinds of knowledge from the book Music Matters by David Elliott is used to distinguish the main question in the analysis. This categorisation suggests there are five categories of knowledge of where one is verbal and four non verbal. Seven teachers are included in the study and the results show that there are some difficulties in the process of balancing verbal and non verbal knowledges in their teaching situations. The difficulties is shown largely between the desire to teach through non verbal methods and the traditional way of teaching that is more directed towards verbal knowledge and the fact that it is the easiest and quickest way to use spontaneously in the teaching situations. The thesis concludes that despite the fact that there are areas of development in balancing knowledges in teaching situations, there is more elements of the philosophical theories discovered in reality than expected. The pattern show that the teacher's philosophical reflections present more gaps individually than put together which results in the reflection that if teachers use the knowledge and experience among each other in a larger extent, balance between different kinds of knowledge is more easily approached than when doing it on their own.

Advanced automatic testing is very important in development and research within the vehicle industry. Hardware-in-the-loop (HIL) systems give the ability to validate Electronic Control Units (ECUs) based on software simulation without gathering all of the physical hardware. This enables testing by providing inputs and examining the corresponding outputs of the ECUs in a simpler and safer way than in traditional physical testing. HIL offers the advantage that we can verify and validate the functions of ECUs prior to full-scale hardware production. On the contrary, because HIL systems are normally released as general-purpose test beds, it takes time to embed them into the current system. Additionally, the question of how to fill the gap between the HIL and the test environment is even more critical when the test bed is expected to be used for a long period of time without modifications. Furthermore, HIL systems are precious. It is not practical and will be considered as a waste of resource if it is used exclusively by testers. Scania’s RESI group uses Client-Server architecture to make it more flexible. The HIL system is hosted at server side while the testers operate it at client side. This architecture enables different implementations of client and server as long as a same protocol is applied, but this still does not solve the problem that the HIL is not always accessible when the testers want to debug their scripts. The testers want to find a solution to achieve this goal offline (without servers). To solve the problem, we first investigated which programming languages are used in the industry. Without doubt, there is no dominant language that ideally suits all situations, so secondly, we developed a new test environment. The new environment including “Dummy Mode” and “Mat Mode” is able to provide script validation service on basic and logic levels without servers. The result shows the Dummy mode is able to reach a higher detection rate (99.3%) on simple errors comparing to the current environment (81.3%). By reproducing and reusing the result of HIL system, Mat mode is able to identify logic errors and provide better assistance when the logic errors are found. In general, the proposed environment is able to show a better way of using HIL which makes the whole system more efficient and productive. / I fordonsindustrin ställs stora krav på avancerad automatiserad testning. För att utvärdera Electronic Control Units (ECUs) används så kallade Hardware-In-the-Loop-system (HIL) för att simulera den omkringliggande hårdvaran. Detta möjliggör enklare samt säkrare testning av ECU-komponenterna än vid traditionell fysisk testning. Med hjälp av HIL kan ECUs testas innan en fullskalig produktion sätts igång. Då HIL-system vanligtvis utvecklas för ett brett användningsområde kan det ta tid att skräddarsy dem för ett specifikt system. Ett annat viktigt problem vi ställs inför är skillnaderna mellan HIL-systemet och testmiljön, då testfallen förväntas att användas en längre tid utan förändringar. Vidare är HIL-system kostsamma. Det anses vara varken praktiskt eller ekonomiskt att låta HIL-system enbart användas av testare. Scanias RESI-grupp använder en klient-server-arkitektur för att åstadkomma flexibilitet HIL-systemet körs på serversidan medan testarna arbetar på klientsidan. Den här typen av arkitektur öppnar upp för olika implementationer på klient- samt serversida, förutsatt att samma kommunikationsprotokoll används. En nackdel med den nuvarande lösningen är att HIL-systemet inte alltid finns tillgängligt när testarna vill felsöka deras programskript. Testarna vill hitta en lösning där det går att utföra felsökningen lokalt, utan tillgång till servrar. För att kunna lösa problemet undersöktes först vilka programmeringsspråk som används inom industrin. Undersökningen visar på att det finns inget programmeringsspråk som är idealt för alla ändamål. Vidare utvecklades en ny testmiljö som tillhandahåller testlägena "Dummy Mode" samt "Mat Mode". Testmiljön kan användas för att validera programskript på grund- och logiknivå utan att kommunicera mot servrar. Resultatet visar att "Dummy Mode" detekterar upp till 99.3% av enklare typ av fel än motsvarande 81.3% i nuvarande testmiljön. Genom att reproducera och återanvända resultat av HIL-systemet kan “Mat Mode” identifiera logikfel samt ge en bättre indikation om vad felen innebär. Generellt sätt kan den föreslagna testmiljön visa på ett bättre användande av HIL, som gör hela systemet mer effektivt och produktivt.

This paper investigates the effectiveness of expressive range and controllability for 2-dimensional tile-based procedural content generation. Procedural content generation (PCG) is the automation of content, often in games, and tile-based PCG is when the generated content is constrained to a grid structure. Mixed-initiative PCG, which is the integration of user control into PCG, has been researched previously for tile-based PCG but the implementations have been limited by lack of breadth and user control over the algorithm. As a result, the expressive ranges and controllabilities of their algorithm have not been comprehensive, and in turn, the concepts of expressive range and controllability not thoroughly scrutinized. For the purpose of examining the concepts of expressive range and controllability, an implementation of declarative modelling, named Mixed-initiative Tile-based Designer (MTD), is made. The MTD combines the mission and shape grammar algorithm proposed by Dormans’ and the level generation system in Spelunky. Nine sets of input parameters, scenarios, are tested, each with 2000 levels generated. For each scenario, the expressive range of its output is examined using the standard evaluation metrics linearity and leniency. The results of the data sampling indicated that an analysis based on expressive range needs to be supported by additional analyses for the insights drawn to be more general. In particular, expressive range needs to be complemented by manual inspection, and linearity when applied to sufficiently complex levels needs to be complemented by additional evaluation metrics. On the other hand, controllability was found to have more significant limitations in its current form because of the normalization of the data that goes into the expressive range. One solution is instead to visualize the raw data of the expressive range and make liberal use of manual inspection. As a secondary study, the feasibility of implementing declarative modelling into 2-dimensional tile-based PCG is investigated through analyzing the MTD. In particular, the MTD’s user interface, procedural output and controllability is examined to determine whether declarative modelling is feasible for 2-dimensional tile-based PCG. / Denna artikel undersöker effektiviteten av uttrycksomfång och kontrollerbarhet för generering av 2-dimensionell rut-baserad procedurinnehåll. Procedurell innehållsgenerering (PCG) är automatisering av innehåll, ofta i spel, och rut-based PCG är när det genererade innehållet är begränsat till en rutnätsstruktur. Blandinitiativ PCG, som är integrationen av användarkontroll i PCG, har undersökts tidigare för rut-baserad PCG men implementeringarna har begränsats av brist på bredd och användarkontroll över algoritmen. Som ett resultat har uttrycksomfången och kontrollerbarheten av deras algoritm inte varit heltäckande, och i sin tur har begreppen uttrycksfullt omfång och kontrollerbarhet inte granskats noggrant. I syfte att undersöka begreppen uttrycksomfång och kontrollerbarhet görs en implementering av deklarativ modellering, benämnd Mixed-initiative Tile-based Designer (MTD). MTD:n kombinerar uppdrags-och formgrammatikalgoritmen som föreslagits av Dormans och nivågenereringssystemet i Spelunky. Nio uppsättningar ingångsparametrar, scenarier, testas, var och en med 2000 genererade nivåer. För varje scenario undersöks det uttrycksomfånget för dess utdata med hjälp av standardutvärderingsmåtten linjäritet och svårighet. Resultaten indikerade att en analys baserad på uttrycksomfång måste stödjas av ytterligare analyser för att insikterna ska bli mer generella. Speciellt måste uttrycksomfång kompletteras med manuell inspektion, och linjäritet när den tillämpas på tillräckligt komplexa nivåer måste kompletteras med ytterligare utvärderingsmått. Å andra sidan visade sig kontrollerbarhet ha mer betydande begränsningar i sin nuvarande form på grund av normaliseringen av data som går in i uttrycksomfånget. En lösning är istället att visualisera rådata från uttrycksomfånget och använda sig av manuell inspektion. Som en sekundär studie undersöks möjligheten att implementera deklarativ modellering i 2- dimensionell rut-baserad PCG genom att analysera MTD. I synnerhet undersöks MTD:s användargränssnitt, procedurutdata och kontrollerbarhet för att avgöra om deklarativ modellering är genomförbar för 2-dimensionell rut-baserad PCG.