Bakgrund: Vårt intresse för att undersöka fenomenet förskollärarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollärare gör annat arbete när barnen har sin egen lek. Vi vill få en inblick i hur förskollärare ser på sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vår undersökning. Vår teoretiska utgångspunkt ligger i fenomenografin.   Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på sin roll i barns lek i förskolan.   Metod: I vår studie använder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjufrågor, och har intervjuat åtta förskollärare i två olika kommuner.   Resultat: Resultatet visar att förskollärare i denna studie anser att leken är viktig för barnen och att de som förskollärare behövs för att utveckla leken. Vi kunde urskilja en del variationer i hur förskollärarna ser på sitt deltagande i barns lek, en del menar att de sällan är med i barns lek, i stort sett enbart när det uppstår konflikter mellan barnen. Andra förskollärare anser att det är viktigt att finnas nära barnen i leken och att vara en aktiv medlekare.  Det framkom bland de flesta förskollärare en önskan om att vara mer delaktig i barns lek, men att strukturella faktorer förhindrade detta.

No description available.

Den här uppsatsen behandlar ett förändringsarbete på en vårdenhet inom Region Halland. Utgångspunkt för undersökningen har varit att följa upp förändringsarbetet, som innebar att Kvälls- och helgmottagningens och Nyhems vårdcentral numera delar samma arbetslokaler. Vi har använt oss av följande begrepp: förändringsarbete, delaktighet, kommunikation och motstånd, som utgångspunkt. Uppsatsen är en kvalitativ studie, där medarbetare från respektive enhet har intervjuats. Syftet med studien är att belysa och få ökad förståelse samt kunskap för hur medarbetarna vid de båda enheterna har reagerat och påverkats av förändringen.  På vilket sätt har Nyhems vårdcentral/Kväll- och helgmottagningen arbetat med förändringsarbetet?  Hur har medarbetarna kunnat påverka och vara delaktiga i förändringsarbetet?  Hur har kommunikationen upplevts av medarbetarna vid förändringsarbetet?  Hur har medarbetarna reagerat på förändringen? Då förändringen grundade sig på ett politiskt beslut har personalen inte kunnat påverka detta. I början bidrog förändringen inte till någon delaktighet. Idag anser personalen vid de båda enheter att de är delaktiga i det dagliga arbetet. Personalen upplevde även att det var mer information än kommunikation vid förändringen. Förändringen upplevdes som onödig och negativ i början, men idag har den börjat etablera sig och fungerar bra.

Skolan har bland annat som uppdrag att arbeta för att eleverna görs delaktiga i sin skolsituation och i arbetet kring sina åtgärdsprogram. Vinsterna med att eleverna görs delaktiga är flera. Bland annat ökar elevernas motivation och kunskapsinhämtandet känns av större betydelse och följden av det är att måluppfyllelsen ökar. Jag har genomfört en kvalitativ studie och inspirerats av en livsvärldsfenomenologisk ansats. Jag har velat fånga de upplevelser elever har för sin skolsituation och i arbetet kring sina åtgärdsprogram. Jag har intervjuat elever i årskurs 4 och 5 som har ett åtgärdsprogram dock utan en fastställd diagnos. Studien har genomförts utifrån ett elevperspektiv där jag har återgett deras upplevelser så som jag har uppfattat dem och jag har genom intervjuerna försökt att fånga deras upplevelser av delaktighet i sin skolsituation och i arbetet kring sina åtgärdsprogram. Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i skolsituationen genom klassråden, på rasterna och i val av arbetsuppgifter på lektionerna. Däremot upplever sig inte eleverna delaktiga när det, för lärarna, uppstår oplanerade situationer som hamnar utanför de uppgjorda ramarna. I arbetet kring åtgärdsprogrammen är eleverna osäkra på innehållet och vad de har haft för roll i upprättandet. Specialpedagogen har en aktiv roll i att arbeta för att eleverna ska göras delaktiga i arbetet kring sina åtgärdsprogram och att arbetet kring åtgärdsprogrammen bidrar till att eleverna når skolans mål genom ökad motivation och positivt kunskapsinhämtande. Eleverna i studien upplever ändå i stort sett att de är så delaktiga de vill vara och är nöjda med det.

Vårt syfte med denna studie var att tolka och få en fördjupad förståelse för vilka resurser förskollärare använder för att få barn med hörselnedsättning delaktiga i verksamheten. Vårt syfte var också att jämföra resultatet på två förskolor där den ena förskolan är inriktad på hörselnedsättning. Utifrån detta formulerade vi följande frågeställningar; Vilka resurser erbjuder förskollärare barn med hörselnedsättning i förskola och förskola som är specialiserad på hörselnedsättning för att få barnen delaktiga? Hur använder förskollärare de resurser som finns för barnen? Studien tar också upp vad en hörselnedsättning kan innebära och vad som krävs för delaktighet och kommunikation. Genom kvalitativa studier i form av ostrukturerade och standardiserade intervjuer har vi fått ett resultat i studien som pekar på att de resurser som erbjuds i de båda förskolorna till stor del är lika men det som framförallt skiljer sig åt är i hur stor utsträckning resurserna används. Ett tydligt resultat som visat sig i studien är att många resurser är beroende av ekonomi. Dessutom skiljer sig användningen av teckenkommunikation åt mellan de båda förskolorna och den förskola som ej har en specialisering mot hörselnedsättning anser även att det är ekonomin som spelar roll när det gäller utsträckningen i användning av teckenkommunikation.

No description available.

Mot bakgrund av teori och tidigare forskning inom området arbetstillfredsställelse kan antas att en viktig faktor som bidrar till att skapa arbetstillfredsställelse är upplevd delaktighet i arbetet (Spreitzer 2007). Denna studie syftar till att undersöka ett eventuellt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse i en facklig organisation, och om någon aspekt av delaktighet (autonomi, information eller påverkan) har större inflytande på ett eventuellt samband. Studien utfördes genom en enkätundersökning på kansliet hos en facklig organisation (n=53). För att mäta arbetstillfredsställelse användes ett mätinstrument utarbetat av Hellgren, Sjöberg och Sverke (1997). För att mäta upplevd delaktighet användes ett eget mätinstrument som utformats och testats i en pilotstudie. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse hos de anställda. Variansen i arbetstillfredsställelse tycktes förklaras i störst utsträckning av påverkan. Det funna sambandet mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse, och att det till största delen förklarades av påverkan, behöver undersökas vidare i studier med större stickprov och gärna utförda över tid.

Bakgrund: Närstående synes ha en central roll i den palliativa patientens vård. Kommunikationen mellan de närstående och sjuksköterskor är en viktig del i omvårdnadsarbetet. Syfte: Att belysa kommunikationen mellan den palliativa patientens närstående och sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar funna i databaserna Cinahl och PubMed analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: De närstående synes ha ett stort behov av delaktighet i den palliativa vården. För att det ska uppnås behövs en väl fungerande kommunikation mellan närstående och sjuksköterskor. De närstående ska ses som individer med olika förutsättningar och behov. Sjuksköterskor ska fortlöpande under den palliativa processen ge information till de närstående och ge dem stöd samt visa respekt för deras situation. Diskussion: Sjuksköterskor ska ha förmåga att kommunicera med närstående på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt, ge stöd till de närstående för att möjliggöra delaktighet i vården av den döende. Betydelsefulla faktorer i den palliativa vården synes vara tid, tillgänglighet och kontinuitet. Sjuksköterskor i den palliativa vården synes behöva en ökad förståelse för de närståendes behov. Den palliativa vården behöver få ett större utrymme i sjuksköterskans grundutbildning.

Syftet med denna studie är att utifrån en sociokulturell teori, redogöra för på vilket sätt småbarn bjuds in till delaktighet under samlingen i förskolan. Frågeställningarna vi har haft som utgångspunkt är; På vilka sätt inbjuds barnen till delaktighet vid samlingen i förskolan? Vad är det som möjliggör respektive förhindrar delaktighet? Datainsamling skedde genom observationer och videoinspelning på en småbarnsavdelning på en förskola i Halmstad. Utifrån resultatet vi har erhållit, visar det sig att barnen till viss del själva skapar delaktighet genom att bjuda in varandra i aktiviteter och tillsammans skapa en gemenskap under samlingarna. Barnens delaktighet är dock främst beroende av pedagogernas förhållningssätt, då det är pedagogerna som besitter makten att styra verksamheten och välja huruvida barnens idéer och tankar får komma till uttryck eller ej. Aspekter som inverkar på pedagogernas förhållningssätt är tid och barngruppens storlek. Även språket visar sig ha betydelse för barnens delaktighet då det verbala språket både kan möjliggöra och hindra barnens delaktighet.

No description available.