<p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka miljöns betydelse för barn i språkliga svårigheter i</p><p>särskolan utifrån ett delaktighetsperspektiv. Studien består dels av en kunskapsöversikt i</p><p>vilken jag utifrån litteratur redogör för olika begrepp knutna till området, dels av en</p><p>intervjuundersökning. Studien besvarar min första frågeställning: vilken betydelse har miljön</p><p>för barn i språkliga svårigheter? Min slutsats är att den kommunikativa miljön är avgörande</p><p>för barns utvecklig och lärande. När det gäller barn i språkliga svårigheter, är det viktigt att</p><p>valda alternativa kommunikationssätt finns med i barnets vardag i all kommunikation, och att</p><p>för barnet viktiga vuxna behärskar det alternativa kommunikationssättet.</p><p>För att uppnå mitt syfte var min andra frågeställning: hur hanterar och uppmärksammar lärare</p><p>i särskolan barn i språkliga svårigheter? För att få svar på min frågeställning har jag valt att</p><p>intervjua sex lärare i två kommuner i Mellansverige.</p><p>Resultatet av studien visar att hur pedagoger betraktar utvecklingsstörning i förhållande till</p><p>kommunikation/delaktighet, har betydelse för hur man utformar verksamheten.</p><p>Sammanfattningsvis visar studien att det finns behov av utvecklingsarbete omkring den</p><p>kommunikativa miljön för barn med utvecklingsstörning eftersom det är i den kommunikativa</p><p>förmågan som utvecklingsstörningens konsekvenser avgörs.</p>

<p>Syftet med vår studie är att belysa hur föräldrar till barn med beteendeproblem, uppfattar</p><p>samtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem föräldrar med lång erfarenhet av samtal</p><p>med skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrån Pierre Bourdieus begrepp</p><p>”kapital”, ”habitus” och ”det sociala rummet”. Resultatet av vår studie visar att föräldrarna</p><p>vill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling. De vill också att skolans</p><p>representanter bemöter dem med respekt och är lyhörda inför deras idéer och synpunkter.</p><p>Föräldrarnas möjlighet till delaktighet i skolarbetet, ser dock ut att vara beroende av vilka</p><p>förutsättningar föräldrarna har att uttrycka sig och om de kan eller vågar ställa krav på skolan.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus. För att fånga barns delaktighet i Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi utgått från att delaktighet uttrycks genom barnsyn, demokrati, pedagogisk dokumentation samt miljö. Efter genomförd studie har vi funnit att delaktighet kommer till uttryck genom pedagogernas människosyn, pedagogernas barnperspektiv, barns valmöjligheter, kommunikation, dokumentation och reflektion, åldershomogena grupper, tillgänglighet i miljön, miljön som den tredje pedagogen, ett aktivt lyssnande samt barngruppens betydelse. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi har barns delaktighet stor betydelse för förskolans verksamhet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Genom hela vår lärarutbildning har vi känt att vi ständigt återkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lärare och elev, samtal som kan ligga till grund för både ett fördjupat lärande och för att främja det sociala samspelet. Samtalet kan således kopplas både till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det är läraren som har makten att avgöra på vilket sätt eleverna får känna delaktighet, eftersom det är läraren som bestämmer när, var och hur eleverna släpps in i samtal. Därför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, då det är eleverna som får ta konsekvenserna av lärares förhållningssätt. Vår utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv fokuserar på gruppens och språkets betydelse i lärandet.</p><p> </p><p>För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever känner att de har goda möjligheter till att mötas och få samtala. Men det framkom också att eleverna känner att de inte har så stora möjligheter att påverka olika arbetsformer och regler.</p><p> </p><p>Resultatet visar att den fysiska miljön har betydelse för hur kommunikationen och interaktionen gestaltar sig i skolan. Är miljön en tillgång eller ett hinder för att nå ett gott inlärningsklimat, där en god kommunikativ gemenskap är grunden? För att söka svar på detta har vi tagit del av elevernas synpunkter och dessutom gjort en mindre observation av den fysiska miljön i den skola som ingår i vår studie. I diskussionsdelen problematiserar vi våra resultat i förhållande till och med stöd av tidigare forskning.</p><p> </p><p>Nyckelord: Kommunikation, lyssnande, interaktion, delaktighet och fysisk miljö.</p><p> </p>

<p> </p><p>Elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd som krävs för att de ska ha möjlighet att nå skolans mål. Som ett verktyg i den processen finns åtgärdsprogram, där åtgärder och resultat skall synliggöras. Elever och föräldrars delaktighet i arbetet är en förutsättning för framgång. Hur ser elever på sin delaktighet i arbetet med svårigheter?</p><p>I vårt arbete har det varit viktigt att föra fram elevernas röster om sina uppfattningar. Vi har ambitionen att upptäcka och förstå elevernas egna perspektiv och att utifrån undersökningens resultat beskriva en elevdiskurs.</p><p> </p><p>Undersökningen är en semistrukturerad intervju med elever på gymnasiet om deras erfarenheter och uppfattningar av hur arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd utformades i grundskolan. Vilka bilder ger oss eleverna? Vad väljer de att berätta om och hur gestaltar de sina skolerfarenheter? I vår studie har fem elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd fått komma till tals och berätta om sina erfarenheter. Vissa teman återkommer i flera intervjuer. Det är teman som berör initiativ och förståelse, att bli tagen på allvar, vikten av föräldrars stöd och att få den hjälp man behöver.</p><p> </p><p>Resultatet av vår undersökning visar att eleverna uppfattar tiden i skolan innan stödinsatserna sattes in som besvärlig och problematisk. Mamman har haft en viktig roll i att utöva påtryckningar på skolan så att ett arbete med åtgärder startade. Tiden med särskilt stöd, i liten grupp, uppfattar eleverna som tillfredsställande och de uppger att de inte skulle klarat av att nå skolans mål utan detta stöd. Vår undersöknings resultat, en elevdiskurs där eleverna beskriver hur de uppfattar sig delaktiga och engagerade i sin skolsituation medan de saknar pedagogernas delaktighet i form av engagemang och ansvar i elevernas problematik. Elevdiskursen visar oss på nya pedagogiska möjligheter och intressant fortsatt forskning.</p>

<p>Denna undersökning behandlar ämnet medarbetarinvolvering inomtjänsteinnovation och genomfördes på Selma Spa i Sunne.</p><p>Vi har använt en kvalitativ metod där empirin är uppbyggd av djupgående intervjuer. Studien syftar till att undersöka huruvida frontpersonalen på SelmaSpa är delaktiga i tjänsteinnovationsprocesser på företaget. Fokus kommer att riktas mot huruvida den interna kommunikationen fungerar och påverkar innovationsklimatet på Selma Spa. Teorin i studien har inhämtats via vetenskapliga artiklar och litteratur inom området tjänsteinnovation.</p><p>Av empiriska skäl så fick frågeställningarna under studiens gång utvidgas, då data visade att frontpersonalen var omedvetna om hur Selma Spas strategi och vision såg ut. Detta påverkar enligt teorin graden av involvering hos frontpersonalen i innovationsprocesser och är därav relevant för denna studie.</p><p>Analysen visade att den interna kommunikationen på Selma Spa skulle kunna förbättras avsevärt. Kombinationen av bristerna i den interna kommunikationen och den strategiska omedvetenheten som förelåg hos frontpersonalen gjorde att författarna ansåg sig kunna påvisa att medarbetarinvolveringen på Selma Spa till viss del var av bristande karaktär.</p><p>Vid slutdatumet av studien fanns dock indikationer på att Selma Spa skulle försöka att komma tillrätta med sina problem.</p>

<p> </p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet är att undersöka hur partnern/närmast anhörig uppfattar personalens bemötande, information om rutiner och barnaskötsel samt hur delaktiga de känner sig i barnets omvårdnad under sin vistelse på familje-BB i en mellanstor stad i Sverige.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Denna uppsats baseras på en deskriptiv enkätstudie som genomfördes under kalenderveckorna 6-10 år 2009 på familje-BBs återbesöksmottagning. 60 enkäter delades ut och 58 samlades in. Dessa enkäter analyserades sedan kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Tillföljande kommentarer bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Papporna i studien var generellt sett nöjda med sin vistelse på avdelningen. Några större skillnader kunde inte relateras till ålder, utbildning, antal barn eller om pappan sov kvar på avdelningen. Av kommentarerna att döma var papporna ofta nöjda med personalens kompetens och omtänksamhet, medan de tyckte mindre bra om avdelningsmiljön och maten som serverades. Resultaten stämmer till stor del överens med mammornas upplevelser i tidigare studier.</p><p> </p><p><strong>Slutsats </strong></p><p>De nyblivna papporna på familje-BB får god vård men skulle behöva mer information om hur de ska sköta barnet. Personalen bör i större utsträckning uppmärksamma och tillgodose pappornas behov.</p><p> </p> / <p><p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Aim </strong></p><p>The aim was to investigate what the father thinks of the staff’s treatment, the information about childcare, routines at the ward and how accessorial they feel in the nursing care of the baby during their stay at the post-natal ward 96E at Uppsala University Hospital, Sweden.</p><p> </p><p><strong>Method</strong></p><p>A descriptive questionnaire study that took place during calendar week 6-10 in 2009, at the post-natal revisit surgery at Uppsala University Hospital. 60 questionnaires were handed out and 58 were returned. These were analysed in the statistic programme SPSS.  The comments that followed were analyzed by content.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Results </strong></p><p>The fathers in the study are in general pleased with their stay at the ward. No big differences related to age, education, number of children or if the father spent the night at the ward, can be seen. According to the comments, the fathers were satisfied with the staff’s qualification and consideration, but they did not like the environment at the ward or the food that was served during their stay. These results are consistent with the mothers’ experiences in an earlier study.</p><p> </p><p><strong>Conclusions </strong></p><p>The fathers at the post-natal ward are getting good care but would need more information regarding how to nurse the baby. The staff should in greater demand emphasize and supply the needs of the fathers.</p></p>

Denna studie behandlar ämnet familjerättssekreterares syn på barns delaktighet i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerättssekreterare inom Stockholms stad. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Om och på vilket sätt bereder familjerättssekreterarna barn i åldern sju till elva år möjlighet att delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar? Vilken av de två konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framträder i familjerättssekreterarnas tal om barn i åldern sju till elva år? Vilken betydelse får familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frågor? Gällande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förståelseram för familjerättssekreterarnas syn på barn och barns delaktighet har vi använt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen. Dessutom har en modell, baserad på Harts delaktighetsteori, dels använts för att operationalisera delaktighetbegreppet samt att analysera studiens resultat. Resultaten visade att familjerättssekreterarna bereder barnen möjlighet att delta personligen på olika sätt. Vid analysen av familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn framträdde två teoretiska synsätt; det skyddsbehövande barnet samt det kompetenta barnet. Resultatet visade även att det fanns ett samband mellan familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn och hur de beredde barn möjlighet att självständigt delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Det framkommer även att andra faktorer, såsom lagstiftningen, är av betydelse för barns delaktighet i dessa frågor.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka miljöns betydelse för barn i språkliga svårigheter i särskolan utifrån ett delaktighetsperspektiv. Studien består dels av en kunskapsöversikt i vilken jag utifrån litteratur redogör för olika begrepp knutna till området, dels av en intervjuundersökning. Studien besvarar min första frågeställning: vilken betydelse har miljön för barn i språkliga svårigheter? Min slutsats är att den kommunikativa miljön är avgörande för barns utvecklig och lärande. När det gäller barn i språkliga svårigheter, är det viktigt att valda alternativa kommunikationssätt finns med i barnets vardag i all kommunikation, och att för barnet viktiga vuxna behärskar det alternativa kommunikationssättet. För att uppnå mitt syfte var min andra frågeställning: hur hanterar och uppmärksammar lärare i särskolan barn i språkliga svårigheter? För att få svar på min frågeställning har jag valt att intervjua sex lärare i två kommuner i Mellansverige. Resultatet av studien visar att hur pedagoger betraktar utvecklingsstörning i förhållande till kommunikation/delaktighet, har betydelse för hur man utformar verksamheten. Sammanfattningsvis visar studien att det finns behov av utvecklingsarbete omkring den kommunikativa miljön för barn med utvecklingsstörning eftersom det är i den kommunikativa förmågan som utvecklingsstörningens konsekvenser avgörs.

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem. Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma. De områden som de uppfattar att de inte har inflytande över men som de skulle vilja kunna bestämma mer över är verksamhetens innehåll, verksamhetens form och verksamhetens regler. När det gäller huruvida barnen uppfattar att det är vissa barn som bestämmer mer än andra inom fritidshemmets verksamhet så visar barnens svar dels på uppfattningen att alla barn bestämmer och dels på att vissa barn bestämmer mer.