Syftet med studien är att ta reda på vad en ungdom med utvecklingsstörning har för drömmar efter avslutad skolgång. Syftet är också att kartlägga vilka omkringliggande faktorer på olika nivåer som påverkar elevens möjligheter till att förverkliga sina drömmar. Vi redogör och diskuterar vilka individuella möjligheter och hinder som finns, vi tar även att ta upp närmiljöns och samhällets betydelse. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en elev, dennes lärare samt yrkesvalsläraren på en gymnasiesärskola. För att få en vidgad syn på elevens situation har vi även genomfört observationer. Eleven berättar för oss om sina drömmar och visioner inför sin framtid. Vi diskuterar dessa drömmar med såväl läraren som yrkesvalsläraren. Genom dessa diskussioner samt den litteratur och forskning vi tagit del av, finner vi både möjligheter och hinder för eleven att förverkliga sina drömmar. De möjligheter vi ser för eleven är bland andra hans självförtroende, skolans förhållningssätt, familjens stöd, lagar och rättigheter som finns i samhället. De hinder som finns är elevens grad av utvecklingsstörning, kommunens begränsade utbud av sysselsättning och att lagar och konventioner inte efterföljs såsom de borde.

Syftet med vår studie är att belysa hur föräldrar till barn med beteendeproblem, uppfattar samtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem föräldrar med lång erfarenhet av samtal med skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrån Pierre Bourdieus begrepp ”kapital”, ”habitus” och ”det sociala rummet”. Resultatet av vår studie visar att föräldrarna vill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling. De vill också att skolans representanter bemöter dem med respekt och är lyhörda inför deras idéer och synpunkter. Föräldrarnas möjlighet till delaktighet i skolarbetet, ser dock ut att vara beroende av vilka förutsättningar föräldrarna har att uttrycka sig och om de kan eller vågar ställa krav på skolan.

Elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd som krävs för att de ska ha möjlighet att nå skolans mål. Som ett verktyg i den processen finns åtgärdsprogram, där åtgärder och resultat skall synliggöras. Elever och föräldrars delaktighet i arbetet är en förutsättning för framgång. Hur ser elever på sin delaktighet i arbetet med svårigheter? I vårt arbete har det varit viktigt att föra fram elevernas röster om sina uppfattningar. Vi har ambitionen att upptäcka och förstå elevernas egna perspektiv och att utifrån undersökningens resultat beskriva en elevdiskurs.   Undersökningen är en semistrukturerad intervju med elever på gymnasiet om deras erfarenheter och uppfattningar av hur arbetet med åtgärdsprogram och särskilt stöd utformades i grundskolan. Vilka bilder ger oss eleverna? Vad väljer de att berätta om och hur gestaltar de sina skolerfarenheter? I vår studie har fem elever som bedömts vara i behov av särskilt stöd fått komma till tals och berätta om sina erfarenheter. Vissa teman återkommer i flera intervjuer. Det är teman som berör initiativ och förståelse, att bli tagen på allvar, vikten av föräldrars stöd och att få den hjälp man behöver.   Resultatet av vår undersökning visar att eleverna uppfattar tiden i skolan innan stödinsatserna sattes in som besvärlig och problematisk. Mamman har haft en viktig roll i att utöva påtryckningar på skolan så att ett arbete med åtgärder startade. Tiden med särskilt stöd, i liten grupp, uppfattar eleverna som tillfredsställande och de uppger att de inte skulle klarat av att nå skolans mål utan detta stöd. Vår undersöknings resultat, en elevdiskurs där eleverna beskriver hur de uppfattar sig delaktiga och engagerade i sin skolsituation medan de saknar pedagogernas delaktighet i form av engagemang och ansvar i elevernas problematik. Elevdiskursen visar oss på nya pedagogiska möjligheter och intressant fortsatt forskning.

Kränkande behandling och mobbning är ett stort problem i skolorna idag, något som både Skolverket (2002), Myndigheten för skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppmärksammat. Syftet med studien är, mot denna bakgrund, att undersöka några föräldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att förhindra kränkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar även till att belysa föräldrars roll som en resurs i värdegrundsarbetet generellt. I denna studie har jag därför undersökt hur två skolor i en norrlandskommun arbetat för att samverka med föräldrar till mobbade elever för att motverka kränkande behandling och mobbning. Den undersökningsmetod jag använt mig av är den kvalitativa forskningsintervjun. Jag har intervjuat fyra föräldrar som alla har upplevt hur deras barn mobbats i skolan och som därigenom har egna erfarenheter av samverkan hem och skola. Resultaten visar att de två skolorna inte har tagit föräldrarnas upplevelser och vetskap om pågående mobbning av deras barn på allvar. I samtliga fall gäller, för det första, att föräldrarna upplevt att skolan inte har velat lyssna på deras framställningar om mobbning av deras barn. För det andra visar resultaten att föräldrarna till de mobbade barnen varken upplevde samverkan eller delaktighet i skolans ålagda uppdrag att förebygga och åtgärda kränkande behandling och mobbning. Sammantaget visar denna studie, i alla fyra fallen, stora likheter med det som bland andra Forsman (2003), Andersson (2003) och Skolverket (2002a) belyst, att skolans handlingsplaner ofta är korrekt skrivna men att de inte efterlevs. Studien visar att föräldrars berättelser om kränkning och mobbning av deras barn inte tas emot förutsättningslöst utan skolan förlägger problemet hos den utsatte eleven. En slutsats som kan dras är därför att skolans samarbete med hemmet har avgörande betydelse för att kunna stoppa pågående mobbning. Vidare visar studien att kränkningar måste tas på största allvar av alla berörda på skolan för att hindra att det utvecklas till mobbing, d v s: Det är bättre att stämma i bäcken än i ån.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur medvetna föräldrar på sju förskolor är om det pedagogiska arbetet i förskolan. Vi vill också ta reda på hur deras möjlighet till inflytande och delaktighet ser ut. Våra frågeställningar är: • Känner föräldrarna till att det finns en läroplan för förskolan? • Synliggör personalen det pedagogiska arbetet för föräldrarna? • Är föräldrarna nöjda med det pedagogiska arbetet i förskolan? • Känner föräldrarna till vilka möjligheter de har att vara med och påverka förskolans pedagogiska arbete? Vi har använt oss av enkäter riktade till föräldrar och personal för att få svar på våra frågeställningar. I undersökningen deltog 73 föräldrar och 35 personal. Resultaten visar att majoriteten av föräldrarna är medvetna om förskolans läroplan men att de inte är särskilt delaktiga när det kommer till att påverka det pedagogiska arbetet. Synliggörandet av det pedagogiska arbetet kan bli ännu tydligare och föräldrainflytandet kan utvecklas vidare. Både föräldrar och personal är sammanfattningsvis nöjda med verksamheten men uttrycker en önskan om färre antal barn i grupperna alternativt en ökad personaltäthet.

The purpose was to describe the significance of participation concerning leisure time and household duties for persons with mild intellectual disability living in a group home with some support from caretakers. Interviews were performed with five persons, two men and three women, living in such a group home. The questions in the interview guide had an open character and were divided into four different areas, leisure time, economy, cooking, cleaning and laundry. The results indicate that all informants felt they participated in all four areas. Further on, the results show there was participation of three different kinds. Firstly, there was full participation concerning leisure time. Secondly, there was “participation with help”. The informants felt they had full participation, though they received support to manage dealing with their own money. Thirdly, there was less participation concerning cooking, cleaning and laundry. The informants did not have to do such things. The caretakers did it for them. The informants had the opportunity, they also had the capacity, but they seemed to be influenced by caretakers not to want, or need, to do it. It was a so-called constructed helplessness.

Syfte Syftet med intervjuundersökningen var att ta reda på om eleverna medverkar i planeringen i ämnet Idrott och Hälsa och vad de kan påverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande. Metod 6 elever i åk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning där de först deltog i en gruppdiskussion. Från dessa sex elever gjordes ett urval där tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda på hur väl eleverna kände sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom ämnet Idrott och Hälsa . Vid intervjutillfället användes papper och penna. Resultat Eleverna ansåg att läraren bestämmer det mesta i innehållet i ämnet Idrott och Hälsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med läraren var olika lekar och bollsporter. Eleverna ansåg det var viktigt att de fick vara delaktiga på hur gruppindelningen skulle se ut. Uppvärmningen var en aktivitet som eleverna tyckte att de kunde utföra och planera själva varje lektion. Bollsporter var ett måste om eleverna själva skulle skriva om kursplanen.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården finns två viktiga budskap för en god och säker vård, det ena är att vård och behandling ska ske i samverkan mellan vårdare och patient och det andra är att sjuksköterskan ska utforma individuella vårdplaner. Studier visar att individuella vårdplaner i hälso- och sjukvård i princip är obefintliga och att sjuksköterskor istället utformar standardvårdplaner. Problem: Risken att arbeta med standardvårdplaner är att patienternas delaktighet i vården förbises eftersom standardvårdplaner utformas i förväg genom förväntade omvårdnadsproblem, till skillnad från individuella vårdplaner som utarbetas i samverkan med patienten. Syfte: Examensarbetets syfte var att beskriva på vilket vis patientens delaktighet framkom i omvårdnadsjournalen vid användning av standardvårdplaner, vid vård av patienter med instabil kranskärlssjukdom. Metod: En kvalitativ, beskrivande forskningsmetod användes för att undersöka sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation av tretton omvårdnadsjournaler. Text som innehöll någon form av dokumenterad delaktighet i sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation analyserades utifrån manifest innehållsanalys som till slut även analyserades genom latent innehållsanalys. Resultat: I omvårdnadsjournalerna, vid användning av standardvårdplaner framkommer patienternas delaktighet genom kategorier sjukdomsberättelsen, kroppsfunktion, självuppfattade problem, utanförskap och självbestämmande. Kategorierna visade mönster som urskilde tema passivt och aktivt deltagande där det passiva deltagandet i omvårdnadsjournalerna framträdde som starkast.

Det har skett stora förändringar inom den svenska äldreomsorgen, där bl.a. arbetsuppgifterna inom hemtjänsten har gått från social service till mer omvårdande arbetsuppgifter. Det är idag också allt vanligare att verksamheter drivs genom självstyrande arbetsgrupper där mer ansvar har lagts på arbetsgruppen. Syftet med denna studie är att förstå hur hemtjänstpersonal på en utvald arbetsplats upplever sin arbetssituation. Genom intervjuer av hemtjänstpersonal framkom att de anser att arbetet har förbättrats när det gäller den fysiska arbetssituationen men den psykiska arbetssituationen kan upplevas som stressig genom förändrade arbetsuppgifter i form av administrativa arbetsuppgifter som har lagts på arbetsgrupperna. Detta kan i viss mån påverka deras hälsa. Respondenterna upplever en viss delaktighet och inflytande i sitt arbete där framförallt arbetstider och planering av arbetet görs av arbetsgruppen själv.

Vårt syfte var att undersöka hur barn mellan 3-5 år och deras pedagoger uppleverbarns medinflytande och delaktighet i förskolans verksamhet. De metoder vi har använt i studien är intervjuer av pedagoger och barn, samt observationer.Vi valde att utföra undersökningarna på två olika förskoleavdelningar av praktiska skäl. Vi har förberett, genomfört, bearbetat och analyserat vårt resultat från förskolorna för att nå fram till vår diskussion och våra slutsatser. Pedagogerna i studien tycks vara medvetna om att barnen behöver ha större inflytandeöver vardagen i förskolan, och det framkommer att barnen också önskar det och ibland känner sig maktlösa. En orsak är att mycket i verksamheten är styrt och reglerat vilket varken pedagoger eller barn kan påverka. De flesta pedagoger upplever att då de provat att ha ett mer tillåtande klimat har tillvaron blivit avsevärt lugnare. Respondenternas syn på arbetet med barns medinflytande, samt synpunkterna somframkommer i relevant litteratur, pekar på svårigheterna att kombinera barnens behov och rätt till medinflytande i förskolan enligt styrdokumenten, och vad som är praktiskt genomförbart. Här kan vi se att förskolans engagemang och förutsättningar påverkar, men även pedagogernas intresse, vilja, förmåga och kunskap om både barnen och innehållet i styrdokumenten.