Sedan FN:s konvention om barns rättigheter har barns inflytande och delaktighet i samhällsplaneringen stärkts i de frågor som rör barnet. Konventionen hävdar att det är barnens rätt att bilda och uttrycka sina egna åsikter samt att dessa ska respekteras och tas på allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att barns deltagande är ovärderligt i de frågor som berör dem men att projekt sällan vet hur man ska gå tillväga för att lyckas uppnå ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus på vad barnen kan tillföra samt varför det är viktigt med barnperspektivet.  Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvägagångssätt där barnen fått möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin närmiljö på ett varierat och kreativt sätt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv är komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan åstadkommas utan barnen. Barnens bidrag kan vidare användas tillsammans med övrigt material vid utformning och bearbetning av planer och program. Samtidigt visar resultatet att barn inte får tillräckligt med utrymme att faktiskt påverka planeringen vilket framförallt anses bero på för lite kunskap och erfarenhet kring hur arbetet med barn ska tillämpas.          Nyckelord: Barn, barnperspektiv, barns perspektiv, inflytande, delaktighet, samhällsplanering

Individanpassning är ett begrepp som har blivit än mer aktuellt i takt med rådande samhällsförändring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lärande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag på hur pedagoger konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever på ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstå och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssätt är ett aktivt val i en lärandeprocess och kan innebära olika tillvägagångssätt beroende på vilka individer som är involverade. Ett än mer konkret resultat är benämnt Trevägsmetoden vilken har sin grund i elevernas önskan om att bli delaktiga genom en aktiv dialog med närvarande lärare och är exempel på hur pedagoger metodiskt kan agera vid individanpassade lärandesituationer.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur aktiva lärare tolkar begreppet elevinflytande och vilka möjligheter och begränsningar de anser de har för att förverkliga elevinflytande i sin verksamhet i förhållande till elevernas läroprocesser i förskola och i grundskola. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att trots att begreppet elevinflytande är omfattande och mångsidig fanns det enighet om gynnande och begränsande faktorer bland lärarna vi intervjuade. Ett tydligt dilemma som framkom i vår studie var att tillmötesgå gruppens och individens behov och intressen i undervisningssituationen.

Introduktion: att lyssna på barnens idéer och tankar för att komma fram till gemensamma mål innebär att alla kan känna delaktighet i det som sker. Pedagoger bör inte använda den makt som de har på ett negativt sätt utan vända den till att skapa demokratiska och delaktiga beslut. Det är viktigt att ta reda på hur mycket barnen kan förstå begreppen som inflytande, demokrati samt delaktighet. Skapa vardagliga situationer där barnen får en förståelse för orden demokrati, inflytande och delaktighet. Syftet: med vår studie är att undersöka hur barns inflytande och delaktighet påverkar deras vardag och att undersöka om barn har insikt om sin delaktighet i de sammanhang där beslut tas. Metod: ett mindre antal barn från två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor, placerade i en av stadsdelarna till en storstad, deltog i studien. Vi använde oss av observations schema och intervju med stöd av fyra frågor. Resultatet: visar att pedagogerna behöver ändra sitt förhållningssätt för att sträva efter uppmuntran där barn medverkar till påverkan och inflytande. Delaktigheten och inflytande bör vara större än vad denna undersökning kunde visa. Pedagogerna borde arbeta mer med att förtydliga barnens delaktighet genom att dokumentera och synliggöra barnens processer, se det kompetenta barnet och föra diskussioner.

I detta examensarbete undersöks lärarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka vilka egenskaper eleverna på gymnasieskolan anser att en lärare bör ha för att de ska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metoden som använts är en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i årskurs tre på yrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter har använts och analyserats i arbetet. Läraren har en stor betydelse för eleverna och läraryrket är ett mångfasetterat yrke. Som lärare bör det skapas en god relation och låta eleven få en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas med entusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass. Detta ställer höga krav och ett stort engagemang av lärarens och dennes profession. En positiv människosyn där eleven blir sedd och bekräftad i en god kommunikation mellan lärare och elev är en bra grundsten för att eleven ska uppnå motivation. Resultatet av undersökningen visar att läraren har betydelse för elevens motivation, både lärarens egenskaper och dess pedagogik har en påvisad betydelse. Detta material är begränsat och arbetet relativt litet vilket gör att en sådan slutsats inte går att dra utifrån det här arbetet.

Denna studies syfte var att belysa hur föräldrars delaktighet och insyn vid fritidshemmets verksamhet möjliggörs av pedagogerna samt hur den uppfattas av föräldrarna. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur möjliggör fritidshemmets personal till insyn och delaktighet i verksamheten för föräldrar? Hur uppfattar föräldrarna den pedagogiska verksamheten i fritidshemmet där deras barn vistas? Vilken uppfattning har föräldrarna om fritidspedagogens yrkeskaraktär/roll? Med syftet i fokus har en undersökning gjorts genom enkäter som är en kvantitativ metod. Detta för att få ett brett perspektiv genom flera åsikter. Resultatet visar att föräldrars möjlighet till delaktighet och insyn finns inom räckhåll för föräldrarna, om och när de själva vill. Problematiken i detta tycks ändå ligga i föräldrarnas okunskaper inom ämnet, vilket skulle kunna vara anledningen till det bristande engagemanget. Studiens resultat är dock svagt på grund av att antalet enkäter som förväntades lämnas in var mycket få, denna svaghet har försökts vändas till en styrka. Ett stort förtroende för pedagogerna vid fritidhemmet verkar dock bidra till att delaktigheten och insynen hos föräldrarna hålls tillbaka eller anses som överflödig.

Denna studie har grundats i en elevs behov av att finna strategier till konstruktivt samspel. Genom aktionsforskning som ansats har syftet varit att öka kunskapen kring hur en elev deltar i arbetet med sociala berättelser samt hur metoden kan fungera utanför det autistiska spektrat. Den sociala berättelsen konstruerades i samråd med involverade aktörer och lästes sedan för eleven varje dag i två veckor. Datainsamlingen skedde genom observationer, loggboksskrivande och dialogiska samtal. Ur en induktiv analys av det empiriska materialet utkristalliserades två kategorier. Den ena kategorin ”läsning och utvärdering” fokuserar hur eleven deltog i arbetet med att läsa berättelsen medan den andra kategorin ”praktisk tillämpning” fokuserar utfallet av hur eleven tillämpade de strategier som berättelsen fokuserade. Resultatet visar att metoden fungerar utanför det autistiska spektrat då eleven har gjort små framsteg under tiden som vi arbetat med den sociala berättelsen. Eleven hade även en positiv inställning till att läsa berättelsen och blev mer mottaglig för den med tiden. Studien har visat på ett sätt gällande hur arbetet med sociala berättelser utanför den autistiska spektrat kan gå till och att det är genom att se till möjligheterna som förändring kan åstadkommas.

Studiens övergripande syfte är att undersöka på vilket sätt föräldrar, med annat modersmål, vill vara delaktiga och få möjlighet till inflytande i verksamheten och hur pedagogerna på enheten förhåller sig till och arbetar med detta. Ett mer specifikt syfte är att undersöka vilken innebörd begreppen delaktighet och inflytande har, för de ovan nämnda grupperna. Studiens frågeställningar är följande: På vilket/vilka sätt önskar föräldrar bli delaktiga och få inflytande i verksamheten? Hur ser föräldrar och pedagoger på begreppen delaktighet och inflytande inom förskolan?  Hur arbetar pedagogerna för att ge föräldrar förutsättningar till delaktighet och inflytande? Undersökningsförfarandet är av kvalitativ art, där elva föräldrar och nitton pedagoger får svara på öppna frågor i enkätform, vilka utgör grunden för studiens resultat. Resultatet visar att de flesta föräldrar är nöjda med de olika forum för delaktighet och inflytande, som för närvarande erbjuds, men att de behöver utformas på ett annorlunda sätt. Det som både pedagoger och föräldrar lyfter fram och betonar som viktiga aspekter är bemötandet, dialogen och relationen mellan föräldrar och pedagoger och de menar att den dagliga kontakten bör prioriteras högt. Ett hinder, som grupperna belyser på olika sätt, är språket och där flera även påtalar det nödvändiga i att de skriftliga dokument, som förskolan använder, behöver översättas. När det handlar om att konkretisera föräldrars delaktighet och inflytande i praktiken upplever många pedagoger det som svårt, vilket även föräldrar har uppmärksammat.

Tidigare studier har visat att den inledande fasen är den viktigaste för framtida fokus vid enimplementering av ett miljöledningssystem. Denna studie har studerat hur förhållandet mellanupplevda fördelar, delaktighet och attityder förändras vid en implementering avmiljöledningssystemet ISO 14001. Studien undersökte även hur attityderna, och indirekt de andranämnda faktorerna, påverkar förändringsmotståndet/-benägenheten. För att svara på dettareviderade vi Giangreco och Pecceis (2005) tvåfaktorsmodell, baserat på tidigare forskning. Detinsamlade materialet kommer främst från intervjuer av de anställda på ett litet företag. Detframkom att det finns ett förhållande mellan faktorerna, men att det inte nödvändigtvis behövervara ömsesidigt. Attityder har även en påverkan på förändringsmotståndet/-benägenheten.

Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på. Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds. Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9). Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete. De flesta av pedagogerna ger inte förutsättningar för eleverna att arbeta tillsammans, men några av fallen visar på flerstämmighet där det förs en dialog mellan pedagog och elev. Dialog och samlärande synliggörs alltså inte i någon större utsträckning i undervisningssituationerna, förutom en pedagog som använder ett arbetssätt som framhäver vikten av elevers samarbete i hög grad, där delaktighet, interaktion och kommunikation är i fokus.