<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera samspelets betydelse för lärandet, samt hur interaktionen mellan elever och lärare bidrar till elevernas lärande. Frågeställningarna var samspelet tar för uttryck i några exemplifierade lärandesituationer, hur samspelet mellan lärare och elev och mellan elever bidrar till lärandet och vad elevernas respektive lärarnas upplevelser av samspelets betydelse för lärandet är. Som metod har vi använt en kvalitativ ansats och den empiriska undersökningen består av deltagande observationer och intervjuer med lärare och elever på gymnasiet. Utifrån en sociokulturell teoribas har vi närmat oss studiens frågeställningar och betraktat resultatet. Resultatet från det empiriska materialet och litteraturstudierna visade ett tydligt samband mellan klassrumsklimat, lärandesituationer, samspel elever emellan och samspel lärare-elev. Studien visade hur både elever och lärare ser meningsutbyte och argumentering som väsentligt för lärandet.

Undersökningen klargör föräldrars olika uppfattning om förskolans dokumentationsarbete och gjordes utifrån en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv som forskningsbakgrund.Resultaten visar att föräldrar känner sig mer delaktiga i sina barns vardagar genom att ta del av förskolans dokumentation. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan dokumentation ses som en artefakt som samspelar mellan föräldrar, barn och pedagoger. Pedagoger och föräldrar har olika syfte med dokumentation. Undersökningens resultat visar också på stor spridning i vad föräldrar vill ha ut av dokumentation och hur de använder sig av den.

Studien syftar till att genom förskollärares beskrivningar om tematiskt arbetssätt bilda kunskap om hur tematiskt arbetssätt används i förskolan och vad deras avsikt är med det valda arbetssättet. Följande frågeställningar utgör grunden för studien: I vilket syfte beskriver förskollärarna att tematiskt arbetssätt används i förskolan? Hur beskriver förskollärarna att de arbetar tematiskt med det valda ämnet? Jag har valt ett sociokulturellt perspektiv för min studie då jag anser att perspektivet passar ihop med mitt valda ämne. För att få fatt på förskollärarnas tankar och uppfattningar om temaarbete valdes halvstrukturerade intervjuer. Samtliga förskollärare belyser både Grön Flagg som är ett miljöarbete och Snick och Snack som är en saga som deras aktuella tema och nämner att det är förskollärarna som bestämmer ämnet för temat, dock är det barnen som bestämmer dess innehåll. I temat kommer delar in såsom musik, skapande, och skogsutflykten samt delaktighet. Samtliga pedagoger belyser delaktigheten som viktig. Alla förskollärare nämner att arbetet med tema skapar en helhetsbild och meningsfulla sammanhang både för vuxna och barn. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare är överens om att temat innebär en helhet, där barns delaktighet och lärande är målet Samtliga förskollärare är också överens om att temat står för något lustfullt och roligt. Förskollärarna har en inställning om att det är barnen som styr och bestämmer innehållet trots att temat kommer från förskollärarna själva. I temat verkar barnen tillsammans och lär av varandra genom att de delar erfarenheter och idéer om temats innehåll sinsemellan.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

No description available.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

The purpose of this study was to find out what pedagogues in preschool think when it comes to children’s influence and how they do to give the children opportunity to express their thoughts and point of views and thereby influence their situation. The literature review treats the conception of the competent child and shows that having child perspective is important in meeting children. The literature review implies that participation and influence means sensitivity to children’s expressions and that pedagogues lets these expressions influence the activities in preschool. It is not about children always getting their ways, but that they are respected and are given space to think freely. Searching for pedagogues’ thoughts on children’s influence and how they do for giving it, I interviewed six persons, working at six different preschools. The results show that they worked more or less actively with the children’s influence. The pedagogues’ perspective of participation and influence can be divided into three parts: community and empathy, to be seen and listened to and to co-decide – or not. The pedagogues’ practical work with the children’s influence can be divided in four cathegories: options, codetermination, flexibility and reflection. / Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger i förskolan tänker när det gäller barns inflytande och hur de gör för att ge barnen möjligheter att uttrycka sina tankar och åsikter och därigenom påverka sin situation. Litteraturgenomgången behandlar begreppet det kompetenta barnet, och visar att barnsyn är viktigt i bemötandet av barn. Enligt litteraturen innebär delaktighet och inflytande en lyhördhet för barns uttryck och att pedagoger låter dessa uttryck påverka verksamheten. Det handlar inte om att barn alltid ska få sin vilja igenom utan att de ska bli respekterade och att de ges utrymme för att tänka fritt. För att få svar på hur pedagoger kan tänka och hur de gör i sina verksamheter, använde jag mig av kvalitativa intervjuer, med sex personer, verksamma på sex olika förskolor och fann att de arbetade mer eller mindre medvetet med barnens inflytande. Pedagogernas syn på delaktighet och inflytande kan delas upp i tre delar: gemenskap och empati, att vara sedd och lyssnad på och att vara med och bestämma – eller inte. Pedagogernas arbete för barnens inflytande kan delas in i fyra kategorier: valmöjligheter, medbestämmande, flexibilitet och reflektion

Syftet med vår studie var att vi utifrån en enkätundersökning tittat på vilka strategier som förskolelärare anser vara viktiga när det gäller att bemöta barn i kris. Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi med en kvantitativ undersökningsmetod. Vi tog del av verksamma förskolelärares tankar och erfarenheter kring barn i kris med hjälp av en enkät med ostrukturerade frågor. Resultatet visar att strategierna ser ut på likartat sätt och förskolelärarna har liknande uppfattningar om vad som är viktigt i bemötandet av barn i kris i förskolan. De strategier som framkom var empati, anhörigkontakt, stöd utifrån, trygghet, förskolelärarnas kompetens och estetiska verktyg. Förskolelärarna svarade också på vad begreppet empati betyder för dem och hur deras krisplan för verksamheten såg ut. De slutsatser vi kunde dra av det resultat vi fick in var att en empatisk strategi för bemötande av barn i kris var den mest omtalade. Många av förskolelärarna kände dock att specifik kunskap om kris skulle behövas.

Bakgrund: En sjuksköterska inom rättspsykiatrin ska kunna se patienten bakom brottet, ha modet att finnas kvar i alla situationer och ha ett förhållningssätt präglat av synen på alla människors lika värde. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja patientens välbefinnande genom att förmedla trygghet och tillit i vårdrelationen under patientens vårdtid. Vårdrelationen är kärnan i vårdprocessen och grunden i vårdandet. För en god vårdrelation behövs en ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskan behöver ha förmågan att uttrycka sig så att det skapar förtroende för att patienten ska känna tillit till henne. Hon behöver även vara trygg i sig själv och känna tillit till sin egen förmåga att klara av att vårda patienter inom rättspsykiatrisk vård. Vårdrelationen är berikande för sjuksköterskan som upplever att hon får mycket tillbaka från patienten. När sjuksköterskan får ta del av patientens tankar och känslor ges möjlighet att förstå patientens perspektiv på förväntan och behov i vårdrelationen. Då patienten blir förstådd kan det medföra att hen känner sig mer delaktig i sin vårdprocess. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av tillitens betydelse i vårdrelationen med patienten i rättspsykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Slutsats: Då patienten känner tillit och respekt från sjuksköterskan ökar möjligheten för en tillitsfull och hållbar vårdrelation. Detta gynnar både sjuksköterskan och patienten genom att vårdrelationen skulle kunna bli mer förtroendefull och trygg. Detta kan även medföra att patienten känner sig mer delaktig i vården vilket kan påverka vårdprocessen i positiv riktning. Förhoppningsvis kommer sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk vård att kunna dra nytta av den kommande studien genom egna reflektioner över tilliten i vårdrelationen.