Det finns brister generellt i vården och även specifikt på akutmottagningar.  Fler personer söker sig till akutmottagningen och patientbeläggning har därmed ökat, vilket också ökar kraven på akutmottagningar. Att vårdas på en akutmottagning innebär, som patient, att komma i kontakt med en främmande miljö vilket generarar olika upplevelser hos patienten. Tidigare studier har dock i stort sett visat på en god tillfredställelse hos de patienter som har tillstånd som är högprioriterade på akutmottagningen. Samtidigt har de låg-prioriterade patienterna olika upplevelser kring sin vård och de brister som finns – som i sin tur påverkar tillfredställelsen. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Studien inriktade sig på att kartlägga de generella upplevelser patienter har under sin vårdvistelse på akutmottagningen. Resultatet ska också kunna användas till att identifiera förbättringsområden och tillämpa en djupare förståelse och kunskap hos vårdpersonal. Det gjordes genom en litteraturöversikt med granskningsmodell enligt Friberg (2012, ss. 133-143). Studien inkluderade allmänna akutmottagningar i Sverige och ingen specifik patientgrupp. Innehållsanalys gjordes, som lyfte fram meningsbärande enheter och de sammanställdes i två huvudkategorier med vardera tre och fyra underkategorier. Resultatets första huvudkategori beskrev upplevelsen att bli akut sjuk. Den innefattade patientens förförståelser och förväntningar inför besöket som påverkar upplevelsen, upplevelse av en förändrad roll som patient samt vikten av det första mötet. Andra huvudkategorin beskrev upplevelsen av att vårdas på en akutmottagning. Den sammanställdes i underkategorier som beskrev upplevelser kring att vara delad, brist på delaktighet, att vara hindrad att lyfta missnöje och slutligen också den negativa och positiva påverkan av den fysiska miljön. Resultatet ökade förståelsen kring patientens upplevelser och visade på vikten av ett förhållningssätt hos sjuksköterskan som centreras kring patienten och som har en holistisk syn på människan. Genom en god vårdkontakt, som har uppnått delaktighet och trygghet utvecklas och stärks hanteringsförmågan hos patienten. Vidare undersökningar bör göras kring riktlinjer, normer och vårdverktyg som finns på en akutmottagning samt lyfta frågeställningar till en högre organisationsnivå för att utreda varför bristerna uppkommer.

Vården på en neonatal intensivvårdsavdelning börjar i allt större utsträckning bli familjecentrerad. En familjecentrerad inriktning på vården är betydelsefull då den bidrar till såväl upplevelsen av delaktighet, känslan av trygghet som möjligheter för föräldrarna att knyta an till sitt barn. Anknytning till ett nyfött barn främjar tillväxt och utveckling. Pappan till det nyfödda barnet har en viktig roll för att barnet ska kunna förses med de trygga förhållandena som krävs för att tillväxt och utveckling ska gynnas. En aspekt av vården som dock skulle kunna störa bildandet av dessa trygga förhållanden är om pappan inte görs delaktig av sjuksköterskorna på avdelningen. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva pappors upplevelser av att ha ett barn på en neonatal intensivvårdsavdelning. Resultatet baseras på nio kvalitativa artiklar analyserade med hjälp av Axelssons beskrivning. Resultatet visar att pappor har en stor önskan av att få vara tillsammans med sin familj, men att denna vilja ibland motverkas av faktorer som stöd från vårdpersonal samt tiden. Det har i resultatet även framkommit att interaktioner med vårdpersonal av papporna upplevts som såväl negativ som positiv i sin utformning. I interaktionen ingår att kommunikation och undervisning upplevs viktigt samt att miljön papporna befinner sig i kan påverka deras förståelse kring den situation de befinner sig i. I diskussionen fördjupas pappornas upplevelser av den neonatala vården med ny litteratur. Papporna upplevde en brist på delaktighet vilket kunde motverkas genom god kommunikation, möjlighet till samtal samt genom att få sova på neonatalavdelningen. Det sistnämnda är även relevant ur den hållbara samhällsutvecklingens synvinkel.

Syftet var att undersöka en grupp elevers upplevelser efter att ha undervisats enligt undervisningsmetoden Flipped Classroom. Flipped Classroom skiljer sig från vanlig traditionellundervisning då läraren inte längre föreläser framför eleverna, utan låter sina elever ta åt sig materialet utanför lektionstimmen. Lektionstimmen spenderas istället till gruppuppgifter och diskussioner angående materialet samt också en stor del till eget arbete. Undervisningsmetoden har tidigare visat sig ha tagits emot väl av studenter på universitetsnivå, då de känt en högre delaktigheti sitt lärande och kunnat reflektera över andras tankemönster. En gymnasiegrupp med 13 elever undervisades av mig enligt Flipped Classroom. Elevernasupplevelser av denna undervisningsform har undersökts med en kvalitativ metod därdatainsamlingen genomförts med semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att en stor majoritet av eleverna var nöjda och positiva till undervisningen. Dekände en större delaktighet i sitt lärande, kände ett större stöd från läraren och ett ansvar som i stor grad sågs som positivt, då de fick större kontroll över sin utbildning. Eleverna uttryckte att de fann det mycket positivt att de fick en större del av lektionen till aktivt arbete och att de kunde skapa sigen större framförhållning till lektionen, istället för att de passivt intog materialet genom föreläsningar på tavlan.

Elever med funktionsnedsättning har under sin skoltid varit med om många förändringar. En del av dem har börjat i grundskolan för att sedan efter sin diagnos blivit mottagna i särskolan, andra har från tidig ålder fått sin diagnos och mottagits direkt i särskolan. Med införandet av den nya skollagen har förfarandet ändrats.  Skollagen (SFS 2010:800) (2010) menar att personer med enbart autism eller autismliknande tillstånd bara får tillhöra särskolan om de även har en utvecklingsstörning. En konsekvens av detta är att grundskolan fått ta emot elever med autism eller autismliknande tillstånd i de vanliga klasserna, utan större omorganisation eller förberedelse. Syftet med arbetet är att belysa hur eleven visar delaktighet i sin undervisning.  Resultatet visar att eleverna visar sin delaktighet genom att ständigt vara med och påverka hur arbetet ska utföras och i detta blir de delaktiga i utformningen av undervisningen tillsammans med övriga elever. Det behövs en tydlig, trygg och tillåtande lärmiljö för att eleverna skall kunna utveckla sina förmågor och växa som människor. En elev som får vara delaktig och inkluderad, i enlighet med Skollagen (2011), ges möjlighet till att bli en inkluderad samhällsmedborgare. Resultatet visar också att vi måste samtala och ta del av elevernas upplevelser av sin lärmiljö och studiesituation för att skapa miljöer som fungerar för eleverna.

Bakgrund: Ledarskap har sedan en lång tid tillbaka varit en viktig aspekt för att nå tillväxt inom organisationer och för att få medarbetarna att prestera. Just ledarskapet belyser flera viktiga aspekter i arbetslivet för att skapa en relation mellan ledaren och dess medarbetare. Jag har med bakgrund av detta intresserat mig för viktiga aspekter för att uppnå ett bra ledarskap som leder medarbetare och organisationer mot tillväxt.Forskningsfråga: För denna uppsats lyder forskningsfrågan som följande:Hur ser ledare på ledarskapets påverkan i en organisation?Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga viktiga element och egenskaper hos en ledare för att se vilka framgångsfaktorer som är krävs för ett bra ledarskap. Ambitionerna är att genom empiri och intervjuer få fram en bra ledarskapsteori för att leda medarbetare och organisationer mot framgång.Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer har skett med tre stycken framgångsrika ledare från olika branscher samt med olika bakgrund.Resultat, slutsatser: Med syftet till grund har jag kartlagt olika framgångsfaktorer i ett gott ledarskap. Dessa är tydlighet, kommunikation, tillit, motivation och delaktighet och de utgör grundstenarna för ett lyckat ledarskap gentemot medarbetare och organisation. Framgångsfaktorerna är sammankopplade och ligger till grund för varandra.

Delaktighet och inflytande är tydligt kopplat till förskolans uppdrag. Verksamheten skall vila på demokratins grunder och barn i förskolan skall ges ett reellt inflytande över innehåll och planering. Förskolan skall arbeta för att barn utvecklar en grundförståelse för demokrati och syftet med denna undersökning är att påvisa hur barns uppfattningar av inflytande och delaktighet kan se ut i förskolan. Undersökningen har begränsats till att titta närmare på den lek som sker i förskolans inomhusmiljöer. Det är barnens egna röster, genom intervjuer som utgör denna undersökning som ger en inblick i hur väl begreppen inflytande och delaktighet är förankrat hos barn i förskolan. Undersökningen bygger på frågeställningarna Vilka uppfattningar har barn i förskolan av delaktighet och inflytande i samband med lek samt, när och varför tycker barn att det är viktigt att få vara delaktiga, samt ha ett inflytande? Trots ett tydligt uppdrag finns ett smalt utbud, nästintill obefintligt material av tidigare forskning, där barnens egna reflektioner och resonemang är i fokus. Denna undersökning kan därför vara av högsta aktualitet och bidra till en ökad förståelse för barns inflytande och delaktighet i förskolan. Resultatet visar att barnens inflytande och delaktighet utspelas i leken, där finns utrymme att göra sin röst hörd och de demokratiska processerna praktiseras. Det finns dock regler som styr leken, regler utformade av vuxna. Dessa regler ser barnen som icke förhandlingsbara och ifrågasätter heller inte dessa.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur visuell dokumentation görs tillgänglig för barns reflektion i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på hur relationer mellan barn och förskollärare skapar en miljö som erbjuder barnen delaktighet i reflektion av visuell dokumentation. Frågeställningarna är: Hur reflekterar förskollärare över barns delaktighet i hanteringen och reflektionsarbetet kring visuell dokumentation?Vem har tillgång till det visuella dokumentationsmaterialet och hur förvaras det?   Studien är kvalitativ och genomförs genom intervjuer med åtta förskollärare och en barnskötare. Tidigare forskning redovisas i ett separat kapitel. Teorianknytningen görs utifrån Foucaults teorier om maktstruktur samt Deweys teorier om reflektion och delaktighet. Studiens resultat presenteras i kategorierna Barn skapar och använder visuell dokumentation, Barns möjligheter till reflektion, Tekniken som resurs för reflektionsarbete samt Erfarenhet och kunskap om pedagogisk dokumentation och visar att reflektionsdelen är mindre utvecklad än dokumentationsdelen i pedagogisk dokumentation. Barns möjlighet till reflektion kring dokumentationen visar sig delvis bero på hur den tas vidare, exempelvis skrivs ut och sätts upp på väggen. Lärplattor för förvaring av dokumentation är vanligt förekommande och dokumentation som förvaras i lärplattor visar sig vara mindre tillgänglig. Dokumentationens förvaring kan bli ett hinder för barns delaktighet i sina egna lärprocesser. Studien visar att förskollärare behöver utveckla barns möjlighet till reflektion genom att göra dokumentation mer tillgänglig. Konsekvensen av att barn inte har fri tillgång till dokumentationen kan bidra till en ökad ojämlikhet mellan barn och förskollärare.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka patientens delaktighet i sin omvårdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod.  Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar användes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvårdnad. Faktorer så som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande påverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvårdnaden.   Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvårdnad. Gällande patientens delaktighet i beslutsfattande fanns delade meningar, samt att ett bra bemötande från vårdpersonalen främjade patientens delaktighet i omvårdnaden. Ökad kunskap hos sjuksköterskor om faktorer som kan främja patientens delaktighet behövs för att förbättra omvårdnaden.

Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsättningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsättningar men fokus har inte varit på de medicinska delarna utan på barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville få kunskap om vad barnen anser är betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, både gäller verksamhet, lärande och bemötande. Jag har intervjuat barn i årskurs 3-6 från tre olika kommuner som är eller har varit inskrivna på fritidshemmet. Då jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har använt mig av en intervjuguide med både öppningsfrågor och kompletteringsfrågor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer. Intervjusvaren har jag analyserat utifrån analysmetoden Grounded Theory vilken är en lämplig metod vid empiriskt material. Mitt resultat visar att den avgörande betydelsen för en meningsfull fritidshemstid var barns delaktighet där de främst själva ville få välja om de skulle vara inne eller ute. Informanterna hade skilda åsikter på hur mycket aktiviteter som skulle finnas på fritidshemmet där några ville ha fler aktiviteter och andra färre. Relationerna till omgivningen spelade också in på trivseln där kompisrelationerna var viktigare än pedagogrelationerna. Det personliga bemötandet av pedagoger utifrån barnens individuella behov hade dock en stor inverkan på om de upplevde fritidshemstiden som meningsfull.

Inom området organisationsförändring finns en mängd tidigare forskning, men då ämnet är komplext med många faktorer som kan påverka utfallet av förändringen finns utrymme för fortsatt forskning.   Denna studie ämnar studera en organisationsförändring på ett industriföretag sett ur ett medarbetarperspektiv. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen kring förändringsfaktorers betydelse och studiens frågeställningar behandlar medarbetarnas upplevelser av förändringsarbete samt de faktorer som bidrar till en väl genomförd förändring.   Vidare introduceras läsaren i ämnet genom synliggörande av tidigare forskning vilken vi finner relevant för denna studie. Sedan beskriver vi den valda metoden, där vi utgår från en hermeneutisk ansats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt. Därefter redogör vi för studiens resultat som visar att medarbetarnas upplevelser av förändringsprocessen varit mestadels positiva, dock med några undantag. I diskussionen lyfts faktorerna kommunikation, tydlig information, delaktighet och enad organisationskultur.  Enligt vår tolkning av resultatet har dessa faktorer visat sig vara betydelsefulla i förändringsarbeten. Avslutningsvis presenterar vi slutsatser och våra rekommendationer, för att slutligen ge förslag på fortsatt forskning inom ämnet.