Stöd till närstående är en del av den palliativa cancervården. Närstående kan uppleva att de inte känner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vården. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos närstående i sen palliativ cancervård. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vården, stöd för att bibehålla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frågor. Behoven av stöd varierade från person till person under sjukdomsprocessen, men det fanns behov som var större i vissa skeden av sjukdomen. Stöd för att vara delaktig i vården kunde hjälpa de närstående att få en ökad förståelse för sjukdomen och dess symtom samt ta vårdrelaterade beslut vilket ökade deras delaktighet. Att sjuksköterskan gav stöd för att upprätthålla ett socialt nätverk kunde hjälpa de närstående att bibehålla ett socialt sammanhang. Närstående visade sig också vara i behov av stöd i existentiella frågor. Det behövs mer forskning för att undersöka behov av stöd hos närstående. Yrkesverksamma sjuksköterskor kan få kunskaper om den närståendes behov av stöd genom fortlöpande utbildning och kompetensutveckling.

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade läroplanen. Förskolans läroplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förändringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i läroplanen förtydligas förskollärarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, där barnskötarna ingår, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs däremot inte närmare än så. Barnskötarens roll kan i och med det upplevas som otydlig då yrkesrollen inte har tydligt ansvar i styrdokumenten. Resultatet presenteras i fem temaområden vilka är: Ökade krav medför kravfylld roll, Ändrat fokus från omsorg till lärprocesser, Arbetsfördelning, ledarskap och graden av delaktighet, Olika förutsättningar samt Läroplanen som hjälpmedel. I resultatet kommer det fram att upplevelserna av yrkesrollen skiljer sig åt mellan respondenterna. Det framkommer både upplevelser av yrkesrollen som mindre värd och som mer betydelsefull än tidigare, vilket skapar diskussion kring vad som skapar dessa upplevelser. Respondenterna framhåller att personlighet är en viktig del för känslan av delaktighet. I och med att förskollärarna enligt den reviderade läroplanen har ett tydligare ansvar så är delaktighet en viktig faktor i arbetslaget på förskolan. Slutsatsen är att undersökningens resultat kan användas i arbetet på förskolan genom att skapa en medvetenhet om yrkesrollernas skillnader men även om de likheter som finns. Det för att ta vara på alla pedagogers kompetens och för att kunna uppnå ökad kvalitet.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) är en arbetsmodell och ett förhållningssätt. Författaren har implementerat LIP på sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har även utarbetat en egen arbetsmodell utifrån LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks på vilket sätt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjälpt dem att bli bättre på att göra barn delaktiga i måltiden. De grundläggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhållningssätt samt LIP definieras. Därefter presenteras några för studien relevanta teorier ifrån tidigare forskning. Observationer, fokusgruppsamtal samt enskilda intervjuer i formulärform har använts för att besvara frågeställningarna. Resultaten presenteras i form av valda citat och reflektioner, vilka sedan i analysen synliggörs utifrån relevanta begrepp. Studien visar att ett gemensamt förhållningssätt ökar barns delaktighet. Det förenklar och förtydligar gemensamma mål. Barnen möter en homogen Studien drar slutsatsen att LIP i enlighet med styrdokument och det sociokulturella perspektivet skapat möjligheter även för de allra minsta barnen att vara delaktiga under måltiderna i denna förskoleverksamhet. Studien visar också att pedagogerna på denna förskola med hjälp av LIP överbrygger en del av den problematik som uppstår med olika yrkeskategorier i förskolan. Outbildade, barnskötare samt förskollärare använder samma grundläggande begrepp när de talar om barns delaktighet. Det finns också anledning att dra slutsatsen att det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs teorier om de minsta barnens tanke och språk är kunskaper alla pedagoger i förskolan behöver. Detta skulle kunna öka delaktigheten ytterligare för de allra minsta barnen i förskolan.

The purpose of this developmental research was to test the new way of working when the students were to take part in planning of cooking during the lessons in home and consumer studies, because the aim of the school is to teach the students to take the responsibility for their studies. The two first lessons should be used by students in the group to plan and organize their meal. During the third lesson the students must be responsible for cooking ready their meal and afterwards they must evaluate the results. The results of this new way of working was new for the students and they thought it was fun to be responsible for cooking during these lessons in home economics. The students in the groups were of wixed ability and they developed their knowledge from the levels of their ability. Due their experience the students gain delight and possibility to cook different meals which do not have to cost much, at the same time to learn to co-operate whit others in the group and create a lifelong learning. / Syftet med detta utvecklingsarbete var att prova ett nytt arbetssätt där eleverna blir delaktiga i planeringen av de måltider som ska tillagas under hem- och konsumentkunskaps lektioner, eftersom skolans mål är att eleverna ska ta eget ansvar för sina studier. Arbetssättet som eleverna kommer att arbeta med planeras och testas under tre lektioner. De första två tillfällena ska eleverna planera och organisera sin måltid. Vid tredje tillfället ska eleverna ansvara för att måltiden tillagas, därefter ska de även utvärdera sitt resultat. Resultatet av detta arbetssätt blev för eleverna ett nytt sätt att arbeta och de tyckte det var roligt att vara delaktiga i vad som tillagas under hem- och konsumentkunskapen. Eftersom eleverna befinner sig på olika kunskapsnivåer utvecklas de utifrån sina befintliga förmågor. Genom praktisk erfarenhet får eleveverna lust och möjlighet att prova på olika sorters maträtter som inte behöver kosta så mycket, samtidigt som det ska vara roligt för dem. De ska även lära sig att samarbeta med varandra och att skapa ett livslångt lärande.

Kommunikation, lärande och sociala relationer är tre grundstenar som ingår i begreppet delaktighet. Möjligheten att få ta del i sin omvårdnad kan påverka vården på ett sätt som är mer gynnsamt för patienten. I omvårdnaden är begreppet KASAM kärnan. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie beskriva patienters upplevelser av delaktighet inom slutenvård utifrån KASAM:s komponenter efter att ha varit inskriven på en vårdavdelning. Syftet var även att granska urvalsmetod samt dataanalys i de vetenskapliga artiklar som studerades. En beskrivande användes för att svara på syftet. Artiklarna söktes på ett systematiskt sätt, sammanställdes, granskades kritiskt för att sedan sammanställas i resultatet. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. 11 artiklar inkluderades i resultatet. I resultatet framkom det att ha kontroll över sin situation ansågs vara en avgörande del i delaktighet. Begriplig information, att få vara delaktig i beslut kring sin omvårdnad, engagerade sjuksköterskor, ömsesidig respekt och kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor var viktigt för att patienterna skulle uppleva trygghet och få kontroll över sin situation. Även empatiska, motiverande och lyhörda sjuksköterskor, att bli hörd och få önskemål uppfyllda och begränsad mängd sjuksköterskor bidrog till en känsla av trygghet och kontroll över patienternas situation. Urval och dataanalys presenterades i 10 av de 11 vetenskapliga artiklarna. Slutsatsen var att patienterna upplevde delaktighet som en meningsfull del i sin omvårdnadssituation. Begriplig information var en viktig komponent för att kunna hantera sin situation. Om sjuksköterskorna kunde använda sig av ett begripbart språk vid kommunikation gynnade det delaktigheten och patienterna blev tryggare. / Communication, learning and social relations are three elements contained in the concept of participation. The opportunity to take part in their care may influence health care in a way that is more beneficial to the patient. The keystone in nursing is SOC. The aim of this study was to describe inpatients experience of participation by using the concept of SOC. Another aim of this study was to examine the samplings and data collection of the scientific articles used to collect data in this study. A descriptive literature review was used to answer the aim. Articles were searched systematically, compiled, examined critically and then compiled the results. Articles were searched in the databases Cinahl, PsycInfo and PubMed. 11 articles were included in the results. The result shows that to have control over their situation was considered an essential part of participation. Understandable information, to be involved in decisions about their care, dedicated nurses, mutual respect and communication between patients and nurses was important for patients to experience security and gain control over the situation. Though empathetic, motivating and attentive nurses, to be heard and wishes fulfilled and the limited amount of nurses contributed to a sense of security and control of the patients' situation. Sampling and data analysis presented in 10 of the 11 scientific articles. The conclusion was that patients experienced participation as a meaningful part of their care situation. Intelligible information was an essential component to manage their situation. If nurses could use a comprehension offense language when communicating favored the inclusion and patients became more confident.

Bakgrund: Patienternas klagomål gällande bemötande och kommunikation inom sjukvården har ökat. Krav på ökad effiktivitet och bättre patientflöde genomsyrar vården. Parallellt med dessa krav finns en strävan att förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser av sin vistelse på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt har använts som metod och artiklar som ingick i översikten har granskats kritiskt och urvalet gjordes utifrån syftet. Analysen resulterade i fyra rubriker, ovisshet, bekräftelse, delaktighet och förtroende. Resultat: Patienter som blev bekräftade och delaktiga i sin vård uppgav högre belåtenhet med sin vistelse på akutmottagningen. För att känna sig delaktiga krävdes kontinuerlig kontakt med personalen samt en informativ kommunikation. När dessa påverkande faktorer uppfylldes kunde patienterna lättare hantera negativa aspekter av sin vistelse som till exempel lång väntetid. Disskusion: Många av patienternas negativa upplevelser av sin vistelse hade anknytning till tiden i väntrummet. Patienternas väntetid karaktäriserades av ensamhet, övergivenhet och rädsla att bli bortglömd. Slutsats: Sjuksköterskan bör eftersträva att vara öppen och kommunikativ för att optimera patienternas belåtenhet med vården. Kontinuerlig personalkontakt och information under vårdprocessen ökar patienternas belåtenhet och höjer patientsäkerheten.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av LevS.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre. I studiens resultat kommer det fram att pedagogernas ambition är att verksamhetens utgångspunkt ska vara utefter varje enskilt barns behov och intressen men tolkningen som gjordes av intervjuerna och observationerna är att barnsyn och samsyn är inte lika hos alla pedagogerna. Studiens implikationer visar på att det behövs mer tid för diskussion och reflektion för att pedagogerna ska kunna få en likvärdig barn- och samsyn, vilket krävs för att kunna arbeta utefter Lpfö98/10. Om dessutom miljön ses som en pedagog som underlättar arbetet där barnen själv kan tillgodose sig med det material de önskar innebär miljön en resurs som bör tas tillvara, men det krävs tillit till det kompetenta barnet - att barn kan.

No description available.

<p>2013-06-04</p>

No description available.