Postpartum depression (PPD) är ett begrepp som används vid depressioner upp till ett år efter förlossningen. Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelse av PPD. Examensarbetet är en litteraturstudie med deskriptiv design. De 15 kvalitativa vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för resultatet är hämtade ur databaserna PubMed samt CINAHL. Känslor vid PPD kan förklaras i termer av lidande, förluster och förändringar. Många drabbade var rädda att anses som olämpliga mödrar. De betraktade sig vara fångade i klyftan mellan verkligheten och förväntningarna. Mödrarna anklagade sig själva då dessa inte uppfylldes. Upplevelse av ensamhet var vanligt samt att de inte visste var och till vem de skulle vända sig för att få hjälp. Förtroendet för sjuksköterskan är viktigt för att modern ska våga söka hjälp. Flera kvinnor upplevde ångest och beskrev att känslorna för barnet varierade mellan kärlek och hat. En del kvinnor såg ingen annan utväg än självmord och/eller barnamord, tankar som dessa uppkom särskilt i samband med att ångesten blev för övermäktig att hantera. Det är viktigt att förstå komplexiteten av PPD eftersom symptomen tenderar att hållas dolda. Ett lidande då förväntningarna inte uppfylldes tog sig uttryck i form av känslor av misslyckanden och att känna sig som en oduglig mor. / Postpartum depression (PPD) is a term used for depression up to one year after childbirth. The aim with the study was to describe mothers' experience of PPD. The thesis is a literature review with a descriptive design. The 15 qualitative scientific articles that form the basis of the results are taken from PubMed and CINAHL. Emotions from PPD can be explained in terms of suffering, losses and changes. Many affected were afraid to be regarded as unfit mothers. They considered themselves to be trapped in the gap between reality and expectations. Mothers accused themselves when expectations were not met. Experiences of loneliness were common and they did not know where and who to turn to for help. The mother’s confidence for the nurses was important to dare to seek help. Several women experienced anxiety and described that the feelings for the child varied between love and hate. Some women saw no alternative but suicide and / or infanticide, these thoughts arose particularly in connection with when anxiety became too overwhelming to handle. It is important to understand the complexity of PPD as the symptoms tend to be kept hidden. Suffering when expectations were not met was expressed in form of feelings of failure and feeling like a unfit mother

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst och undersöka samband mellan stress och depression hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Syftet var även att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt. Metod: Patienter som vårdats på en hjärtavdelning för hjärtinfarkt i Mellansverige och är svensktalande inkluderades i studien. Enkäterna Vardagslivets Stress och MADRS-S användes som mätinstrument. Resultat: Antalet inkluderade deltagare i studien var 20 stycken. Förekomsten av självskattad depression uppgick till 5 % efter en hjärtinfarkt. Förekomst av självskattad stress sågs hos totalt 20 % av deltagarna, av dessa var det 5 % som hamnade i den högsta kategorin av stress. Inget samband konstaterades mellan depression och stress (r=0,15), signifikans (p=0,52). Skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt kunde ej bestämmas i denna studie. Slutsats: Denna studie är relativt liten och omfattar endast 20 deltagare. För att kunna dra giltiga slutsatser, krävs en mer omfattande studie som inkluderar fler deltagare och har en jämnare könsfördelning. / Purpose: The purpose of this study was to evaluate the prevalence and to examine the correlation between stress and depression among patients that have had a myocardial infarction. The purpose was also to examine differences between men and women and their experiences of stress and depression due to myocardial infarction. Methods: Patients who received treatment at a cardiac department in the central parts of Sweden and spoke the Swedish language were included in the study. The questionnaires Everyday Life Stress and MADRS-S were used as measurements. Results: 20 participants were included in the study. The prevalence of self-rated depression was 5 %. Self-rated stress was found among 20 % of the participants, and of these 5 % fell into the highest category of stress. No correlation could be found between depression and stress (r=0.15), significance (p=0,52). Differences in experiences between men and women regarding stress and depression due to myocardial infaction could not be determined. Conclusion: This study is relatively small and covers only 20 participants. In order to reach valid conclusions, a more comprehensive study should be made that includes more participants and with better gender balance.

Die Arbeit ist der Medienaneignungsforschung zuzuordnen, sie folgt dem Ansatz des Kontextuellen Verstehens der Medienaneignung. Sie untersucht die individuelle Medienaneignung chronisch depressiver Personen, also die medial vermittelten Auseinandersetzungsprozesse des Individuums mit seiner Lebenswelt. Die Untersuchung hat explorativen Charakter, in der Vorgehensweise wurden qualitative Methoden der Sozialforschung trianguliert. Depressive sind als aktive Mediennutzer zu verstehen, die sich mit ihrer chronisch depressiven Erkrankung, die als zeitlich überdauernde individuelle Problemlage verstanden werden kann, auseinandersetzen. Die Gruppe weist einen Orientierungsbedarf in Bezug auf die Bewältigung der psychischen Erkrankung sowie hinsichtlich der Ausformung von Lebensentwürfen auf, der sich in ihrem Medienhandeln manifestiert. Depressive nehmen Medien und ihre Inhalte als Ressource der Krankheitsbewältigung wahr, ihre individuelle Medienaneignung ist als Bewältigungshandeln zu verstehen. Die psychische Disposition des Subjektes ist als kontextuelle Einflussgröße anzuerkennen, welche die individuelle Medienaneignung moderiert.

<p>Depression hos äldre har blivit ett stort hälsoproblem. Idag är depression den vanligaste psykiatriska sjukdomen bland äldre. Om en depression inte identifieras kan den leda till allvarliga konsekvenser. En av sjuksköterskans uppgifter kan vara att identifiera depression hos äldre personer. Syftet med denna litteratur studien var att ta reda på sjuksköterskans svårigheter och möjligheter i att identifiera depression hos äldre. Den valda metoden var en kvalitativ litteraturstudie och gjordes enligt Friberg (2001). Den kunskap som framkom om sjuksköterskan kategoriserades i svårigheter att identifiera depression och möjligheter i att upptäcka depressionen. Resultatet av studien visar att sjusköterskor har svårigheter i att identifiera depression hos äldre, men det finns möjligheter att förbättra en identifiering. När den äldre deprimerade maskerar sina depressiva symtom i somatiska sjukdomar, kan sjuksköterskan få svårigheter att identifiera depressionen. Det kan också finnas attityder hos sjuksköterskor, att människan blir deprimerad på äldre dagar. Detta kan leda till att depressionen inte identifieras. Genom att använda sig av kommunikation, GeriatricDepression Scale (GDS), kunskap från närstående och utbildning ökar sjuksköterskans möjligheter att identifiera en depression och därmed minska lidandet för den äldre. Slutsatsen som dras är att det behövs mer utbildning för sjuksköterskor i att kunna identifiera depression hos den äldre personen.</p> / <p>Depression in elderly people has become a big health problem. Today, depression is the most common psychiatric illness amongst elderly. If depression is not identified, it can lead to serious consequences. One of the nurse’s duties could be identify depression in elderly people. The purpose of this literary study was to find the nurse’s difficulties and possibilities in identifying depression in elderly. The chosen method was a qualitative literary study and was carried out according to Friberg (2001). That knowledge that emerged about the nurses was categorised in difficulties in identifying depression and possibilities of discovering this. The result of the study shows that nurses have difficulties in identifying depression in elderly, but there are possibilities to improve an identification. When the depressed elderly disguises the depressive symptoms in somatic illnesses, the nurse may have difficulties in identifying the depression. There may also be the attitude of the nurses, that depression is part of the aging process. This may lead to that depression is not identified. By using communication, the Geriatric Depression Scale (GDS), information from people close to the patient and education, the nurse’s possibilities in identifying a depression are increased and can thereby reduce the suffering of the elderly. The conclusion is that nurses need more education to be able to identify depression in eldery.</p>

Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2000. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 135-149). Available also in a digital version from Dissertation Abstracts.

Thesis (Ph. D.)--University of Notre Dame, 2003. / Thesis directed by David A. Smith for the Department of Psychology. "November 2003." Includes bibliographical references (leaves 109-114).

Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och är bland samhällets vanligaste ochmest kostsamma åkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för människors depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan på depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt ämnade belysa fysisk aktivitetsinverkan på depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanställdessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan på depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos. Ett sekundärt resultat framkom även, där fysisk aktivitetvisade sig ha olika effekt på ett antal hälsorelaterade variabler. Diskussion: Oavsett typ avintervention, tydde resultatet på att depression kan reduceras så länge patienten fick någontyp av insats. Sjuksköterskan bör se fysisk aktivitet som en tillgång i den holistiska vården avdepressionspatienter. Slutsats: Patienter med depressionsdiagnos finns inom allavårdinstanser och allmänsjuksköterskan kan med tydliga riktlinjer få ett verktyg för att utökainsatserna för patientgruppen. Fysisk aktivitet bör inte ses som en universalkur, men hos enmajoritet kan det ha en positiv effekt för depression.

Emotional disorders of anxiety and depression have been recognized as the most prevalent mental disorders in children and adolescents. High rates of co-morbidity between anxiety and depression have been reported in both adults and youths. Clark and Watson (1991) proposed a tripartite model to explain both the overlap and distinctiveness of anxiety and depression. In that model, negative affectivity (NA) is experienced in both anxiety and depression; lack of positive affectivity (PA) is specific to depression; and high physiological hyperarousal (PH) is unique to anxiety. Two decades of research among adults have supported the utility of the tripartite model. However, its applicability to children and adolescents has been studied less, and the results have been controversial. This controversy could be caused by two main issues. First, early youth research on the tripartite components has had to borrow adult measures to represent the tripartite constructs. Second, even after child-specific measures for the tripartite constructs were developed, relatively few studies have examined all three tripartite components together. In particular, PH has received less attention than NA and PA. The present study addresses these issues. First, this study assesses all three components of the tripartite model among Chinese children and adolescents in Hong Kong schools. A deliberate attempt is made to use measures of the tripartite constructs that are specific to children in order to improve the construct validity of the measurements. Finally, special attention is paid to the differential utility of the PH construct. Results partially supported the Clark and Watson’s tripartite model (1991). NA is a common component to both anxiety and depression. However, both PA and PH are also common components to both anxiety and depression. In addition, high correlations were found among anxiety, depression, and PH. These results tend to suggest more intricate relationships among anxiety, depression, and somatic symptoms. To conclude, this study suggests an alternative transdiagnostic approach to the tripartite model, which emphasizes clustering of anxiety, depression, and somatic symptoms. / published_or_final_version / Clinical Psychology / Doctoral / Doctor of Psychology

Bakgrund: Depression och ångest är två vanliga folksjukdomar. Omkring 350 miljoner människor globalt beräknas vara drabbade av depression. Var fjärde människa upplever någon gång under sitt liv ångest. Depression och ångest orsakar tillsammans ett stort vårdbehov i Sverige och i övriga delar av världen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva alternativ behandling vid depression och ångest hos vuxna samt att granska datainsamlingsmetoden i litteraturstudiens ingående artiklar. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Efter sökningar i PubMed och Cinahl identifierades 14 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar granskades utifrån föreliggande studies syfte och frågeställningar, och utgör resultatet i föreliggande studie. Huvudresultat: Huvudresultatet i denna litteraturstudie visade att det fanns fyra former av alternativ behandling. Dessa var Yoga, Mindfulness, Akupunktur samt Växter, kosttillskott och naturopatisk vård. Vid granskning av metodologiska aspekten framkom att enkäter använts i majoriteten av studierna. Även en semistrukturerad intervju kunde ses som datainsamlingsmetod. Slutsats: Föreliggande studies resultat visar att det finns fyra olika alternativa behandlingsformer som kan ha positiv effekt på depression och-/eller ångest. Dessa är; Yoga, Mindfulness, Akupunktur samt Växter, kosttillskott och naturopatisk vård. Sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet av patienter med depression och ångest. Det bör finnas ett intresse hos sjuksköterskan att ha kunskap om alternativ behandling, detta för att bland annat kunna optimera patientens omvårdnad och egenvård. Dock behövs mer forskning inom området alternativ behandling. / Background: Depression and anxiety are two common diseases. About 350 million people globally are calcuated to be affected by depression. Every fourth person will experience anxiety sometime in their lifes. Depression and anxiety cause together a large demand for care in Sweden and in other parts of the world. Aim: The aim of this study was to describe alternative therapies in adults with depression and anxiety and to examine the data acquisitions of the articles. Method: A literature review with descriptive design. After searching in the databases PubMed and Cinahl, 14 research articles were identified. These articles were examined by the aim and the issues, and compose the result of the present study. Results: The main result of this literature review showed four forms of alternative therapies. These were Yoga, Mindfulness, Acupuncture and Plants, supplements and naturopathic care. The examination of the methodological aspect showed that questionnaires were used in the majority of the studies. Also a semi-structured interview could be seen to collect data. Conclusion: The present study results show that there are four different forms of alternative therapies that can have a positivt effect on depression and-/or anxiety. These are; Yoga, Mindfulness, Acupuncture and Plants, supplements and naturopathic care. The nurse have an important role in caring of patients with depression and anxiety. Therefor the nurse should have an interest in the knowledge of alternative therapies, to optimate caring and self-care for patients. There’s a need of more research in the area of alternative therapies.

Introduktion: Amyotrofisk lateralscleros (ALS) är en progressiv neuromuskulär sjukdom, som bryter ner det motoriska nervsystemet. Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor och i Sverige insjuknar cirka 200 personer varje år. Det är vanligt att drabbas av depression någon gång under sjukdomsförloppet. Sjuksköterskan har i sin profession uppgifter som syftar till att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa/bevara hälsa och minska lidande. Syfte: Var att belysa patientens upplevelse av livskvalité och depression vid ALS. Metod: Metoden som användes var Polit &amp; Beck (2012) niostegsmodell för en litteraturstudie. Databaserna som användes till litteraturstudien var CHINAL och PsycINFO. Artiklarna granskades och elva artiklar inkluderades i litteraturstudien då det svarade på syftet. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier Emotionell påverkan och stöd. Kategorin emotionell påverkan framkom tre underkategorier möjlighet att bibehålla fysisk funktion, hanterbarhet och acceptans och betydelsen av upplevd kontroll. I kategorin stöd framkom två underkategorier socialt stöd och professionell hjälp. Det framkom att det fanns mycket frustration och rädsla i att förlora kontrollen av sin fysiska funktion. Detta påverkade livskvalitén och ökade risken för depression. De ALS-patienter som upplevde ett bra socialt stöd upplevde även en högre livskvalité. Slutsats: En ökad förståelse för hur patienter med ALS upplever sin livskvalité och hur deras psykiska hälsa påverkas kan vara till stor hjälp för sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet.