Syftet med studien är att utifrån ett designteoretiskt perspektiv utforska vilka resurser jag använder mig av för att transponera en jazzlåt till olika tonarter. Forskningsfrågorna är: Vilka resurser använder jag mig av för att transponera en utvald jazzlåt till olika tonarter?  På vilka sätt samverkar resurserna? För att studera min lärandeprocess har jag använt mig av loggbok och videodokumentation som metoder, och studiens teoretiska perspektiv är designteori. Resultatet visar att min lärandeprocess kan beskrivas i två olika transformationscykler. Dessa cykler har jag valt att benämna som transformationscykel 1a och 1b. Transformationscykel 1a beskriver de resurser som används vid transkribering och Transformationscykel 1b beskriver de resurser som används vid transponering. Den första cykeln 1a, presenteras med hjälp av tre teman: Iscensättning, Från dator till öra och Från öra till hand. Den andra, 1b, presenteras med hjälp av fyra teman: Transponering ifrån A-dur till C-dur, Problem under transponering, Transponering till fler tonarter och Transformering av tidigare kunskap. I diskussionskapitlet diskuteras resultatet ur ett designteoretiskt perspektiv. Där vidrörs även frågan om strategier vid transponering varvid dessa jämförs med tidigare litteratur och forskning inom området. Slutligen redogörs för mina egna reflektioner kring arbetet, arbetets betydelse och fortsatta forsknings - och utvecklingsarbeten. / The purpose of this study is based on a design theoretic perspective, exploring what resources I use when transposing jazz tunes to different keys. The research questions are: What resources do I use to transpose a selected jazz tune to different keys? In what ways interact the resources? To study my learning process, I have used the logbook and video documentation, and the study's theoretical perspective is the design theory. The result shows that my learning process can be described in two different transformation cycles. These cycles, I have chosen to call the transformation cycle 1a and 1b. Transformation cycle 1a describes the resources used for transcription, and Transformation cycle 1b describes the resources used for transposing. The first transformation cycle 1a is presented by means of three themes: Staging, From the PC to the ear and From ear to hand. The other cycle, 1b, is presented by means of four themes: Transposing from A-flat major to C major, Problems during the transposing, Transposing to other keys and Transformation of previous knowledge. The discussion chapter discusses the results from a design theoretic perspective. The discussion also touches questions of strategy about transposing, which these being compared with the previous literature and research in the area. Finally, an account is given of my own reflections on the work, the importance of work and further research and development work.

In this independent work, an exploration of a learning process takes place in the creation and developing of three different musical compositions. The study originates in the design theoretical perspective with support from literature and research related to music making and composition. The study is based on observation through video documentation during autumn 2019. The result is divided into three themes: Initial of the production, Development of the production and Final phase of the production. The result then presents the answer of the framing of a question this study is designed for. In conclusion the result is set in relation to selected literature, research and design theoretical perspective through a discussion chapter. / I detta självständiga arbete utforskas en lärandeprocess i skapandet och utvecklandet av tre olika musikaliska kompositioner.  Studien utgår utifrån ett designteoretiskt perspektiv med stöd i litteratur och forskning relaterat till musikskapande och komposition. Studien baseras på observation genom videodokumentation under hösten 2019. Resultatet delas upp i tre teman: Produktionens begynnelse, Utvecklandet av produktionen och Produktionens slutfas. I resultatet presenteras svaret på de frågeställningar studien är utformat efter. Avslutningsvis sätts resultatet i relation till vald litteratur, forskning och designteoretiskt perspektiv i ett diskussionskapitel.

Syftet med denna självobservationsstudie är att undersöka hur olika förutbestämda övningsdesigner, baserade på auditivt, visuellt och imaginärt förhållningssätt, används för att lära in text utantill i musikaliska sammanhang. Studien är baserad på ett designteoretiskt perspektiv med fokus på hur semiotiska resurser används i lärandet. Under sex veckor övade jag en timme varje dag. Varje övningspass dokumenterades i loggboken och cirka 15 minuter av varje övningspass spelades in. I resultatet visas hur jag använder övningsdesignerna både enskilt och kombinerat och hur de genomförs med noter, piano och en krympande text som resurser. Slutligen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning / The purpose of this self-observation study is to investigate how various predetermined practice designs, based on auditory, visual and imaginary approaches, are used to learn text by heart in musical contexts. The study is based on a design-theoretical perspective focusing on how semiotic resources are used for learning. For six weeks, I practiced an hour every day. Each practice session was documented in a logbook and about 15 minutes was were video recorded. Finally, I discuss the result in relation to previous research

Denna studie undersöker hur en övningsplanering kan designas och vilken påverkan en planering har på övningsmotivation. Motivationen till denna studie grundar sig i en försvunnen motivation för övning som jag eftersträvar att finna igen. Studien är baserad på det designteoretiska perspektivet. Materialet till analysen samlades in genom videoobservationer och en loggbok, och analyserades sedan i förhållande till frågeställningar baserade på det designteoretiska perspektivet. Resultatet av studien visade på att jag använder mig av många olika typer av semiotiska resurser i min övning. Den visar även på att en planering påverkar min övning positivt, då jag har en tydligare bild av vad jag ska öva på. / This study examines how planning can be designed and how planning of practice affects practice motivation. The motivation for the study is based on a lost motivation for practice that I strive to find again. The study is based on the design theory perspective. The material for the study was collected through video observations and a journal, and the material was analysed relative to questions based on the design theory perspective. The result of the study shows that I use many different kinds of semiotic resources in my practice. It also shows that planning of my practice affects my practice positively, as I have a clearer view of what I should practice.

This paper follows the process of the authors using deep game design as means of expression by making a game that models the authors experience of anger suppression. It will be based on theories of psychology to define what suppressed emotions are. It also includes other game design theories that are different from Deep Games discovered in the books Art of Game Design and Game Design Workshop. The ideas of preproduction are looked at briefly.  Subsequently, the game is tested iteratively through qualitative interviews with the purpose of studying how the players identify the metaphors in the game. The development process is documented through three iterations, where each iteration is broken down into the technical aspect, the metaphors, the results of the playtests, the findings, and then a short discussion. The authors find four aspects on how to apply deep game design, and three different understandings of their metaphors by the players. / Den här avhandlingen följer författarnas process att göra ett deep game som ett sätt att utrycka sig om undertryckt ilska. Den kommer till största del grunda sig på teorier om psykologi för att definiera vad undertryckta känslor är. Avhandlingen innehåller även andra speldesignsteorier som skiljer sig ifrån Deep Games som beskrivs i böckerna Art of Game Design och Game Design Workshop. Idéerna från förproduktionen undersöks kort.  Därefter testas spelet iterativt genom kvalitativa intervjuer med syfte att studera hur spelarna identifierar metaforerna i spelet. Sedan undersöks idéerna som skapades under förproduktionen. Utvecklingsprocessen dokumenteras genom tre iterationer, varje iteration bryts ned till dess tekniska delar, metaforer, resultat av speltest, samt en kort diskussion.   Författarna identifierar fyra aspekter på hur man använder deep game design och att spelarna har tre olika förståelser av deras metaforer.

How is traditional design being applied to create next level interfaces for electronic media? The principles guiding graphic design are the fundamental base of modern design, whether it is for the latest IOS interface or a HUD for the latest blockbuster game. How is current electronic design implementing these guiding fundamentals to create new ideas in interface design like the invisible interface? Here we discuss what some of these guiding principles are and how they relate to modern design.

A design is a set of points, V, together with a set of subsets of V called blocks. A classic type of design is a balanced incomplete block design, where every pair of points occurs together in a block the same number of times. This ‘balanced’ condition can be replaced with other properties. An adesign is a design where instead every pair of points occurs a different number of times together in a block. The number of times a specified pair of points occurs together is called the pair frequency. Here, a special type of adesign is explored, called a Sarvate-Beam design, named after its founders D.G. Sarvate and W. Beam. In such an adesign, the pair frequencies cover an interval of consecutive integers. Specifically the existence of Sarvate-Beam group divisible designs are investigated. A group divisible design, in the usual sense, is a set of points and blocks where the points are partitioned into subsets called groups. Any pair of points contained in a group have pair frequency zero and pairs of points from different groups have pair frequency one. A Sarvate-Beam group divisible design, or SBGDD, is a group divisible design where instead the frequencies of pairs from different groups form a set of distinct nonnegative consecutive integers. The SBGDD is said to be uniform when the groups are of equal size. The main result of this dissertation is to completely settle the existence question for uniform SBGDDs with blocks of size three where the smallest pair frequency, called the starting frequency, is zero. Higher starting frequencies are also considered and settled for all positive integers except when the SBGDD is partitioned into eight groups where a few possible exceptions remain. A relationship between these designs and graph decompositions is developed and leads to some generalizations. The use of matrices and linear programming is also explored and give rise to related results. / Graduate

Syftet med studien är att undersöka hur musiklärare i grundskolan skapar förutsättningar för musikaliskt lärande samt vilka resurser de använder sig av. Data har samlats in genom videoobservation av musikundervisning i två grundskoleklassrum. I bakgrundsdelen presenteras tidigare forskning inom området samt relevanta begrepp för designteoretiska och multimodala perspektiv. Observationerna har bearbetats utifrån dessa perspektiv för att lyfta fram signifikanta detaljer och synliggöra både designer som undervisningen bygger på och de multimodala resurserna som används i förverkligandet av dessa. I resultatet framkommer fyra huvudteman bland designer: musicerande, teoretiska förlagor, individuell instrumentundervisning samt instrumentundervisning i grupp. De multimodala resurserna som används följer fem huvudteman: resurser för puls och rytm, pedagogiska resurser, gestaltande resurser, resurser vid samspel samt formativa resurser. Likheter och olikheter i de två lärarnas designer och kommunikation diskuteras. I sista kapitlet jämförs resultaten med både observationer och teoretiska modeller som beskrivits i tidigare forskning. / The aim of this study is to investigate how music teachers in the Swedish comprehensive school system create the preconditions for musical learning as well as which resources they make use of. Data has been gathered through video observation of music teaching in two comprehensive school classrooms. In the literature review, previous research in the area is presented, along with concepts relevant to design-theoretical and multimodal perspectives. The observations have been analyzed from these perspectives in order to identify significant details and reveal both the designs underpinning the teaching and the multimodal resources that are used in realizing these designs. In the results section, four main themes emerge among the designs: music-making, theoretical models, individual instrumental instruction and instrumental instruction in groups. The multimodal resources that are used follow five main themes: resources for pulse and rhythm, pedagogical resources, embodied resources, resources for coordinated music-making and formative resources. Similarities and differences between the two teachers’ designs and communication are discussed. In the final chapter, the results are compared with observations and theoretical models described in the literature.

A minimal covering of a graph G with isomorphic copies of graph H is a set {H1, H2, H3, ... , Hn} where Hi is isomorphic to H, the vertex set of Hi is a subset of G, the edge set of G is a subset of the union of Hi's, and the cardinality of the union of Hi's minus G is minimum. Some studies have been made of covering the complete graph in which case an added condition of the edge set of Hi is the subset of the edge set of G for all i which implies no additional restrictions. However, if G is not the complete graph, then this condition may have implications. We will give necessary and sufficient conditions for minimal coverings of complete bipartite graph with 6-cycles, which we call minimal unrestricted coverings. We also give necessary and sufficient conditions for minimal coverings of the complete bipartite graph with 6-cycles with the added condition the edge set of Hi is a subset of G for all i, and call these minimal restricted coverings.

In the study of design theory, there are eight orientations of the complete graph on three vertices with a pendant edge, K3∪{e}. Two of these are the 3-circuit with a pendant arc and the other six are transitive triples with a pendant arc. Necessary and sufficient conditions are given for decompositions, packings and coverings of the complete digraph with each of the six transitive triples with a pendant arc.