Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan drabba alla människor där orsakerna kan vara otillräcklig insulinproduktion eller nedsatt insulinkänslighet. I Sverige är ca 300 000 personer diagnostiserade med diabetes typ 2. Sjukdomen förekommer främst hos medelålders och äldre personer, men unga kan också drabbas. Det är viktigt med egenvård vid diabetes typ 2 men samtidigt förekommer förändringar i det dagliga livet som kan påverka egenvården. Inom det dagliga livet är det viktigt att kunna anpassa kost, fysisk aktivitet och glukosnivån för att bättre kunna hantera sjukdomen. För att som sjuksköterska kunna stödja personer med diabetes typ 2 är kunskap om personernas upplevelser av sjukdomen betydelsefullt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers upplevelser av diabetes typ 2 i dagliga livet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på artiklar med kvalitativa ansats. Sökningar genomfördes via databaserna CINAHL och PubMed och elva artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall och analyserades med stöd av innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån två huvudrubriker med respektive underrubriker. Huvudrubrikerna var: Förändringar i dagliga livet och Upplevelser av egenvård. Personerna har individuella upplevelser av diabetes typ 2 och är i behov av olika stöd, vilket kan vara relaterat till om personer är nydiagnostiserad eller har haft diabetes typ 2 en längre tid. Det är angeläget att personerna ges möjlighet att bearbeta sina känslor för att kunna genomföra egenvården. Konklusion: Sjuksköterskans roll är att stödja personer inom egenvård utifrån ett personcentrerat perspektiv, där kunskap och förståelse om personernas upplevelser av sjukdomen är av stor betydelse.

Cirka 500000 människor bor i Sverige med diabetessjukdom varav 80–90% med diabetes typ 2. Diabetes typ 2 utvecklas långsamt och många människor lever med sjukdomen utan att veta om det. Orsaker till sjukdomen är både genetiska och livsstilsfaktorer som ohälsosamma kostvanor, inaktivitet, rökning med mera. Förutom specifika diabetessymtom som blodglukosrubbningar, synförsämring och diabetessår kan sjukdomen orsaka flera andra följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och njursjukdomar. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med diabetes typ 2 inom vilken instans än hen arbetar och då har hen en viktig roll att fylla för att stödja patienten i det nya sammanhanget. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetes typ 2. Litteraturöversikten bygger på tio kvalitativa artiklar varav en artikel med blandade metoder bestående av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Dataanalysen utmynnade i två huvudteman och sex subteman. Resultatet visar att patienter med diabetes typ 2 drabbas av både kroppsliga begränsningar som exempelvis fysisk nedsatt förmåga, trötthet och energibrist, smärta, svullnad och vissa sexuella problem samt mentala och känslomässiga begränsningar som stress, oro, ångest och depression vilket leder till minskad livsglädje. Under diskussionen problematiseras och diskuteras utmärkande fynd från resultatet. Upplevelse av kroppen och hälsan förändras vid en sjukdom vilket kan orsaka lidande. Sjukdomslidandet kan påverka hela existensen och sätta negativa spår på livskvaliteten. Sjuksköterskan har viktiga uppgifter i förbättringen av patienternas hälsa och välbefinnande bland annat att främja hälsan genom att stödja patienterna införskaffa sig relevanta kunskaper samt besitta sig goda självhanteringsstrategier. En central insats är att delaktiggöra patienterna i den egna vården.

Jakobsson K, Mundt M. Faktorer som påverkar patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2: En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Vårdvetenskap, 2019. Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande folksjukdom runt om i hela världen. Det är ca 450 000 personer i Sverige idag som lider av sjukdomen. Den ökade förekomsten av inaktivitet och övervikt i samhället är faktorer som spelar roll för den ökade prevalensen av diabetes typ 2. Genom att ha en god kosthållning och motionera regelbundet kan risken minska för komplikationer relaterat till diabetes typ 2. Rådgivning och diabetesutbildning är centrala hörnstenar för att patienten ska få en så god förståelse som möjligt för att tillämpa en god egenvårdsbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka faktorer som påverkar patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 13 utvalda artiklar som beskriver patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Litteraturen inhämtades via databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall och de 13 utvalda artiklarna analyserades genom innehållsanalys med inspiration av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom det en rad olika faktorer som påverkade patienternas upplevelse av livsstilsförändringar både positivt och negativt. Det framkom tre stycken huvudkategorier: faktorer som påverkar motivationen, svårigheter med att förändra livsstil och positiva upplevelser med att förändra livsstilen. Konklusion: Patienter med diabetes typ 2 är i ett stort behov av stöttning och motivation för att kunna genomföra och upprätthålla livsstilsförändringar. Patienterna beskrev kulturella och sociala faktorer som hinder till en god egenvård. / Jakobsson K, Mundt M. Factors that affect patient with type 2 diabetes experience of making lifestyle changes: a literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Sciences, 2019.Background: Type 2 diabetes is a common widespread disease which is present all over the world. About 450,000 people in Sweden today are suffering from the disease, a number that is constantly increasing. The increased level of inactivity and obesity in the community are factors that play a role in the increased prevalence of type 2 diabetes. Counselling and diabetes education are central cornerstones for the patient to get as good understanding as possible in order to apply good self-care treatment. Purpose: The aim of this study is to explore factors that affect patients with type 2 diabetes experiences of making lifestyle changes. Method: A qualitative literature study based on 13 selected articles describing patients with type 2 diabetes experiences of lifestyle changes. The literature was obtained through the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked according to SBU's review template and the 13 selected articles were analyzed with inspiration by Graneheim and Lundman (2004). Result: The results revealed a number of different factors that had a positive and negative effect on patients experience of lifestyle changes. Three main categories emerged: Factors that affect motivation, difficulty in changing lifestyle and positive effects of changing lifestyle. Conclusion: Patients with type 2 diabetes are in great need of support and motivation to be able to implement and substain lifestyle changes.The patients described cultural and social factors as barriers to good self-care.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som präglar ungdomarnas vardag, där egenvården består av livslång insulinbehandling med tillhörande kontroller samt en generell livsomställning. Därav ämnades studien till att ge sjuksköterskor en ökad förståelse för ungdomarnas livsvärld för ett bättre möte mellan sjukvård och ungdom. Den valda teoretiska referensramen var Orems egenvårdsteori. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar, som genomgick en integrerad analys för att nå ett resultat. Resultat: Det gick att påvisa fyra kategorier som beskrev ungdomarnas erfarenheter.  “Leva med diabetes”, “Egenvård”, “Omgivningens betydelse” och “Kontakten med sjukvården”. Resultatets mest framträdande fynd berör ungdomarnas erfarenheter kring egenvården, och hur de ser sig själva efter att ha diagnostiserats med en kronisk sjukdom. Omgivningen och sjukvårdens stöd och bemötande sågs både positivt och negativt.Slutsats: Ungdomar med diabetes typ 1 har en vardag som präglas av konstanta utmaningar och kräver eftertanke under alla dygnets timmar för att hantera sin egenvård. De känner en genomgående känsla av att vara annorlunda. Kunskap och förståelse gällande ungdomarnas egna erfarenheter av sjukdomen, är viktigt att ta hänsyn till vid bemötande inom sjukvården.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i hela världen. Den orsakar stora kostnader för vården och ett stort lidande för patienten. Risken för komplikationer är stor. Sjuksköterskan har en viktig roll att stödja och utbilda patienten så att de kan utöva en god egenvård. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård och livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikt med hjälp av 10 vetenskapliga och kvalitativa artiklar från PubMed och Cinahl. Resultat: Två huvudteman hittades: nya levnadsvanor och brist på kunskap hos patienten. Till dessa hittades totalt fem underteman: Ny kosthållning, Nya motionsvanor, Glykemisk kontroll, Brist på kunskap hos patienten, Stöd av sjuksköterska samt Stöd av vänner och familj. Slutsats: Det var viktigt för patienten att få kunskap om hur dem ska utföra sin egenvård. Sjuksköterskans roll var att stödja och informera om de livsstilsförändringar som behöver göras för att minska risken för komplikationer. Det fanns hinder och svårigheter som var annorlunda i olika delar av världen. Trots kunskap var det svårt att utföra en god egenvård vilket kunde leda till skuld och skam. Familj och andra närstående kunde vara ett stort stöd. / Background: Type 2 diabetes is a growing disease worldwide. It causes great costs for care and great suffering for the patients. The risk of complications is great. The nurse has an important role to support and educate the patient so that he can practice good self-care. Aim: The purpose is to shed light on the patient's experiences of self-care in type 2 diabetes. Method: Literature overview with the help of 10 scientific and qualitative articles from PubMed and Cinahl. Results: Two main themes were found: new lifestyle and lack of knowledge in the patient. To these, a total of five sub-themes were found: new diet, new exercise habits, glycemic control, lack of knowledge in the patient, support from a nurse and support from friends and family. Conclusion: It is important for the patient to gain knowledge about how to perform their self-care. The nurse's role was to support and inform about the lifestyle changes that need to be made to reduce the risk of complications. There were obstacles and difficulties that were various in different parts of the world. Despite knowledge, it was difficult to perform good self-care, which could leed to guilt and shame. Family and other relatives could somtimes be a great support.

Bakgrund Diabetes mellitus typ 1 är både psykiskt och fysiskt påfrestande då sjukdomen kräver uppenbarliga förändringar i livsstil, kost, regelbundna blodsockerkontroller, fysisk aktivitet och psykisk välmående. Att få diagnosen diabetes typ 1 kan drastiskt förändra en persons liv och skapa en stark oro inför framtiden. En dålig följsamhet i egenvårdshantering kan leda till akuta och sena komplikationer vilket ger sjuksköterskan en central roll i vårdande, utbildande och stöd för patientens egenvård och välmående i det dagliga livet. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja patienters egenvård vid typ 1 diabetes ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Metod En litteraturstudie användes för att besvara studiens syfte genom data från vetenskapliga forskningsartiklar. Artikelsökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 15 artiklar i studiens resultat efter en systematisk genomgång av artiklarnas resultat genom en kvalitetsbedömning för att avgöra artiklarnas relevans för studien. Resultat Resultatet presenteras i två teman: Patientutbildning och egenvård ur både patient- och sjuksköterskeperspektiv. Sammanfattningsvis krävs en kontinuerlig individanpassad utbildning efter patientens egna behov och utmaningar. Slutsats För att patienten ska uppnå en så god egenvård som möjligt och uppleva välbefinnande har sjuksköterskan en central roll, detta genom att individanpassa vården efter patientens livssituation och behov samtidigt som respekt finns för integritet och autonomi. Den fortsatta och kontinuerliga patientutbildningen är en essentiell faktor för en fortsatt god egenvårdshantering genom ett personcentrerat förhållningssätt. Patientutbildningen ska grundas på vårdsituationen helhetsperspektiv där patientens egna värderingar, övertygelser och prioriteringar ska vara i fokus för att förbättra patienternas metaboliska kontroll, följsamhet och därav livskvalité

Bakgrund: Diabetes typ I är en autoimmun sjukdom som innebär att bukspottkörtelns insulinproducerande celler är skadade. Det medför att insulinproduktionen upphör, vilket leder till en kronisk hyperglykemi. En hög eller låg glukoshalt i blodet kan resultera i akuta och/eller framtida komplikationer vilket medför en strävan efter god metabol kontroll. Vid diabetes utgör egenvård den största delen av behandlingen. Att ha kunskap om sin sjukdom och dess medicinska behandling, om kost, motion samt att kunna utföra egenkontroller av blodglukos och administrering av insulin är grunden i egenvården och för att uppnå denna kunskap krävs patientutbildning. Under ungdomsåren uppkommer ofta tankar om vad sjukdomen kommer att innebära för ens framtid och frigörelseprocessen från föräldrar kan försvåras då föräldrarna tidigare haft ett stort ansvar för hantering av sjukdomen. Kunskapsbrist om sjukdomen påverkar ungdomars förmåga att helt ta ansvar för sin egenvårdsbehandling. Flera patientutbildningsmodeller för ungdomar har tagits fram, men inget särskilt program förespråkas. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patientutbildningar och stöd för ungdomar med diabetes typ I samt att redogöra för dess effekter beträffande egenvård, metabol kontroll och psykosociala faktorer. Metod: Då författarna ville skapa en översikt av forskningsresultatet inom det beskriva området valdes en litteraturstudie. Genom sökning i databaser med vedertagna sökord inkluderades slutligen 15 artiklar i resultatet. Resultat: Vid läsning av inkluderade artiklar delades utbildningsformerna in i följande kategorier: motivationshöjande samtal, gruppträffar, diabetesläger och telemedicin. Motivationshöjande samtal gav förbättring på både metabol kontroll och psykosociala faktorer. Gruppträffar gav framför allt god effekt på psykosociala faktorer. Diabetesläger tycks vara en bra metod för att förbättra egenvården. Telemedicin visade sig förbättra både psykosociala faktorer och den metabola kontrollen. De förbättringar som identifierats gick dock i många fall tillbaka med tiden. Slutsats: Utbildning och stöd till ungdomar med diabetes typ I ger effekt på metabol kontroll, egenvård och psykosociala faktorer där äldre ungdomar tycks gynnas i större grad än yngre ungdomar.. Dock kan inget enskilt program rekommenderas då de ger effekt inom olika områden. För att förbättringar ska kvarstå krävs att deltagande i olika program sker med kontinuitet. Flera studiers resultat tyder på att det är positivt att ha föräldrar som är delaktiga i sjukdomshanteringen.

Bakgrund Egenvård är en stor del av behandlingen vid diabetes typ 1 som påverkar patientens och dess närståendes livssituation och hanteringen av egenvården är avgörande för att minska risken för komplikationer. Genom att sjuksköterskan ger individuellt stöd till egenvård förbättras egenvårdshanteringen. För att individanpassa behandlingen samt värna om patientens och dess närståendes hälsa och välbefinnande behöver sjuksköterskan vara medveten om hur egenvården upplevs. Syfte Syftet med studien var att beskriva patientens och närståendes upplevelser av egenvård vid diabetes typ 1. Metod En litteraturöversikt valdes som metod och litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Totalt inkluderades 22 artiklar som klassificerades, analyserades och presenteras i en matris. Resultat Resultatet presenteras i fyra teman: välbefinnande i egenvården, upplevelser av ansvar, upplevelser av kunskap och undervisning samt upplevelser av stöd. Sammantaget visar resultatet att upplevelser av egenvården varierar men beskrivs genomgående som överväldigande och frustrerande eller som en motivation till ett hälsosamt liv. Patienten upplever sig ha ett stort ansvar med ett flertal plikter och skyldigheter mot sig själv, närstående, samhället och hälso-och sjukvården. Slutsats För att patienten ska ha en god egenvård och uppleva välbefinnande behöver vården individanpassas där hela livssituationen tas hänsyn till. Närstående har en betydande roll i patientens egenvård och därför bör sjuksköterskan ta hänsyn till närståendes upplevelser och relationens påverkan för att främja, bibehålla eller uppnå en god egenvård.

Bakgrund Diabetes typ 2 utgör ett betydande folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Sjukdomen kan leda till allvarliga komplikationer i mikro- och makrocirkulationen, som ger risk för bland annt hjärtinfarkt, stroke och skador på nerver och njurar. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat övervikt, metabolt syndrom och arv. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs i första hand av livsstilsförändringar, vilket innebär att ett stort ansvar läggs på den enskilda patienten. Egenvård är därför en viktig faktor i behandlingen. Syfte Att utifrån ett omvårdnadsperspektiv belysa faktorer som kan underlätta för personer med diabetes typ 2 att följa råd för egenvård gällande livsstilsförändringar Metod Studien utformades som en allmän litteraturstudie. Artikelsökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Sammanlagt 16 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat Resultatet presenterades i fyra huvudteman: socialt stöd, patientutbildning, kulturellt anpassad omvårdnad och främjande av autonomi. Stöd från anhöriga och vårdpersonal visade sig vara viktigt i diabetesvården och ledde till ett förbättrat egenvårdsbeteende genom förbättrad self-efficacy. Kunskap och rådgivning från vårdpersonal samt olika typer av utbildningsprogram bidrog till att underlätta för personer med diabetes typ 2 att genomföra livsstilsförändringar. Genom att anpassa utbildningen till patientens kulturella bakgrund ökade patientens kunskaper att hantera sin sjukdom. Slutsats Att leva med diabetes typ 2 innebär en livslång utmaning, varför kontinuerligt stöd och undervisning av vårdpersonal kan underlätta genomförandet av livsstilsförändringar för dessa patienter. Att involvera närstående i omvårdnaden är också en viktig faktor, liksom att omvårdnaden anpassas efter patientens individuella behov.

Bakgrund Diabetes typ 1 är en vanlig sjukdom. Sjukdomen kan medföra komplikationer som kan påverkar livskvalitet hos de drabbade. Denna typ av sjukdom kräver livsstilsförändringar som påverkar till exempel kost och motion. Dessa förändringar är viktiga för både individen och behandlingseffekten. En av de viktigaste delarna i behandlingen av sjukdomen, är att ha kontroll över sin blodsockernivå för att på så sätt ha ett relativt bra liv. Syfte Syftet var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 1. Metod Metoden var en beskrivande litteraturöversikt där författarna har använt 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet visar att depression var en av de mest förekommande symtomen som påverkade livskvalitet hos patienter med diabetes typ1. Resultatet visade att komplikationer påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten. Vidare framkom att beroende på formen av komplikation, kunde själva behandlingen antigen förbättra eller försämra individens livskvalitet. Slutsats Diabetes typ 1 är en växande sjukdom som drabbar individer över hela världen. Sjukvårdens arbete behöver inrikta sig på att förebygga redan i ett tidigt stadium, allt för att kunna undvika mentala, somatiska och psykosociala komplikationer.