Bakgrund: Diabetes typ 1 är en livslång sjukdom. Sjukdomen påverkar både patienten själv och personer i dess närhet. För patienter som lever med diabetes typ 1 är det viktigt att hantera egenvård för att må bra och minska risken för komplikationer. Orems egenvårdsteori är vald som teoretisk referensram.   Syfte: Att belysa vuxna patienters erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Den valda designen är en litteraturstudie. Datainsamling genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Studien genomfördes med integrerad analys. Analysen delades upp i tre steg och presenteras i en analystabell. Åtta artiklar valdes ut.  Resultat: Fyra kategorier framträdde: ”Egenvård för att övervinna rädslor”, ”familjens roll vid egenvård”, ”kost och egenvård” samt ”utbildning i egenvård”. Resultatet av egenvård för att övervinna rädslor var att patienterna undvika komplikationer. Familjens roll och kosten är en viktig del i egenvården. Patienter får utbildning i att kunna leva med diabetes typ 1. Slutsats: Patienter som lever med diabetes typ 1 är i behov att sköta sin egenvård för att hantera sin livssituation, detta lär patienten sig av som deras vardag och erfarenheter. Där har familjen och sjuksköterska en viktig roll i att stödja egenvården. Det är viktigt att förhindra komplikationer som uppstår och att patienten sköter sitt eget behov av vård.

Bakgrund: Typ 2 diabetes ökar hos befolkningen globalt och även i Sverige. Den debuterar i allt yngre åldrar och det beror på mer ohälsosamma matvanor och minskad fysisk aktivitet. Typ 2 diabetes är en kronisk sjukdom som medför behandling livet ut med förändrade kostvanor och medicinering. Sjukdomen är allvarlig och förkortar livslängden. Syfte: Syftet är att beskriva och sammanställa vilka olika omvårdnadsåtgärder distriktssköterskan kan använda sig av för att motivera och hjälpa patienter att förebygga insjuknandet i typ 2 diabetes. Metod: Litteraturöversikt där 16 artiklar med kvalitativ ansats inkluderades och analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom två kategorier i resultatet: Stödjande insatser för en hälsosam livsstil och Omständigheter som påverkar livsstilsförändringar. Resultatet visade olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa patienten till livsstilsförändringar, som till exempel undervisning, motivation, familjestöd och teknologi. Det framkom också att kultur och ekonomisk situation har stor betydelse vid livsstilsförändringar. Slutsats: Distriktssköterskan bör involvera hela familjen, ge evidensbaserad undervisning gällande kost och motion samt stödja och följa den enskilde patienten vid livsstilsförändringar. Det möjliggör bibehållen hälsa och livskvalitet för patienten. Typ 2 diabetes är ett folkhälsoproblem, därför är det förebyggande arbetet viktigt både för patienten och samhället.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är den vanligast förekommande formen av diabetes. Sjukdomens etiologi kan vara stigande livslängd, ärftlighet, obesitas, inaktiv livsstil, tobaksrökning, ökad stress samt felaktiga matvanor. Den grundläggande behandlingen för diabetes typ 2 är förändring av levnadsvanor. Tidigare forskning visar att diagnostisering av diabetes kan framkalla en ständig rädsla över komplikationer i relation till sjukdomen och att det därav blir svårt att känna livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor vid diabetes typ 2.  Metod:Studien har genomförts som en litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar är kvalitativa och kvalitetsgranskade. En integrerad analys utfördes enligt Kristensson (2014) beskrivning.   Resultat:Resultatet redovisas med utgångspunkt från två huvudkategorier; “Hindrande faktorerochunderlättande faktorer” samt sex underkategorier; “Känslomässiga utmaningar”, “Hindrande föreställningar”, “Begränsningar och krav”, “Motivation”, “Underlättande föreställningar” och “Stöd”.  Slutsats: Majoriteten av personerna med diabetes typ 2 upplever förändring av levnadsvanor som ett hinder i livet. Personerna upplever flera känslomässiga utmaningar och viljan att förändra sina levnadsvanor påverkas av att de känner sig begränsade till följd av för höga krav. Personers föreställningar har en betydande roll vid en förändring, där “dålig” attityd är den största implikationen. Resultatet belyser också att motivation och stöd är betydande faktorer för att lyckas genomgå en förändring av levnadsvanor. En minoritet av personerna känner en tacksamhet och ser diabetes som en möjlighet att utveckla en mer hälsosam livsstil.

No description available.

Introduktion: Enligt Världshälsoorganisationen var diabetes en av de större kroniska sjukdomarna globalt år 2014. Ungefär 1.6 miljoner dödsfall relaterades till diabetes under 2016. Kost- och motionsförändringar är en central del i behandlingen av diabetes, vilket kan innebära svåra situationer för patienten. Det är därför av vikt att sjuksköterskan har kunskap om hur patienten kan uppleva kost- och motionsförändringar i samband med diabetes typ 2.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patientens upplevelse av kost- och motionsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks nio steg. Databaserna Cinahl och PsycINFO användes för databassökning. Efter urval och kvalitetsgranskning av artiklarna återstod tio kvalitativa artiklar. Resultat: Efter dataanalysen framstod fyra övergripande teman: ’känslor vid kostförändringar’, ’familj och närstående’, ’sociala och kulturella sammanhang’ samt ’upplevelsen av motionsförändringar’. Kostförändringar diskuterades under de tre första teman, medan motionsförändringar tilldelades en egen rubrik. Slutsats: Litteraturstudien beskrev upplevelsen av kost- och motionsförändringar hos patienter med DM2. I resultatet framkom det att patienterna i de flesta fall hade en negativ upplevelse av förändringarna. I de fall där patienten upplevde det som positivt hade de lyckats integrera kost- och motionsförändringen i det vardagliga livet.

Diabetes typ 2 är vanligaste diabetesformen och en kronisk sjukdom som påverkar kroppen upptagningsförmåga av glukos i vävnader. Sjuksköterskan har en nyckelroll att bedöma patientens behov, ge stöd genom enkla råd i levnadsvanor vilket visar sig hindra framtida komplikationer och att problem uppkommer i patientens egenvård. Syftet med studien är att beskriva patienters med diabetes typ 2 upplevelser av sjuksköterskans stöd i egenvård. En litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa design gjordes. Analys av artiklarna utgick ifrån Fribergs design. I Resultatet framkom fem huvudkategorier som besvarade studiens syfte: Stöd i förståelse av egenvårdens betydelse, Stöd i egenvårdshantering, Delaktighet i egenvård, Trygghet i mötet och Stöd genom utbildningsprogram. I diskussionen belystes studiens resultat att patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskans stöd som en viktig resurs i patienters egenvård. Information, trygghet och delaktighet är återkommande begrepp som patienterna upplevde var stärkande vilket bidrog till ökat självförtroende och känsla av att vara delaktig i sin vård. Patienterna uppskattade sjuksköterskans stöd när vårdplanen var individuellt anpassad.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar ungdomar. I Sverige lever cirka 50 000 med diabetes typ 1, varav ungefär 7000 är barn och ungdomar. Sjukdomen debuterar vanligtvis i ungdomsåren, samtidigt som ungdomarna genomgår en snabb utvecklingskurva och kämpar med att finna sin egna identitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudie utgick från Polit och Becks (2017) nio steg. CINAHL och PubMed användes för att samla in relevanta artiklar. Kvalitetsgranskning enligt granskningsmallarna för kvalitativa artiklar enligt Forsberg & Wengström (2013). Induktivt förhållningssätt tillämpades vid analys och resultatet bestod av tio artiklar. Resultat: I artiklarna framkom olika faktorer som påverkade det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Tre teman identifierades: Känslan av att vara annorlunda, Balans i vardagen och Den sociala världen. Slutsats: Flertalet faktorer identifierades som påverkade det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Att få känna sig normal och få slippa sin sjukdom var något som majoriteten strävade efter. Andra faktorer som framkom var kost, träning, sömn, familjära relationer, vänner, skola och oro inför sjukvården.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom där antalet patienter som insjuknar ständigt ökar. Komplikationerna är många men genom att förändra sin kost kan patienterna minska symtomen och risken för komplikationer. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av kostförändring vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturstudie utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg. Resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar som samlades in genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån Polit och Becks (2017) granskningsmall. Resultat: Baserades på följande teman: relationella aspekter med subteman “Stöd och information från vårdpersonal”, “Att hantera kosten vid kulturella och religiösa sammanhang”, Att hantera kosten i sociala situationer, “Familjens och närståendes roll vid kostförändring”, “Tillgång till hälsosam mat” och “Media”, och individuella aspekter med subteman “Upplevda känslor vid kostförändring” och “Positiva upplevelser och effekter av kostförändringar”. Slutsats: Kostförändring vid DM2 ger upphov till både positiva och negativa känslor och upplevelser. Genom att sjuksköterskan har förståelse för hur patienter kan uppleva en kostförändring kan sjuksköterskan lättare individualisera vården och utföra en personcentrerad vård.

Bakgrund: Allt fler människor i världen diagnostiseras med diabetes. I Sverige beräknas över en halv miljon människor ha diabetes, där diabetes typ 2 är överrepresenterat med över 85 procent av diabetesdiagnoserna. Stillasittande sägs vara den främsta anledningen till att allt fler drabbas av diabetes typ 2. Den fysiska aktiviteten minskar inte bara risken att drabbas av hjärt-och kärlsjukdomar utan förbättrar också den allmänna hälsan. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i egenvården där råd och stödjande samtal kan hjälpa personer att bli mer fysisk aktiva i sin vardag. Syfte: Syftet var att beskriva upplevda hinder för att utöva fysisk aktivitet för personer med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvalitativa artiklar har granskats från databaserna Cinahl Complete och PubMed. De vetenskapliga artiklarna har analyserats utifrån Fribergs femanalyssteg. Resultat: Tre huvudkategorier med underkategorier presenterades i resultatet. Huvudkategorierna bestod av personrelaterade hinder, hinder i närmiljön och kroppsliga hinder. Några exempel på barriärer för fysisk aktivitet var brist på motivation, okunskap, otrygghet eller fysiska begränsningar på grund av smärta. Sammanfattning: Litteraturöversikten visar att hindren för fysisk aktivitet är många. Egenvård utgör en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Genom att sjuksköterskan erbjuder stödjande insatser och en personcentrerad omvårdnad kan motivationen att leva en mer hälsosam och aktiv livsstil öka. / Background: More and more people in the world are being diagnosed with diabetes. In Sweden, it is estimated that more than half a million people have diabetes, where type 2 diabetes is overrepresented by over 85 percent. The main reason why more and more people are diagnosed with type 2 diabetes is said to be the sedentary lifestyle. Physical activity not only reduces the risk of cardiovascular disease but also improves overall health. Therefore the nurse has an important role in self-care where advice and supportive conversations can help people become more physically active in their everyday lives. Aim: The aim was to describe perceived barriers in performing physical activity for people with type 2 diabetes. Method: A literature review has been implemented where ten qualitative articles have been reviewed from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles have been analyzed based on Friberg's five analysis steps. Results: Three main categories with subcategories were presented in the results. The main categories consisted of person-related obstacles, obstacles in the local environment and physical obstacles. Examples of barriers tophysical activity were lack of motivation, ignorance, insecurity orphysical limitations due to pain. Summary: The literature review shows that there are many obstacles to physical activity. An important part of the treatment of type 2 diabetes is self-care. By the nurse offering supportive interventions and a person-centered care, the motivation to live a healthier and active lifestyle can increase.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är i dagens samhälle en av de vanligaste diagnoserna. Diagnosen är en följd av ohälsosamma vanor som kan leda till allvarliga komplikationer och följdsjukdomar. Diabetes typ 2 kan man till skillnad från diabetes typ 1 bli frisk från genom en livsstilsförändring. Att leva med diagnosen kan orsaka känslor som oro och rädsla, sjuksköterskan har därmed en stor roll genom att ge ett gott stöd till patienten genom sjukdomens toppar och dalar. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Studien är en kvalitativ litteratursammanställning Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och 3 subteman; (1) Svårigheter för förändring (Att ändra kosten, Hinder vid fysisk aktivitet, Förnekelse av sjukdom), temat berör olika faktorer som av personer kan upplevas som svårigheter till att genomföra en livsstilsförändring. (2) En inre kamp (Att känna oro, Att känna skuld och skam, Känna hopp för framtiden), temat berör de olika känslorna som kan uppstå när man lever med diabetes typ 2. Slutsatser: Att få diabetes typ 2 innebär att man är i behov av en livsstilsförändring, en förändring som kräver ett gott stöd från både sjuksköterskan och anhöriga. Att genomgå en förändring kan leda till upplevelse av olika känslor. Sjuksköterskans roll är därmed viktig för att stödja och vara lyhörd för patientens livsvärld vilket kan leda till lindrat lidande och upplevelse av hälsa.