Bakgrund: Som en del i omvårdnaden av personer med diabetes typ 2 utgör egenvård den viktigaste åtgärden efter hälso- och sjukvårdens insatser. De senaste tjugo åren har stora framsteg gjorts inom användningen av e-hälsa som en del i egenvården och flera studier visar att det kan ha en avgörande roll i hanteringen av diabetes typ 2.  Syftet: Utforska patienters upplevelse i användningen av e-hälsa som stöd för egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och datasökningar i PubMed och CINAHL utfördes. Åtta kvalitativa artiklar inkluderades i analysen som inspirerades av Elo & Kyngäs deduktiva metod för kvalitativ analys. En modifikation av Orems egenvårdsmodell användes där fem kategorier valdes utifrån stödet de utgjorde för patienten. Under analysen identifierades meningsenheter som sedan sorterades utifrån de fem kategorierna. Subkategorier formulerades för att tydliggöra specifika fenomen inom varje kategori. Resultat: Analysen visade hur e-hälsa bistod patienten: 1) genom att agera eller utföra, 2) genom att stödja, 3) genom att undervisa, 4) genom att vägleda och 5) genom att tillhandahålla en utvecklande miljö. Slutsats: Implementeringen av e-hälsa upplevdes gynna användarna och förbättra deras livskvalitet. Teknologiska svårigheter begränsade dock vissa användare från att utnyttja applikationerna till fullo. Detta och kostnaden för vissa e-hälsotjänster kommer behöva åtgärdas för att öka tillgängligheten för användarna och ytterligare studier behövs för att följa utvecklingen.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom vars prevalens är hög och fortsätter att växa i hela världen. Livsstilsförändringar är exempel på icke farmakologiska behandlingar för Diabetes typ 2 och innefattar förändringar i kost, fysisk aktivitet, minskad alkoholkonsumtion och rökstopp för de patienterna. För att patienterna ska kunna utföra dessa förändringar krävs kunskap från sjuksköterskan för att kunna motivera dem till det. Utför inte patienterna livsstilsförändringarna kan det leda till allvarliga komplikationer, alltså har sjuksköterskan en central roll att stödja patienterna till förändring. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av livsstilsförändringar efter att ha diagnostiserats med Diabetes typ 2. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts. Till arbetet har 10 artiklar med kvalitativ metod använts efter att ha analyserats med Fribergs (2022) analysmetod. Resultat: I studiens resultat har det framkommit följande sex huvudkategorier: Utmaning i att förändra, att uppleva negativa känslor, att få redskap genom ny kunskap, att känna kontroll över hälsan, betydelsen av motivation och att känna stöd samt två underkategorier: stöd från vårdpersonal och stöd från andra personer i omgivningen. Patienter upplevde att genomförandet av livsstilsförändringarna kunde vara utmanande och att det kunde uppstå negativa känslor. Kunskapsbrist kunde leda till att patienter inte utförde förändringar eftersom de inte visste hur. Några av de mest betydelsefulla faktorer för att genomföra livsstilsförändringar var motivation, samt stöd både från andra personer som familjemedlemmar och från sjuksköterskan. Slutsats: Genomförandet av livsstilsförändringar kunde upplevas på olika sätt av patienterna och det var olika faktorer som påverkade dem till att utföra förändringarna. Alltså är personcentrering av sjuksköterskan en central del för patienternas motivation till egenvård.

Bakgrund: Diabetes är ett folkhälsosjukdom och 95% av alla med diabetes har diagnosen Diabetes mellitus typ 2. Risken för Diabetes typ 2 (DMT2) ökar i samband med fetma och fysisk inaktivitet. Det är viktigt att personer med diabetes utför egenvård för att främja hälsan, utan egenvården kan svåra komplikationer uppstå. Kända komplikationer som kan uppstå i samband med diabetes är hyperglykemi, hypoglykemi, hjärt-och kärlsjukdomar samt stroke. Utöver egenvård kan sjukdomen behandlas med läkemedel. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med Diabetes mellitus typ 2. Metod: Metoden som användes är litteraturöversikt. Artiklar valdes ut från databaserna Cinahl och Pubmed för att svara på problemformuleringen samt syftet. De artiklar som inte besvarade syftet exkluderades och 10 relevanta artiklar valdes ut till resultatet. Resultat: Resultatet presenterades i fyra övergripande teman: Vuxnas upplevelser med egenvården, Rädsla och Oro, Brist på kunskap, Livsstilsförändring. Sammanfattning: Sammanfattningsvis är Diabetes mellitus typ 2 en sjukdom med hög risk för komplikationer, men den är relativt lätt att hantera med hjälp av medicinering och en förändrad livsstil. Brist på kunskap och erfarenhet kan leda till att individen blir överväldigad, orolig och hjälplös på grund av upplevd brist på stöd från hälso- och sjukvårdssystemet. För att förhindra detta kan konsultation i kombination med praktisk planering för den diagnostiserade individen i ett tidigt skede hjälpa patienten att hantera sitt tillstånd och göra det möjligt för individen att leva ett fullvärdigt liv.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes mellitus typ 2 ökar globalt. En viktig del av behandlingen vid diabetessjukdomen är egenvårdsåtgärder där patienten själv eller med stöd av någon annan utför sjukvårdsåtgärd utanför hälso- och sjukvården, såsom i hemmet. Kvinnor anser sig få sämre vård och bemötande än män och kan bli underprioriterande vid olika sjukdomstillstånd. Kvinnor löper även högre risk att drabbas av depression vid diabetessjukdomen eftersom de upplever större krav på sig som kvinna. Syfte: Att beskriva vuxna kvinnors upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2.  Metod: En beskrivande litteraturstudie som innefattade 15 artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningen utfördes i databasen PubMed via tillgången från Högskolan i Gävle. Resultat: tKosthållningen har visat sig vara den svåraste delen av egenvård vid diabetes typ 2. Kvinnor prioriterar oftast familj eller barn före sin hälsa och vill inte bli en ”börda” för andra. Begränsningar i egenvård kunde orsakas av ekonomiska aspekter. Stöd från anhöriga/närstående visade sig vara en möjlighet vid egenvård när de aktivt stödjer, motiverar och gemensamt utför livsstilsförändringar med kvinnorna. Kvinnor finner även stöd från Gud och religion i den psykiska och emotionella egenvården. Känslor som stress, rädsla och oro kan påverka kvinnors följsamhet med diabetesegenvård både positivt och negativt. Slutsats: Litteraturstudien har undersökt vuxna kvinnors upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Både begränsningar och möjligheter med egenvård vid diabetes typ 2framkom. Resultatet av litteraturstudien kan användas för att vårdpersonal ska få en ökad förståelse av kvinnors upplevelser av egenvård, samt leda till mer anpassad och bättre vård för kvinnor.

<p>Validerat; 20130402 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst drabbar barn och antalet barn som insjuknar ökar varje år. Sjukdomen medför ett stort ansvar och en förändrad livssituation för föräldrarna där Sjuksköterskan har en viktig roll i att stötta, hjälpa och ge information till föräldrarna.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.  Metod: En litteraturstudie genomfördes med nio kvalitativa studier. Studierna kvalitetsgranskades utifrån Olsson och Sörensens mall för kvalitativ metod. Analysen gjordes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CinAhl.  Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier: en oförutsägbar sjukdom, att finna trygghet hos andra och en omtumlande livsförändring med sex tillhörande underkategorier.  Konklusion: Att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1 upplevdes vara utmanande i flera aspekter. Diagnosen medförde många påfrestande känslor och en förändrad vardag för föräldrarna. Sjuksköterskans förståelse för föräldrars upplevelse är betydande för att kunna ge god omvårdnad till föräldrarna och hela familjen.

No description available.

Sammanfattning/Abstract:  Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förändrar patientens livsvärld och de somdrabbas ökar. Patienter som lever med diabetes typ 2 har ett stort ansvar över sin egenvård ochmåste ständigt förnya sina kunskaper för att kunna hantera sin sjukdom. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser kring egenvård av diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ induktiv ansats. Resultat: I studiens resultat framkom en huvudkategori: ´´En kamp i vardagen´´ samt treunderkategorier: ´´Kunskapens inverkan´´, ´´Levnadsvanors inverkan´´ samt ´´Hinder somförsvårar´´. Slutsats: Patienterna upplever att egenvården är en ständig kamp i vardagen men att egenmotivation grundad i kunskap och ändrade levnadsvanor samt vägledning och stöd frånsjukvårdspersonal kan påverka deras förmåga att hantera sig egenvård och därmed uppnå godhälsa samt ett minskat lidande.

Diabetes mellitus är en kronisk obotlig metabol sjukdom som ökar kraftigt i världen. Sjukdomen kännetecknas av hyperglykemi, som innebär förhöjd glukoshalt i blodet vilket kan bero på insulinbrist i blodet eller på nedsatt känslighet för insulin. Denna studie fokuserar på typ 2-diabetes, som är den vanligaste diabetesformen av all diabetes. Behandlingen av diabetes kan antingen ske i form av ändrade levnadsvanor, och/eller farmakologisk behandling. Sjuksköterskans kompetens och färdighet spelar här en storroll eftersom de möter patienter med diabetes typ 2 i många olika vårdkontexter. Det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom samt att lindra lidande för patienten. I denna roll stöter sjuksköterskan ofta på utmaningar som kan försvåra vårdandet av dessa patienter. Det är därför viktigt att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med diabetes för att kunna ge optimal vård. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med diabetestyp 2. Metoden som används i studien är allmän litteraturöversikt som baseras på elvavårdvetenskapliga artiklar som är kvalitativa, kvantitativa eller mixmetodsstudier. Man kan dra slutsatsen av att sjuksköterskor upplever att de är i behov av ökad utbildning och kunskap för att erbjuda optimal vård. De upplever även att det behövs mer tid med patienterna för ett bättre patientmöte. Detta i sin tur är en förutsättning för en bra kommunikation och för att skapa en god relation mellan sjuksköterska och patient.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som påverkar 463 miljoner vuxna människor i helavärlden. Varje sjuksköterska vårdar patienter med diabetes typ 2, någon gång i sitt yrkesliv. Därmedär det viktigt att känna till de risker och komplikationer som drabbar patienten, så att sjuksköterskorkan ge en god personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda vuxna personer med diabetes typ 2. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med innehållsanalys av tio kvalitativa artiklar. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier identifierades: ”Skapandet av förtroende inom vård”med subkategorier som består av Att bygga relationer samt Att utbilda patienter i sin sjukdom. Den andra kategorin var ”Synen på livet med diabetes typ 2”, med två subkategorier som består av Attnyansera patientens blick diabetes typ 2 samt Att vara tillgänglig som sjuksköterska. Slutsats: Denna studie påvisar sjuksköterskors utmaningar i mötet med patienter. Sjuksköterskan haransvar för att förnya sina kunskaper för att möjliggöra god kommunikation och på så sätt vägleda,stötta och kunna ge god vård till patienterna.