Diabetes typ 1 kännetecknas av kroppens oförmåga att framställa insulin. Cellerna förstörs gradvis och insulinproduktionen avtar. SYmtom vid uppkomst av diabetes är törst, trötthet, dimsyn, viktnedgång, förhöjda plasmaglukosvärden samt glukoskoncentration i urinen. Forskningen om barns upplevelser vid diabetes typ 1 är begränsad därför behövs det kunskap om barnens upplevelser när de bemöts inom hälso- och sjukvård och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa barn och ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Litteraturstudien bestod av totalt elva resultatartiklar. Databearbetningen genererade kategorier; oro och rädsla, Känsla av utanförskap, Upplevelser vid förändring av kost, Upplevelser av sociala aspekter samt Upplevelser vid specialiserad egenvård. Resultatet visade att barn i olika åldrar har olika upplevelser vid diabetes typ 1. Känslor som rädsla och oro uppkom ofta vid egenvård. Undervsining kring diabetes typ 1 behövs i olika omgångar vid flera tillfällen med några års mellanrum. För att kunna bemöta barnens behov krävs fortsatt foskning som ger fördjupad kunskap kring barnens upplevelser. Sjuksköterskan bör ta hänsyn till barnets upplevelser och på så sätt ge barnet de stöd somk han/hon behöver. / Diabetes type 1 is characterized by the body´s inability to produce insulin. The cells are gradually destroyed and the insulin production is decreased. Initial symptoms of diabetes are thirst, fatigue, blurred vision, weightloss, elevated plasma glucose levels and glucose concentration in urine. Research on children´s experiences in type 1 diabetes is limited therefore require knowledge of children´s experiences when they are treated in healthcare and in community. The purpose of this study was to examine children and young people´s experiences of living with type 1 diabetes. Literature consisted of a total of eleven performance articles. Data processing generated categories: Worry and fear, Feelings of alienation, Experiences the change of diet, Experienced of social aspects and Experiences in a specialized self-care. The results showed that children of different ages have different experiences with diabetes type 1. Feelings of fear and anxiety appeared frequently in self-care. Education is needed several times every few years. Further research that provides deeper knowledge about children and adolescents experiences is needed. Nurses should consider the child´s experiences and give the child the support he/she needs.

Bakgrund: Den kroniska sjukdomen diabetes typ 1 har under 2000- talet ökat i västvärlden. Diabetes typ 1 kan drabba alla människor i alla åldrar men uppstår främst hos barn och ungdomar i åldrarna 0-18 år. Förhållningssättet familjefokuserad omvårdnad används inom vård och omsorg för att fokusera på den betydelse som en familj har för individens upplevelse av sjukdom och ohälsa.Syfte: Beskriva familjens upplevelser av att leva med ett barn som har diabetes typ 1.Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 stycken kvalitativa artiklar.Resultat: Fem kategorier har utvecklats utifrån vad föräldrar och syskon upplever i vardagslivet tillsammans med barnet som lever med diabetes typ 1. Dessa kategorier är Skuld och sorg, Oro, rädsla och brist på kontroll, Tvivel och känsla av kunskap, Frustration och orättvisa samt Acceptans. Slutsats: Resultatet visar att det finns många upplevelser och känslor som framkommer hos en familj som lever med ett barn som har diabetes typ 1. Det kan som familj vara svårt att anpassa sig till en helt ny livssituation, bibehålla kontrollen över situationen samt att veta hur egenvård ska utföras utifrån barnets bästa. / Background: The chronic disease diabetes has increased during the 21st century in the western countries. Diabetes type 1 can affect everyone but mostly it can be seen in children and youth between ages 0-18 years. Family focused care is an approach which are used in the healthcare. This approach is focused on the family influence of the individual perception of sickness and unhealth.Aim: Describe the family’s experiences when living with a child with diabetes type 1.Method: A literature study, made out of 10 qualitative studies.Results: Five categories have been developed based on what parents and siblings experienced in the daily life with a child diagnosed with diabetes type 1. These categories are Guilt and grief, Worry, fear and lack of control, Doubts and feeling of knowledge, Frustration and injustice and Acceptance.Conclusions: A lot of different emotions and experiences are seen within the family who lives with a child diagnosed with diabetes type 1. It can be difficult for the family to adjust to a completely new life which involves to remain in control over the situation and to know how self-care shall be executed regarding the child best interest.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och ett globalt hälsoproblem, där antalet insjuknande personer ökar kraftigt. Behandlingen vid diabetes typ 2 utgörs till största del av egenvård vilket ställer stora krav på patienten och på sjukvården. En bristande följsamhet till råd om egenvård kan leda till sämre hälsa för patienten och ökade kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som påverkar följsamheten till råd om egenvård hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har granskats. Databaserna CINAHL och PubMed har använts. Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till råd om egenvård identifierades och resulterade i fem huvudkategorier: Information; Kunskap; Socialt stöd; Teknologiskt stöd och Livssituation. Dessa faktorer framkom som viktiga för en god följsamhet till råd om egenvård. Slutsats: Det är av stor betydelse att försöka identifiera varje individs olika förutsättningar, för att på så sätt ha möjlighet att anpassa både information, utbildning och egenvårdsplanering utifrån individen. / Background: Type 2 diabetes is an endocrine disorder and a global health problem, with the number falling ill persons greatly increases. Treatment of type 2 diabetes consists mainly of self-care, which places great demands on the patient and the healthcare system. A lack of compliance to advice on self-care can lead to poorer health for the patient and increased costs for society. Aim: The purpose of this literature review was to describe the factors that influence compliance to advice on self-care in patients with type 2 diabetes. Method: A literature review based on 15 scientific articles, both qualitative and quantitative articles were reviewed. The databases CINAHL and PubMed were used. Results: Factors affecting compliance to advice on self-care were identified and resulted in five broad categories: Information; Knowledge; Social support; technological support and Life situation revealed as important factors for low compliance to advice on self-care. Conclusion: It is very important to try to identify each individual's different conditions, in order to thus be able to cu

Bakgrund: Antalet personer med diabetes i världen ökar. Det har blivit en global epidemi. Risken för dödsfall bland människor med diabetes, är ungefär dubbelt så stor, som för människor i samma ålder utan diabetes. Diabetes typ 2 (DT2) är den vanligaste typen av diabetes. Inom hälso- och sjukvården används alltmer motiverande samtal (MI) som behandlingsmetod för livsstilsrelaterade problem som till exempel: kost, motion alkohol och tobak. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskans användning av MI påverkar livsstilsförändringar hos personer med DT2 och deras upplevelse av behandlingen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: MI som behandlingsmetod gav flera positiva hälsoeffekter. Det framgick bland annat genom en sänkning av HbA1c. Även kunskapsnivån gällande livsstilsförändringar ökade efter MI-behandling. Vid användning av MI stärktes personens inneboende motivation till förändring. Slutsats: MI är en relativt ny metod som ännu inte fått stor genomslag inom diabetesvården. MI ger positiva hälsoeffekter som till exempel sänkt HbA1c. Deltagarna blev mer motiverade och medvetna om sitt eget ansvar för att göra livsstilsförändringar. Mer forskning om MI för personer med DT2 behövs. / Background: The number of people in the world with diabetes is on the rise. It has become a global epidemic. The mortality risk among people suffering from diabetes is about twice as large, then for people in the same age without diabetes. Diabetes type 2 (DT2) is the most common form of diabetes. Motivational interviewing (MI) as a method of treatment, has a growing use within the health care sector and is applied to lifestyle related issues such as alcohol, tobacco, diet and exercise. Aim: The aim of the study was to describe how the nurse’s use of MI affect life-style changes in people with DT2 and their experience of the treatment. Method: A literature review. Result: MI, used as a treatment gave several positive health benefits. It showed among other things that HbA1c was lowered. Also the level of knowledge regarding lifestyle changes increased after MI treatment. The use of MI strengthened the person’s intrinsic motivation of change. Conclusion: MI is a relatively new treatment method that still hasn’t received a greater impact within the diabetic health care. MI shows positive health benefits such as a lowered HbA1c. The participants became more motivated and aware of their own responsibility to make life-style changes. More research is needed concerning MI for people with DT2.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ökar i världen och kan leda till allvarliga fotkomplikationer. Det har påvisats brister i den förbyggande vården för att undvika fotkomplikationer. Sjuksköterskan ansvarar för att stötta personer med DMT2 och målet är att få dem att känna sig självständiga och delaktiga i sin egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadsåtgärder och egenvård som förebygger fotkomplikationer för personer med DMT2 Metod: En litteraturstudie som utgår ifrån 20 vetenskapliga artiklar med kvantitativ uppbyggnad. Sökningarna av Artiklarna är sökta i databaserna Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade. Resultat: Identifiering av risker är en viktig faktor i förebyggandet av fotkomplikationer. Dagliga inspektioner och undersökningar av fötterna är viktiga egenvårdsråd som sjuksköterskan bör tilldela genom individuell undervisning. Sjuksköterskan skall efter bästa förmåga stötta och motivera personer med DMT2 till god egenvård. Slutsats: Sjuksköterskan bör undervisa och ge personer med DMT2 tillräcklig kunskap, för att självständigt kunna utföra förebyggande egenvård. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) increases in the world and can lead to serious foot complications. It has been demonstrated deficiencies in preventive care to avoid foot complications. The nurse is responsible for supporting people with DMT2 and the goal is to get them to feel independent and involved in their self-care. Aim: The aim of the study was to highlight nursing care and self-care to prevent foot complications for people with DMT2 Method: A literature review based on 20 scientific articles by quantitative structure. Articles are searched in the databases Cinahl and Pubmed. All items are quality controlled. Results: Risk identification is a key factor in the prevention of foot complications. Important self-care measures as to inspect and examine their feet daily are substances as the nurse should provide individual instruction in. The nurse shall endeavor to support and motivate people with DMT2 until good self-care. Conclusion: The nurse should teach and give people with DMT2 sufficient knowledge, to independently carry out preventive self-care.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom vars incidens och prevalens ökar i Sverige. Sjukdomen debuterar vanligtvis i barndomen och medför livslång behandling. Därför krävs det att familjen lär sig att hantera och leva med sjukdomen i det vardagliga livet. Syftet med studien var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med ett barn som har diabetes typ 1. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Studien bygger på 13 kvalitativa artiklar. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. I resultatet framkom följande fyra teman: att familjerelationerna förändras, att leva med ökad oro och rädsla, att familjens levnadsvanor förändras samt att leva med ökat ansvar. Resultatet visade att hela familjen påverkas när ett barn i familjen insjuknar i diabetes typ 1. Inledningsvis upplever familjen en jobbig period då de måste skaffa nya rutiner för att upprätthålla barnets hälsa. När familjen fått mer erfarenhet och kunskap blir de tryggare i situationen. Trots det känner de alltid oro för barnet. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en betydelsefull roll för hela familjen och det är viktigt att skilja på familjens och barnets erfarenheter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om familjens erfarenheter för att möta deras behov och anpassa vården utefter det. / Type 1 diabetes is a chronic disease which incidence and prevalence is increasing in Sweden. It is most common that the disease debuts in childhood. The child with type 1 diabetes requires lifelong treatment and therefore the family has to learn how to manage the disease in everyday life. The aim of this study was to describe the family’s lived experiences when a child has type 1 diabetes. The chosen method was a literature review. The study is based on 13 qualitative articles which were found in the databases CINAHL and PubMed. The results showed following four themes: changed family relationships, increased concern and fear, changed living habits and increased responsibility. Initially the family experiences a difficult time and they need to set up new routines to maintain the child’s health. Experiences gain knowledge and leads to security over time. Although the family are always concerned about the child. Therefore the nurse has an important role for the whole family and it is important to distinguish between the family’s experiences and the child’s experiences. It is important that the nurse has the knowledge of the family’s experiences in order to understand their needs and adapt the care.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en endokrin sjukdom och är en av de största folksjukdomarna i världen. Förhöjda blodsockervärden gör att både små och stora blodkärl tar skada och detta leder till olika komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och njurskador. Med hjälp av viktnedgång, kostreglering, regelbundet fysisk aktivitet och övervakning av blodglukosnivåerna kan risken för komplikationer förebyggas. Genom att förebygga komplikationer kan livskvaliteten främja patientens dagliga liv. En del av diabetesvården består av egenvårdsprogram där patienten får stöd och rådgivning att hantera sin diabetes. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att studera vilka faktorer i egenvårdsprogram som främjar livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie, artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science. 14 kvantitativa artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet visade att information, individuell målsättning och uppföljning var viktiga faktorer i egenvårdsprogrammen för att främja livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 2. Slutsats: Att leva med diabetes typ 2 kräver noggrannhet och planering i det dagliga livet. Egenvårdsprogram kan minska risken för komplikationer där följsamhet till egenvården främjas och livskvaliteten gynnas. / Background: Type 2 diabetes is an endocrine disorder and one of the major diseases in the world. Increase in blood sugar levels allows both small and large blood vessels are damaged and this leads to various complications such as heart attack, stroke and kidney damage. Using weight loss, diet control, regular physical activity, and monitoring of blood glucose levels, the risk of complications can be prevent. Preventing complications can promote the quality of life and improve the patient's daily life. In the diabetes care, self- management programs are a part where patients receives support and advice to manage their diabetes. Aim: Important factors in self-management programs that promote the quality of life for patients with diabetes type 2. Method: A literature review, the articles were searched in the databases CINAHL, PubMed and Web of Science. 14 quantitative articles were included. Results: The results showed that information, individual goal setting and follow-up where the key factors in self-care programs for promoting the quality of life in patients with diabetes type 2. Conclusion: Living with type 2 diabetes require precision and planning of daily life. Selfmanagement programs can reduce the risk of complications where adherence to self-care promotion and to promote quality of life.

Introduction: Type 1 diabetes is a chronic disease that affects the individual in everyday life. The diabetes team sets the treatment goals together with the patient aiming for a good quality of life and to prevent complications. The diabetes nurse should include in-depth knowledge of the daily life of people with diabetes, and have respect for the individual's choices and life situation. Aim: To describe how people with type 1 diabetes experience the support from the diabetes nurse. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach has been used. A secondary analysis including semi-structured interviews with 15 adults (> 18 years) with type 1 diabetes was conducted. Result: The result was summarized with an overall theme "At the clinic - experience of the support offered" describes how people experience the support from their diabetes nurse. The theme constituted three categories "Access to the diabetes nurse", "The diabetes nurse - a source of information and knowledge that might need to be complemented with the support from other professionals" and,"Mutual trust - the patient's experience of the district nurse as a discussion partner and support". Conclusion: The results showed that the accessibility to diabetes nurses was experienced as good. It was simple and easy to make contact. The diabetes nurses were experienced to be engaged and provide good support to the patients. A good dialogue with the diabetes nurse and commitment from the diabetes nurse were mentioned as important factors that made the visits to be experienced as good and important. There were requests for greater access and expanded opportunities for help from counselors, as well as an increased focus on how the person is feeling. / Introduktion: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som påverkar personen i vardagen. Diabetesteamet sätter upp mål tillsammans med patienten om dennes behandling för att få en bra livskvalitet och motverka komplikationer. Diabetessjuksköterskan bör bland annat ha fördjupade kunskaper om det dagliga livet för personer med diabetes samt ha respekt för den enskilde individens val och livssituation. Syfte: Att beskriva hur personer med diabetes typ 1 upplever stödet från diabetessjuksköterskan. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har används. En sekundäranalys har gjorts där semistrukturerade intervjuer med 15 vuxna (>18 år) med diabetes typ 1 inkluderats. Resultat: Resultatet sammanfattades med ett övergripande tema "Att komma till mottagningen - upplevelsen av stödet i den vård som erbjuds" som handlar om hur personer upplever stödet från sin diabetessjuksköterska. Temat bestod av tre kategorier "Tillgänglighet till diabetessjuksköterskan ", "Diabetessjuksköterskan - en källa till information och kunskap som kan behöva kompletteras med andra yrkesgrupper" och "Ett ömsesidigt förtroende – patientens upplevelse av diabetessjuksköterskan som diskussionspartner och få stöd". Konklusion: Resultatet visade att tillgängligheten till diabetessjuksköterskorna upplevdes god. Det var enkelt och lätt att ta kontakt. Diabetessjuksköterskorna upplevdes vara engagerade och ge ett bra stöd till patienterna. En bra dialog med diabetessjuksköterskan och engagemang från diabetessjuksköterskan nämndes som viktiga faktorer som gjorde att besöken kändes bra och betydelsefulla. Det framkom önskemål om ökad tillgänglighet och utökade möjligheter till hjälp från kuratorer, samt ett ökat fokus på hur personen mår.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en kronisk sjukdom som drabbar mer än 250 miljoner människori världen. Sjukdomen ställer mycket höga krav på egenvård och livsstilförändringar hos deindivider som drabbas. Patienter behöver skaffa nya copingstrategier för att kunna hanteraförändrade livsvillkor och för att kunna leva ett så normalt liv så möjligt trots en kronisksjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av femton vetenskapliga artiklar som varfokuserade på patienters upplevelser. Resultat: Formulerades i fyra huvudkategorier: Accepteraoch förstå sjukdomen, Psykologisk påverkan, Ett nytt vardagsliv och Stöd. Resultatet visade påvikten av acceptans av sjukdomen. Många patienter upplevde negativa känslor relaterade tillsjukdomen som påverkade deras vardagsliv och genomföring av behandlingen. Sjukdomenmedförde livsstilsförändringar angående kost och fysisk aktivitet och sågs både som enutmaning och en chans till förbättrad hälsa. Detta innebar att patienten måste anpassa sig till dennya situationen och hantera vardagslivet på ett nytt sätt. Det framkom också att stöd frånsjukvården, familj, vänner och andra medpatienter upplevdes ha stor betydelse. Slutsats:Patienter har olika upplevelser av att leva med diabetes typ-2 och det behövs en merindividanpassad diabetesvård. Stödet patienten får från sjukvården har stor betydelse vidhantering av sjukdomen och patienten behöver skapa nya copingstrategier för att kunna hanterasjukdomen och de förändrade livsvillkoren. Klinisk betydelse: Resultatet kan bidra till att ökaförståelsen för patientens upplevelse av att leva med diabetes typ-2 och därmed bidra till attförbättra sjukdvårdpersonalens bemötande av patienten och ge mer individanpassaddiabetesvård. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that affects more than 250 million peopleworldwide. The disease imposes a high degree of demand on self-management and lifestylechange for those individuals who are affected by it. Patients need to employ new copingstrategies to manage the change in living conditions and to live a life as normal as possible, inspite of having a chronic disease. Aim: To describe patients' experiences of living with diabetestype 2. Method: A literature study with qualitative content analysis of fifteen scientific articlesthat focused on the patients' experiences. Result: Formulated into four main categories: Acceptand understand the disease, psychological impact, a new daily life and support. The result ofthe study revealed the importance of accepting the disease. Many patients experienced negativepsychological emotions associated with the disease, which affect their daily lives andimplementation of the treatment. The disease caused lifestyle changes in relation to diet andphysical activity, and these changes were perceived as both a challenge and an opportunity toimprove health. This indicated that the patients must adapt to the new situation and managetheir everyday lives in a new way. It also revealed that support from health care professionals,family, friends and other fellow patients was perceived as important. Conclusion: Patients havedifferent experiences of living the diabetes type 2 and they require a more personalized diabetescare. The support the patient receives from health care professionals has great importance inmanaging the disease, and the patient needs to employ new coping strategies to manage thedisease and the change in living conditions. Clinical significance: The result may help to gaininsight into patients' experiences of living with diabetes type 2, and thus improve health careprofessionals' approach towards the patients and provide more personalized diabetes care.

Titel: Erfarenheter av att vara förälder till barn med typ 1 diabetes – En kvalitativ litteraturstudie.Bakgrund: Förekomsten av typ 1 diabetes har ökat bland barn under de senaste åren. Det är vanligt att sjukdomen medför svårigheter för föräldrarna till dessa barn. Det största ansvaret för egenvården läggs på föräldrarna och därmed har sjuksköterskor en viktig roll i att stödja föräldrarna i barnets vård.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa erfarenheter av att vara förälder till barn med diabetes mellitus typ 1.Metod: En litteraturstudie där resultatet av 13 kvalitativa artiklar granskats, analyserats och sammanställts.Resultat: Tre huvudkategorier och elva underkategorier identifierades. De tre huvudkategorierna var: “När barnet insjuknar”, “Konsekvenser i vardagen” och “Stöd respektive brist på stöd från omgivningen”.Konklusion: Stödgrupper bidrog med känslomässigt stöd, vilket var betydelsefullt för föräldrarna eftersom det upplevdes som en brist i vårdpersonalens stöd. Mammor visades vara mer utsatta för ohälsa, en aspekt till detta kan vara att det inte har forskats lika mycket om pappors erfarenheter