Diabetes typ 1, även kallad barn- och ungdomsdiabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Den kan ge allvarliga komplikationer och kontrolleras med hjälp av täta blodsockertester och insulininjektioner. En balanserad kost och motion utgör också en viktig del av behandlingen. I de fall de finns syskon till det diabetesdrabbade barnet blir också de indirekt drabbade av sjukdomen. Den förändrade livsvärlden som följer kan skapa ett lidande. Därför har vi valt att beskriva barns upplevelser av att leva med ett syskon drabbat av diabetes. För att göra en studie som bygger på barns upplevelser och känslor, är en kvalitativ litteraturstudie lämplig. I resultatet framkom sex olika teman; att stå i bakgrunden, att känna oro för sitt syskon, att leva ett annorlunda liv, att känna ökat ansvar, att uppleva stress och slitningar inom familjen samt att lära genom erfarenhet. Barnen i våra valda artiklar uttryckte många gånger ett slags utanförskap. Vården om det sjuka syskonet tog tid och uppmärksamhet från det friska barnet. Det fanns också en tydlig oro och rädsla hos dessa barn. De uttryckte ängslan för deras syskons framtid, men också en rädsla att själva utveckla diabetes. Många barn talade om hur sjukdomen styrde familjens vardag genom till exempel strikta måltidsrutiner. Vad som också framkom var hur det friska barnet tog stort ansvar för sitt sjuka syskon. Många syskon i artiklarna fick mycket begränsad information om sjukdomen och dess behandling från sjukvården. De fick ofta lära sig genom levd erfarenhet. I diskussionen beskrivs de mest framträdande teman ur resultatet. Vi jämför med andra studier och reflekterar över hur sjuksköterskor kan bemöta dessa barns behov. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Diabetes typ 2 har de senaste åren successivt ökat och blivit en allt vanligare sjukdom, vilket resulterar i att allmänsjuksköterskan allt oftare möter denna patientgrupp. Patienten som drabbas av diabetes typ 2 behöver göra livsstilsförändringar gällande kost och motion, risken är annars stor att patienten drabbas av komplikationer. För att sjuksköterskan ska kunna motivera och ge stöd är det viktigt med förståelse för vad livsstilsförändringar innebär för patientens livsvärld. Syftet med denna litteraturstudie är att, med Evans (2003) analysmodell av kvalitativa artiklar, beskriva patienters upplevelser av att förändra livsstil vid diabetes typ 2. Genom analysen framkom fyra kategorier med tillhörande underkategorier. Den första kategorin är: Det egna ansvaret, med underkategorierna Personliga strategier och Planering och struktur. Nästa kategori är: Välja att ta en paus, med underkategorierna Paus, då begäret blir för stort, Berättigade orsaker till paus och Kontrollerad paus. Den tredje kategorin är: Relationers inverkan, med underkategorierna Relationers negativa inverkan och Relationers positiva inverkan. Den sista kategorin är: Motivation, med underkategorierna Egenmotivation och Bekräftelse från andra. Av resultatet framkommer det att sjuksköterskan har en viktig roll genom att individanpassa livsstilsförändringen och undervisa patienten i egenvård. Det påvisas även en genusskillnad, vilken sjuksköterskan bör beakta. Det är också av vikt att sjuksköterskan motiverar patienten att genomföra och bibehålla livsstilsförändring, samt att få patientens familj delaktig i förändringen. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som innebär insulinresistens i kroppen. Orsaker till varför patienter drabbas av sjukdomen ligger ofta i patientens livsstil. Detta innebär att den drabbade måste göra livsstilsförändringar för att få en bättre hälsa. Livsstilsförändringar som förbättrar tillståndet är till exempel förändring av kosten och ökad fysisk aktivitet, vilka leder till att kroppen lättare kan hålla blodsockret på jämn nivå. Livsstilsförändringarna, hälsa, välbefinnande och lidande uttrycks och upplevs på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att belysa dessa patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metoden var kvalitativ och resultatet bygger på sju vetenskapliga artiklar analyserade efter Evans modell.Resultatet visar att majoriteten av patienterna upplever det svårt att göra livsstilsförändringar. Ofta berodde detta på att patienterna upplevde att de fått dålig information och dåligt stöd och bemötande av vårdpersonalen. Upplevelsen av den egna kroppen och identiteten förändrades och många behövde ett ökat stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Diabetes är ett växande folkhälsoproblem som drabbar fler och fler människor. För att vården ska kunna ta hand om denna växande patientkategori så behöver patienternas egenvård främjas. Distriktssköterskor har ett ansvar att skapa en god vårdrelation för att främja egenvården. Syftet med denna studie är att belysa hur distriktssköterskan kan möjliggöra egenvården hos patienter med diabetes typ 2 med hjälp av empowerment. En litteraturstudie gjordes som utgick från elva vetenskapliga artiklar. Metoden som an-vändes var en systematisk litteraturstudie. Denna metod valdes eftersom den är lämpad för att analysera icke experimentella studier som relaterar till ett valt ämnesområde. Efter analys fann författaren fem huvudteman. Dessa teman visade att distriktssköters-kan kan främja egenvården genom att väcka patients förståelse, genom att kommunice-ra, genom att vara jämlik i mötet med patienten, att anpassa informationen samt att lyssna till patienten. För att empowerment ska kunna skapas krävs det en bra relation mellan distriktssköterskan och patienten. Detta kan skapas genom ömsesidig kommuni-kation där distriktssköterskan är lyhörd för vad patienten efterfrågar. Mer än medicinska termer måste tas hänsyn till, även sociala och känslomässiga bakgrunder måste spela in i samtalet. För att främja empowerment i vården idag måste patienten bemötas med re-spekt som leder till en jämlik vårdrelation. Mer forskning behöver utföras kring vad empowerment innebär för personer med diabetes typ 2. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Varje år insjuknar i Sverige mer än 700 barn och ungdomar under 19 år i diabetes typ 1. Det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar och fortsätter kontinuerligt att öka. Sjukdomen påverkar på olika sätt hela livssituationen. Det krävs mycket stöd, vägledning och undervisning för att hantera sitt liv efter insjuknandet. Att som tonåring insjukna eller leva med diabetes typ 1 är svårt. Tonåringens frigörelse från föräldrarna kan bli svårare och identiteten kan hotas. Sjuksköterskan behöver ökad förståelse och kunskap för tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1 för att kunna bemöta, stödja och vägleda tonåringen med diabetes. Därför är syftet med studien att beskriva tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts i studien är en analys av berättelser i form av bloggar på Internet. De fem bloggarna är skrivna av tonårsflickor mellan 16-18 år. Resultatet mynnar ut i tre teman vilka är En förändrad livsvärld, En ständig följeslagare och Att bli vän med sin diabetes. Resultatet visar att tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1 överensstämmer till stora delar med tidigare forskning. I resultatet framkommer även att det finns svårigheter med att finna en bra balans med ett sunt liv, motion och insulin som kan innebära en ökad risk för ätstörningsproblem. Att tonårsflickorna upplevde en stickrädsla och ansåg sig svårstuckna i samband med provtagning. Okunskapen i samhället upplevdes svår att möta. Tonårsflickorna kände ett speciellt stöd hos sin mamma. Resultatet ger ökad kunskap för sjuksköterskan i mötet med tonåringen med diabetes typ 1. / Program: Fristående kurs

Diabetes Mellitus typ 1 är en autoimmun kronisk sjukdom som kan drabba människor i olika åldrar men framför allt barn och ungdomar. I Sverige finns det nästan 8000 barn som har diabetes. Det är omkring trettio procent av barnen som behandlas på en vuxenavdelning av olika anledningar. Även om barn och ungdomar kan ta ett större eget ansvar för att sköta sin sjukdom när de blir äldre så behöver de fortfarande föräldrarnas stöd. Familj i sin helhet kan förändras om någon av familjemedlemmar blir sjuk. Diabetessjukdom hos barn kan medföra stora förändringar i föräldrarnas livssituation och deras föräldraroll kan komma att präglas av större krav och ökat ansvar. Därför är det mycket viktigt i den förändrade situationen att föräldrarna får stöd och adekvat information av kunniga sjuksköterskor. Det är väsentligt för sjuksköterskorna att öka sin kunskap och förståelse för föräldrarnas situation. Syftet med detta arbete är att belysa hur barnets typ 1 diabetes påverkar föräldrarnas vardag. Metoden som vi har valt är en kvalitativ litteraturstudie byggd på forskning kring föräldrarnas erfarenheter av att leva med ett barn som har diabetes typ-1. Artiklarna söktes i databaser: Medline, PubMed, Cinahl och Academic Search Premier. Modellen för analysen som vi har använt tillämpas för att utföra syntesen av kvalitativa texter. Under analysarbetet kom vi fram till följande sex teman: En balansgång i vardagen, Oro för att inte räcka till, Tankar om framtiden, Strategier för att hantera barnets sjukdom, Ett liv med de förändrade relationerna, Förväntningar på sjukvården. Våra slutsatser är att föräldrarna upplever att deras vardagliga liv och föräldraroll i samband med barnets sjukdom har förändrats. De som är primära vårdare till sina diabetessjuka barn behöver ett praktisk och känslomässigt stöd från sjukvårdspersonalen för att klara den förändrade situationen i sin vardag och för att hjälpa sina diabetessjuka barn att uppleva välbefinnande så långt som möjligt. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Diabetes typ 1 är en sjukdom som oftast drabbar yngre personer. Det är inte vanligt att barn insjuknar de första levnadsåren men sedan ökar risken och toppen nås vid 12- 14 års ålder. Diabetes typ 1 behandlas alltid med insulin och egenvården är en central del i behandlingen. Det är viktigt att hela familjen når en god livskvalitet trots sjukdomen. Sjukdomen och den nya livsomställningen kan skapa lidande hos bland annat föräldrarna och det är vår uppgift som sjuksköterskor att försöka lindra det lidande som uppstår. För att förstå föräldrarnas lidande och kunna anpassa vården efter detta är det viktigt att försöka sätta sig in i deras livsvärld. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva upplevelsen av att leva med ett barn som drabbats av diabetes. Studien är utförd genom bearbetning av kvalitativ forskning där vi utformat två huvudteman med subteman. Resultatet visar att föräldrarna till en början kände att de förlorade kontrollen och tappade fotfästet. De kände en sorg och förlust över allt de förlorat i och med sjukdomen. Många föräldrar valde att förneka diagnosen. Föräldrarna tog på sig skulden för det som hänt och några kände även rädsla för att skada sina barn när de gav injektioner. Oron för komplikationer var ständigt närvarande. Resultatet visar även att föräldrarna med tiden lyckades hitta olika strategier för att återfå kontrollen. Detta ledde sedan till acceptans och att de kunde skapa nya rutiner. I diskussionen resoneras det kring föräldrarnas förlust utav identitet i samband med barnets diagnostisering samt om vikten av att sjuksköterskan vet hur hon ska bemöta föräldrarna för att kunna vägleda dem. Detta innebär att pedagogiken har en central roll. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Diabetes typ 2 är en sjukdom som kan förhindras och lindras med hjälp av fysisk aktivitet. Diabetes typ 2 är en egenvårdsjukdom där individen själv till stor del kan styra över sin hälsosituation. Förstadiet till diabetes typ 2 kallas IGT.Sjukvårdens roll är bland annat att ge stöd och motivera patienten till en aktivare livsstil. Tidigare har forskning ofta fokuserat på barriärer och inom vårdvetenskapen finns litet beskrivet kring motivation. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad patienter med IGT eller diabetes typ 2 upplever som motiverande till fysisk aktivitet.Data utgörs av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna beskriver upplevelsen av motivation till fysisk aktivitet hos patienter med förstadiet till eller diabetes typ 2. Samtliga artiklar är kvalitativa och har ett patientperspektiv. Med hjälp av Evans analysmodell analyserades artiklarna för att skapa en ny helhet.Studiens resultat presenteras i fyra teman. Stödjande miljö representerar den rent fysiska miljön som motiverande till rörelse, Stödjande relationer innehåller den uppmuntran som sociala relationer gav, Att uppleva välbefinnande syftar till den motivation som låg i att uppleva större grad av hälsa medan Att bevara hälsan visar på hur själva livsstilsförändringen i sig upplevdes motiverande. Upplevelsen av vad som motiverade till fysisk aktivitet varierade mellan individer och vårt resultat visar på komplexiteten i området. En god vårdrelation är grunden för att sjuksköterskan skall kunna stödja patienten till att väcka, forma och rikta sina val mot en mer hälsosam livsstil. Att lyckas integrera fysisk aktivitet i sitt liv gav en inre motivation och gav en möjlighet att behålla en mer hälsosam livsstil. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Diabetes typ 1 är idag ett växande problem bland barn och ungdomar i Sverige. Den kroniska sjukdomen innebär ett stort egenvårdsansvar. Hälso- och sjukvården har till uppgift att stödja egenvården genom att informera om hur de berörda kan förhindra allvarliga följder som kan uppkomma samt stötta de berörda till en bra livsstil som gynnar sjukdomen. Som sjuksköterska kan man möta de här barnen med diabetes typ 1 och deras föräldrar på vårdcentraler och sjukhus. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om de känslor och den kunskap föräldrar innehar för att kunna stötta dem på bästa sätt. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har diabetes typ 1. Metoden vi valt att använda oss av är en litteraturstudie med grund i 8 kvalitativa artiklar som behandlar föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med diabetes typ 1 i vardagen. Vi identifierade tre teman och nio underteman. Vårt resultat visar på en ständig oro hos föräldrarna. Tankarna på det drabbade barnet och sjukdomen finns ständigt i deras medvetande. Redan under barnets unga år infinner sig en oro hos föräldrarna inför tonårsperioden då barnet ska ges ett ökat egenvårdsansvar. Denna oro yttrar sig sedan i ett kontrollbehov vilket påverkar relationen mellan föräldrar och barn. Oron grundar sig i föräldrars upplevelse av kontrollförlust. Föräldrarna upplever även en brist på stöd ifrån hälso- och sjukvården. Diskussionen behandlar behovet av ett ökat stöd till både föräldrar och barn för att underlätta deras vardag. Även idén om en enskild kontaktperson till tonåringar lyfts fram. Vidare behandlas även hur uppmuntran och stöd från föräldrar kan förbättra och stärka förmågan till egenvård hos tonåringar samt behovet av upplyst skolpersonal för att tillgodose de drabbade barnens rättigheter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och världen. Under de nästkommande 20 åren beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner. Detta anses bero på den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dålig kost, som blir allt mer utbredd i samhällen världen över. När en människa har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas på olika sätt. Gemensamt för dessa behandlingar, som ger ett bra resultat och som med fördel kan användas på samtliga grader av sjukdomen, är fysisk aktivitet. Syftet med den här studien är att beskriva olika effekter av fysisk aktivitet hos patienter med diabetes typ 2. Studien är en litteraturöversikt bestående av 10 artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) analysmodell. Studien belyser olika effekter av fysisk aktivitet hos individer med diabetes typ 2 och hur patienterna upplever dessa. Regelbunden och kontinuerlig fysisk aktivitet påverkar diabetes typ 2 patienter positivt. Den aktivitet som har gett bäst resultat är regelbundna raska promenader där ökad livskvalitet, förhöjd lustkänsla, upprymdhet och ökat välbefinnande är resultat som framkommit. Resultatet i alla artiklar pekar åt samma håll där det belyser att kontinuitet och fysisk aktivitet över lång tid har en positiv inverkan på patienter med typ 2 diabetes. Sjuksköterskans kompetens inom området är viktig för att kunna motivera och leda patienter till en bättre hälsa. / Program: Sjuksköterskeutbildning