Lic.-avh. Västerås : Mälardalens högskola, 2004. / S. 29-33: Bibliografi.

För att få en positiv samhällsutveckling behövs välutbildade medborgare. När biologilärare tar emot sina förstaårselever på gymnasiet, så vet dom oftast inget om eleverna. De kommer från olika skolor med olika grundskollärare vilket sannolikt innebär att eleverna har olika förkunskaper. För att ge eleverna en så bra utbildning som möjligt krävs att läraren kartlägger elevernas förkunskaper. Forskning har visat att det är viktigt för elevens fortsatta utveckling i ämnet. Denna studie handlar om hur biologilärare gör för att ta reda på sina elevers förkunskaper i biologi. Studien är även en jämförelse mellan hur biologilärarna och matematiklärarna arbetar med detta, då det finns ett samband mellan betygen i matematik och biologi. En skillnad mellan dessa ämnen är att matematik är ett kärnämne, medan biologi inte är det. I studien har tre biologilärare och tre matematiklärare intervjuats om hur dom tar reda på elevers förkunskaper i sina ämnen. Resultat i denna studie visar att biologilärarna har ingen tydlig plan om hur de gör och alla lärarna gör på olika sätt. En lärare repeterar mycket och förutsätter att många begrepp är nya för eleverna. En annan lärare startar nya moment med en tävling där eleverna får tävla i grupp om nya begrepp och för vissa elever blir detta en repetition och för andra elever blir begreppen ny kunskap. Den tredje läraren menar att allt som eleverna behöver kunna kommer dom att lära sig hos hen, om de har förkunskaper är det bara en fördel.   Matematiklärarna däremot har ett gemensamt arbetssätt och en tydlig plan om hur de tar reda på elevernas förkunskaper. De använder sig av en diagnos som de sedan analyserar och resultatet på diagnosen visar vilka kunskapsluckor eleverna behöver hjälp med. Vidare erbjuder skolan extra hjälp i matematik som ett alternativ till individuella val i åk 1. Resultaten av matematiklärarnas och biologilärarnas arbete skiljer sig åt. Sammanfattningsvis visar denna studie på att matematiklärarna både särbehandlar och försummar vissa elever. Genom att ge eleverna schemalagda extralektioner blir dom särbehandlade och genom att lärarna faktiskt inte hinner med att hjälpa de med mest behov på lektionstid, så blir de försummade. Trots att biologilärarna inte har någon tydlig strategi att ta reda på sina elevers förkunskaper lyckas dom ändå se till att alla elever får en tillfredställande baskunskap i biologi. Genom att repetera mycket förankras befintlig kunskap, men gör det även lättare för eleven att ta till sig ny kunskap i ämnet. Däremot blir nivån på biologiutbildningen olika, beroende på elevgruppen. Det finns heller inte någon kontroll på vad eleverna har för kunskaper i biologi när dom lämnar gymnasiet, då inga nationella prov skrivs i ämnet.

<p>När elever börjar i årskurs 1 på gymnasiet kan det förekomma att deras förkunskaper i matematik undersöks med någon form av diagnostiskt test. Syftet med min undersökning är att få veta i vilken utsträckning det förekommer diagnostiskt test, och om dessa test prövar kunskaper baserade på kursmålen i grundskolans årskurs 9.</p><p>I samband med detta vill jag också försöka få svar på om tillvägagångssättet att inhämta information skiljer sig mellan lärare beroende på ålder, yrkeserfarenhet eller andra faktorer.</p><p>För att få svar på mina frågor har jag valt att använda mig av kvantitativ metod i form av enkät, och en kvalitativ dokumentanalys på ett urval av diagnostiska test. Enkäten skickades ut till samtliga matematiklärare på kommunala gymnasieskolor i tre kommuner, totalt 76 stycken.</p><p>Svaren visar att en majoritet av lärarna anser att det är viktigt att inhämta information om sina kommande elever och att detta vanligtvis sker vanligast med hjälp av skriftliga diagnostiska test. De diagnostiska tester som lärarna har utformat provar ett begränsat antal områden och delar av kunskapsmålen får årskurs 9. Min undersökning pekar inte på att något annat än att just detta prövas.</p> / <p>In many cases during the first year of upper secondary school the mathematical knowledge and skills of the students are investigated by using some form of diagnostic test. The purpose of this study is to find out to what extent the knowledge of the students is being tested diagnostically, if these tests are based on the aims of grade 9 of compulsory school and how the teachers gather that information.</p><p>Along with this I am also trying to answer the question whether the ways of gathering information differ depending on the age of the teachers, their experience or other factors.</p><p>To answer these questions I have chosen a quantitative method using a questionnaire and also a qualitative method to analyse a sample of tests. The questionnaire was sent to all teachers in mathematics at municipal sixth-form schools in three municipalities, in total 76 teachers.</p><p>The answers show that a majority of the teachers think it is important to gather information about their students to be and that most commonly, the information is gathered using written diagnostically tests. The diagnostically tests analyzed in this essay tests certain parts and areas of the goals of year 9. This study does not indicate that anything but these goals are tested.</p>

När elever börjar i årskurs 1 på gymnasiet kan det förekomma att deras förkunskaper i matematik undersöks med någon form av diagnostiskt test. Syftet med min undersökning är att få veta i vilken utsträckning det förekommer diagnostiskt test, och om dessa test prövar kunskaper baserade på kursmålen i grundskolans årskurs 9. I samband med detta vill jag också försöka få svar på om tillvägagångssättet att inhämta information skiljer sig mellan lärare beroende på ålder, yrkeserfarenhet eller andra faktorer. För att få svar på mina frågor har jag valt att använda mig av kvantitativ metod i form av enkät, och en kvalitativ dokumentanalys på ett urval av diagnostiska test. Enkäten skickades ut till samtliga matematiklärare på kommunala gymnasieskolor i tre kommuner, totalt 76 stycken. Svaren visar att en majoritet av lärarna anser att det är viktigt att inhämta information om sina kommande elever och att detta vanligtvis sker vanligast med hjälp av skriftliga diagnostiska test. De diagnostiska tester som lärarna har utformat provar ett begränsat antal områden och delar av kunskapsmålen får årskurs 9. Min undersökning pekar inte på att något annat än att just detta prövas. / In many cases during the first year of upper secondary school the mathematical knowledge and skills of the students are investigated by using some form of diagnostic test. The purpose of this study is to find out to what extent the knowledge of the students is being tested diagnostically, if these tests are based on the aims of grade 9 of compulsory school and how the teachers gather that information. Along with this I am also trying to answer the question whether the ways of gathering information differ depending on the age of the teachers, their experience or other factors. To answer these questions I have chosen a quantitative method using a questionnaire and also a qualitative method to analyse a sample of tests. The questionnaire was sent to all teachers in mathematics at municipal sixth-form schools in three municipalities, in total 76 teachers. The answers show that a majority of the teachers think it is important to gather information about their students to be and that most commonly, the information is gathered using written diagnostically tests. The diagnostically tests analyzed in this essay tests certain parts and areas of the goals of year 9. This study does not indicate that anything but these goals are tested.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Ett transformatorfel kan få stora ekonomiska konsekvenser och påverka ett elkraftsystems driftsäkerhet. Genom att övervaka en transformators tillstånd kan haverier och avbrott undvikas. Tillståndsövervakning möjliggör även att förebyggande underhåll kan planeras effektivt. Det här arbetet har undersökt tillgängliga diagnostikmetoder och övervakningstekniker för tillståndsbedömning av transformatorer.  Tillgänglig felstatistik för transformatorer har studerats ingående för att förstå vilka fel som kan uppstå i en transformator och i vilken grad de förekommer. Eftersom felen har olika konsekvenser för transformatorns fortsatta drift har dessa undersökts. Befintliga metoder för att upptäcka fel har dokumenterats. Detta har utförts genom att studera tillgänglig litteratur och via intervjuer med företag som tillverkar övervakningsutrustning för transformatorer. Övervakningsmetoderna har jämförts med avseende på kostnad, livslängd och noggrannhet. Utifrån dessa analyser har en rekommendation tagits fram över vilka övervakningsmetoder som är mest lämpade för Svenska Kraftnät. Det finns verktyg för att kvantifiera resultaten från övervakningsmetoder till lättolkad information. Ett sådant är hälsoindexet, som komprimerar data från olika mätningar, till ett enskilt värde som representerar en komponents tillstånd. En fallstudie har utförts där tre transformatorers tillstånd under perioden 2002–2015 har undersökts med ett befintligt hälsoindex. Resultatet visar att hälsoindex kan utnyttjas för att indikera transformatorernas tillstånd. Nackdelen med hälsoindexet som användes är att indexet är fortsatt högt oavsett kvaliteten på isolationsmaterialet. Därför föreslås en alternativ modell för en hälsoindexberäkning, i vilken pappersåldringen beaktas i större utsträckning. / A transformer fault could affect the reliability of a power system and have serious economic consequences. Therefore there is an increasing demand among electrical utilities to assess the actual condition of their transformers and hence detect faults before they occur. Condition monitoring has the potential to reduce operating costs and improve the reliability of operation. The aim of this master thesis has been to investigate available diagnostic measurement techniques that can assess the condition of power transformers. Transformer failure statistics has been studied in order to understand what different faults that can occur and to which extent they appear. The consequences of different faults have been investigated. Available measurement techniques were coupled with what faults they can detect. The diagnostic measurement techniques have also been compared in regard to cost, lifetime and accuracy. The comparison resulted in a recommendation over which measurement techniques that are most suitable for the Swedish transmission system operator, Svenska Kraftnät. There is a need among electrical utilities of economic and technical justifications for optimal investment and maintenance decisions. One available asset management technique that enables this is the health index. A health index is a tool that combines available measurement data from operating observations, field inspections and laboratory testing into an objective and quantitative index. The index provides information about the overall condition of an asset. A case study has been conducted where an available health index was used to estimate the condition of three transformers. The results indicate that the health index presents an efficient way to represent the condition of transformers. The disadvantage of the used index is that it implies a good condition even when the quality of the transformer insulation paper is poor. An alternative health index is therefore proposed where the paper insulation quality has a larger impact on the index.

Skolan har ett uppdrag att utbilda matematiskt kompetenta medborgare. Elevernas motivation att öva grundläggande förmågor som huvudräkning och läsning minskar när de har ständig tillgång till digitala verktyg. Därmed får de även olika förutsättningar att ta till sig matematiken utifrån skillnaden i förmågorna. Algebra utgör grunden till matematik och dess verktyg men elevernas dåliga prestationer i algebra kan förklaras av systematiska fel som deras bristande begreppsförståelse orsakar. Ett centralt begrepp inom algebra är variabel och lärarens roll att vägleda eleverna till begreppsförståelse därmed en viktig pusselbit i elevernas lärande. Studien undersöker lärarnas uppfattning om sina förutsättningar att kommunicera innebörden av begreppet variabel så att det leder till djup förståelse. Studiens syfte är att belysa faktorer som påverkar lärares möjligheter att skapa förståelse och bidra med insikter till lärarutbildning och skolans ledning. Sociokulturella perspektivets betoning på språk och kommunikation samt variationsteorins begrepp kontrastering används för att analysera dessa faktorer genom tematisk analys. Resultaten tyder på att lärarna ser sina förutsättningar på väldigt olika sätt, både i hur de uppfattar vad matematik med förståelse innebär samt hur skolans verksamhet stöder dem i sin strävan att skapa det för variabelbegreppet. Diagnostiska frågor föreslås som ett sätt att underlätta lärarens arbete.

I denna rapport beskrivs en utvecklad utbildningssimulator över spårfordon och dess del- komponenter på järnvägen. Simulatorn är en hårdvarubaserad prototyp över ett dörrsystem på spårfordon. Prototypen ska användas av systemspecialister och tekniker inom järnvägs- branschen. Simulatorn ger användare en teknisk demonstration av hur komponenter funge- rar i ett dörrsystem. Prototypen innehåller motor, brytare, reläer och givare. Komponenterna används för att illustrerar funktioner i ett dörrsystem på ett spårfordon. Utbildningssimula- torn kontrolleras med en styrenhet och genom tryckknappar för manuell styrning. För de- monstration av säkerheten vid av och ombordstigning används en optisk givare som symbo- liserar hinderdetektering. Utbildningssimulatorn har två vanliga fel inbyggda: kabelfel och jordfel. En instruktions- manual bestående av ett kretsschema används för felsökning. Kretsschemat över dörrsyste- met används för hitta felen och åtgärda dem. I felanalysen ingår de faktorer som är orsaken till att de vanligaste felen inträffar på ett spårfordon. Dörrsystem tar emot diagnostiska ko- der från en dörrdator som styr prioriteringen på vilka åtgärder som ska göras. / This report is a description of a developed educational simulator over rail vehicles and its components. The simulator is a hardware-based prototype over a door system on rail vehi- cles. System specialists and technicians will use the prototype. The Simulator should give the user a technical demonstration on how components work in a door system. The proto- type consists of motor, switch, relay and sensor. The components are used for illustration of the functions in a door system on a rail vehicle. The educational simulator is controlled with a control unit and with pushbuttons for manual control. For demonstration of the boarding security an optical sensor is used as symbolize for the obstacle detection. The educational simulation has two embedded common faults: cable fault and ground fault. The instruction manual consists of a circuit diagram and is used for troubleshooting. The circuit diagram over the door system is used to find the faults and to correct them. The fault analysis includes the factors, which is the reason for the most common faults to occur in a rail vehicle. Door system receives diagnostic code from a door computer that control priori- tizing for arrangements that will be made.

En kris är vanligtvis förknippad med ett stort hot till företag och med en hög grad av osäkerhet. Varje krissituation är också unik vilket innebär att krishanteringen kommer att skilja sig åt beroende på den givna situationen. Coronavirusets utbrott utgör en global och unik kris som kommit att ställa restaurangbranschen inför en stor utmaning. Myndigheter har infört hårda restriktioner som har bidragit till ett minskat gästantal hos restaurangföretagen vilket resulterat i en minskad försäljning på kort tid. Med hänsyn till detta är syftet med denna studie att beskriva och förklara hur företag inom restaurangbranschen har hanterat rådande Coronakris. Syftet uppnås genom att jämföra restaurangföretagens strategier under Coronapandemin. Mer specifikt uppnås detta genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med elva restaurangföretag i Norrbotten. Restaurangföretagens sätt att hantera Coronapandemin har sedan analyserats utifrån Contingency Theory, Simons LOC med utgångspunkt i interaktiva- och diagnostiska styrsystem samt teorin om den ideala användningen av ekonomistyrning. Studiens slutsatser visar att det finns många likheter i hur restaurangföretagen har hanterat och fortfarande hanterar den rådande Coronakrisen. Nya intäktsställen, finansiella åtgärder för att minska kostnader och förändring i planeringen har varit återkommande strategier för att överleva krisen. Resultatet visar att dessa strategier indikerar på ett möjlighetssökande beteende som stimulerar lärande, idéskapande och kreativitet samt uppmuntrar till dialog och debatt vilket tyder på att interaktiva styrsystem har en betydelsefull roll för att anpassa sig till rådande situation och bemöta de osäkerheter som uppstår under en krissituation. Studiens resultat visar även att många av restaurangföretagen upplever ett ökat behov av kontroll under osäkra perioder och nämner budget som en relevant kontrollmekanism, vilket tyder på ett diagnostiskt arbetssätt. Huvudslutsatsen blir därför att restaurangföretagen främst arbetar interaktivt men till viss del även diagnostiskt i sitt sätt att hantera Coronakrisen, vilket tyder på en viss balans mellan dessa styrsystem. / A crisis is usually associated with high uncertainity and with a major threat to companies. Each crisis is also unique, which means that every situation will be handled differently. The Coronavirus outbreak is a global and unique crisis that has posed a major challenge to the restaurant industry. Authorities have introduced restrictions that have limited the amount of guests at restaurants, which has in a short time frame resulted in reduced sales. With this in mind, the purpose of this study is to describe and explain how companies in the restaurant industry have managed the current Coronacrisis. The purpose is achieved by comparing the restaurants´ strategies during the Coronapandemic. More specifically, this is achieved through a qualitative study through semi-structured interviews with eleven restaurants in Norrbotten. The restaurants´ way of manage the Coronacrisis has then been analyzed from Contingency Theory, Simon´s LOC based on interactive- and diagnostic control systems and the theory of the ideal use of management control systems. The conclusion of the study show that there are many similarities in how restaurants have managed and still manage the current Coronacrisis. New revenue streams, financial measures to reduce costs and changes in planning have been recurring strategies for surviving the crisis. The results show that these strategies indicate on an opportunity-seeking behaviour that stimulates learning, creativity and encourages dialouge and debate. This, in turn, shows that interactive control systems play a significant role in adapting to the current situation and responding to the uncertainties that arise during a situation of crisis. The results of the study also show that many of the restaurants experience an increased need of control during uncertain times and mention budget as a relevant control mechanism, which indicates on a diagnostic approach. The main conclusion is therefore that the restaurants mainly work interactively but to some extent also diagnostically in their way of managing the Coronacrisis, which indicates on a certain balance between these control systems.

Since 1994, the Public Procurement Act has undergone changes aimed to improve the procurement process and promoting innovation. In order to promote innovation there are a number of government agencies that offer financial assistance, especially to small business with innovative ideas. Despite these efforts, newly established small businesses have difficulties entering the market. The study investigates whether changes have been made in the public procurement of medical devices with regard to price and quality prioritization. The priority criteria is presented by the contracting authority as percentage in the allocation criteria. The study is limited to in vitro diagnostic products contracting in Swedish healthcare between the years 2009 and 2015. All tenders, companies that apply for participation in procurement, were analyzed based on sales, number of employees and year of establishment with the purpose of evaluating differences between winning tenders and other tenders. The result shows that prioritization has been increasingly on price rather than the quality. Regarding the winning tenders the study shows that larger, more established companies dominates the market. Noteworthy is that this dominance has increased over theses last years. The increase may be due to a spiral effect that is created when winning tenders get an increased economic power.