Dialekterna är i upplösning, i synnerhet de lokala. De lokala dialekterna är de som ligger längst ifrån standardspråket sett till uttal och förekommer främst i Dalarna. Bjursås är den sydöstligaste socknen som tillhör de egentliga dalmålen och den lokala dialekten bjursmålet är starkt hotad. Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka vad eleverna på Bjursåsskolans högstadium har för attityd till den lokala dialekten bjursmålet samt se om det finns ett intresse för att bevara den genuina dialekten med hjälp av skolundervisningen. För att samla material används en kvalitativ metod i form av enkäter. Enkäterna besvarades via både pappersform och Google formulär av 123 högstadieelever samt två verksamma svensklärare på samma skola. Resultatet visar att ungdomarna generellt sett har en positiv attityd till bjursmålet och majoriteten av dem vill lära sig mer om dialekten. Trots det berör inte skolundervisningen ämnet, vilket dessutom ses som en av de större orsakerna till dialektupplösningen. Slutsatsen av undersökningen är att fler skolor bör arbeta med dialekter (framför allt de lokala) i undervisningen för att bevara kulturarvet.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder våra elever har när det gäller skriftspråket på arabiska. I vårt arbete har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och vi valde att göra intervjuer med 4 pedagoger och 8 elever varav 4 på mellanstadiet och 4 på högstadiet. Vi har använt oss bl.a. av Pauline Gibbons litteratur ”Stärk språket, stärk lärandet” och ”Lyft språket, lyft tänkandet. Leif Strandberg lyfter fram Vygotskijs kulturhistoriska teori som handlar om att omgivningen är avgörande för individens utveckling och lärande

The dissertation deals with the Överkalix dialect in three respects. Överkalix is the northernmost community of the country where Swedish dialect is spoken. It is surrounded on the east and the north by Finnish, and on the west by Finnish and Saami. The first section of the thesis is based on a questionnaire survey among all junior high school students (14-16 years old) in Överkalix and among their parents. It discusses the present-day position of the Överkalix dialect and the attitudes of the people of Överkalix toward the dialect. The results indicate that the people who consider themselves to be speakers of the local dialect have access to two language codes: local dialect and standard Swedish. Personal relationship is the deciding factor in language code choice. None of the parents considers himself/herself to be dialectally monolingual: 11% speak only standard Swedish, 75% keep the varieties apart and are thus bidialectal. 77% of the dialect-speaking students and 69% of those who do not speak dialect have a positive attitude toward the dialect, boys to a greater extent than girls among the dialect-speaking, and girls to a greater extent than boys among non-dialect speakers. The second section examines interference from the surrounding languages, Finnish and Saami, in the Överkalix dialect in general and in the Överkalix dialect of multilingual informantsin particular. These informants speak standard Swedish, dialect, Finnish and/or Saami. The main data of this section originates from recorded interviews performed as informal conversations. The author discusses some characteristic phonetic features in the dialect which seem to be the result of influence from Saami and/or Finnish. The material also shows a number of influences on the syntactic level. The third section describes how the genitive is expressed in the dialect of Överkalix. The author gives several examples of how the -s genitive is paraphrased—most commonly with a prepostion. / <p>Eftertryck av doktorsavhandling framlagd vid Uppsala universitet 1990.</p>

<p>Denna uppsats syfte och mål har varit att undersöka distribution och funktion för den i dellboska partikeln e. Undersökningen utgår från material transkriberat dels från egna inspelningar, dels inspelningar från Swedia2000projektet. Analysen uppdelas sedan på två delar; en första grammatisk undersökning för att fastställa regler för distributionen, somgenomförs utifrån skribentens och informanters språkkänsla samt konkordansundersökningar. Dessa resultat ligger sedan till grund för undersökningen av partikelns funktion i diskursen utifrån definitioner av diskursmarkörer. Slutligen har undersökningen visat att partikelntroligtvis kan införas under begreppet final dubblering av negation, samt också kan definieras som en diskurspartkel med funktionen att signalera övertygelse om att det som sägs är riktigt, och något som inte bör ifrågasättas.</p>

I den här uppsatsen presenteras en undersökning om monoftongeringen av de fornnordiska diftongerna æi, ǫu och øy. Syftet är att ta reda på hur och varför dessa primära, fallande diftonger monoftongerades i Sverige och Danmark.  Studien begränsar sig till monoftongeringar som lett till en lång monoftong. För att förstå denna typ av monoftongering utarbetas en teori, vilken förklarar dess orsakssamband. Processen monoftongering till lång monoftong indelas i två huvudtyper. Den ena är evolutiv monoftongering, där den betonade komponenten i diftongen assimilerar den obetonade, t.ex. ei &gt; ē. Den andra är adaptiv monoftongering, där en monoftong ersätter en diftong av rent språkexterna skäl, t.ex. ai &gt; ē.  Materialet utgörs huvudsakligen av tidigare forskning av olika slag, t.ex. äldre ljudhistoriska dialektbeskrivningar. Genom materialet visas hur diftongerna har utvecklats i Sverige och Danmark: såväl vilka uttal de fått i dialekterna, som vilka ljud de har fallit samman med och inte. För att ta reda på om monoftongeringen i Sverige och Danmark har kontinentalt eller västligt ursprung undersöks även utvecklingen av urgermanskt ai och au i de olika germanska fornspråken samt i Norge och på västerhavsöarna.  Med hjälp av materialet och orsakssambandet att den betonade komponenten ger monoftongens uttal vid evolutiv monoftongering, fastslås att det finns flera monoftongeringsområden i Danmark och Sverige som går tillbaka på olika evolutiva monoftongeringar. Dessa har skett vid olika tidpunkter och utgått från olika uttal av de betonade diftongkomponenterna.  Det finns ett stort, sammanhållet område från Flandern, genom Nederländerna, norra Tyskland, Danmark ändå upp till Västerbotten i norr med monoftongering av de urgermanska diftongerna *ai och *au. Flera olika evolutiva monoftongeringar har skett inom detta område. Detta tyder på att monoftongering inte bara sprids adaptivt genom diffusion av monoftongeringsprodukten. Monoftongeringsprocessen i sig själv kan spridas vid språkkontakt. De monoftongerade diftongerna i Danmark och Sverige är en del av ett monoftongeringskontinuum med kontinentalt ursprung.

The purpose of this study was to investigate the view of Finnish dialects and identity of first, second and third generation of Sweden Finns students in 7th, 8th and 9th graders, in two Sweden Finn schools. The questions at issue for the essay were: How do Swedes of Finnish extraction think of the Finnish dialects? Is there a correlation between identifying as Finnish and knowledge and usage of the Finnish dialects, as opposed to Finns living in Finland? To which extent do the Finnish students have knowledge regarding the Finnish dialects? To answer the questions a quantitative method was used and a questionnaire was answered by over 100 students. The results of the study showed that the Finnish dialects did not exert any influence on the students’ life nor their sense of identity. Their knowledge regarding dialects was limited to standard Finnish and the dialect of Helsinki Finnish.

Den här uppsatsen behandlar attityden till och användningen av den egna dialekten hos högstadieelever på en skola i Lycksele i södra Lappland, Västerbottens län. Eleverna fick svara på en enkät och ett antal blev därefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hänsyn till dialektala drag.   Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors användning av dialekt, och även mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program på gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala dialekt utan att göra det, och en som talade väldigt mycket dialekt men som ville sluta.   Mina slutsatser är att ungdomarnas framtidsplaner påverkar användningen av dialekt, och framtidsplaner mättes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna på eller lämna orten. I slutänden är det individerna själva som avgör om de vill fortsätta tala dialekt eller inte. Det handlar om vilken grupp man vill tillhöra, om man vill betraktas som Lyckselebo i resten av livet eller om man vill bli något annat.

Denna uppsats syfte och mål har varit att undersöka distribution och funktion för den i dellboska partikeln e. Undersökningen utgår från material transkriberat dels från egna inspelningar, dels inspelningar från Swedia2000projektet. Analysen uppdelas sedan på två delar; en första grammatisk undersökning för att fastställa regler för distributionen, somgenomförs utifrån skribentens och informanters språkkänsla samt konkordansundersökningar. Dessa resultat ligger sedan till grund för undersökningen av partikelns funktion i diskursen utifrån definitioner av diskursmarkörer. Slutligen har undersökningen visat att partikelntroligtvis kan införas under begreppet final dubblering av negation, samt också kan definieras som en diskurspartkel med funktionen att signalera övertygelse om att det som sägs är riktigt, och något som inte bör ifrågasättas.

Studiens syfte är att undersöka attityder till, samt användande av, dialektalt språkbruk bland studenter i olika årskurser på en språkinriktad högskoleutbildning. Undersökningen genomförs med en direkt metod i form av en enkätstudie. Resultatet visar att informanterna svarar enligt samma mönster men med lite olika värden på skalorna, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Åk 1 är mer positiva till sin dialekt men visar mindre skillnader i sitt språkbruk i olika situationer och sällskap. Åk 3 visar en antydan till att vara neutrala till sin dialekt men visar även indikationer på en större variation av sitt språkbruk. Slutsatsen är att det inte finns påtagliga skillnader men att åk 3 visar tecken på en större medvetenhet om sitt språkbruk, sannolikt för att de har studerat längre på högskolan.

This research aims to examine attitudes towards linguistic variations,in terms of dialects in Sweden. Previous research has shown that the Swedish population perceives particular dialects more preferable than others and that these attitudes are established at an early stage in their lives. In contrast to prior research, thisessay will focus on whether participants associate particular Swedish dialects with specific characteristics and whether their own dialectal affiliations influenced their viewpoints. To gather data, 218 speakers of various Swedish dialects were asked to complete a survey where they were assigned the task of pairing different characters, with distinct characteristics, featured in an animated film with seven different Swedish dialects. In short, the results show that the participants predominantly voted based on stereotypical notions associated with the various dialects. The dialect spoken in northern Sweden, “norrländska” was a majority of the time paired with the calm and shy character, while both “dalmål” and “gotländska” were often paired with the kind character. Furthermore, the evil, unpopular, beautiful, rich, and eager character was most frequently paired with “stockholmska.” Conversely, the playful and popular character was by a majority of the participants paired with “göteborgska.” The poor and scrawnycharacter was usually paired with “småländska” while most participants stated that “skånska” was the most suitable dialect for the unintelligent, ugly, and chubby character. Moreover, the results also suggest that the participants ́ dialectal affiliations influenced their attitudes as many perceived their own dialect as positive while a majority, regardless of dialect, perceived “göteborgska” as positive while they deemed “stockholmska” as unfavourable.