Inaugural-Dissertation--In Universitete Bonnensi. / Cover title. Includes bibliographical references.

Bakgrund: Att genomgå ett kirurgiskt ingrepp kan vara en stressande upplevelse för patienten och skapa många känslor. Den perioperativa dialogen definieras som den kommunikation mellan operationssjuksköterskan och patienten som sker under det pre- intra- och postoperativa skedet i samband med ett kirurgiskt ingrepp. Den perioperativa dialogen skapar trygghet och kontinuitet för både patient och operationssjuksköterska.    Syfte: Syftet var att kartlägga den forskning som finns kring den perioperativa dialogen över tid och beskriva betydelsen av den perioperativa dialogen.    Metod: En litteraturöversikt där studierna sammanställts med Evans analysmetod.       Resultat: Gemensamt för alla artiklar i kartläggningen var att de utgick från den perioperativa dialogmodellen och forskade om den perioperativa dialogen från olika perspektiv, patientens, sjuksköterskans och organisationens. Det framkom sex kategorier som beskriver betydelsen av den perioperativa dialogen för både patienten och sjuksköterskan. Dessa var: Att förbereda sig inför den perioperativa dialogen, Att skapa en vårdrelation i den perioperativa dialogen, Att uppleva trygghet i den perioperativa dialogen, Att uppleva delaktighet i den perioperativa dialogen, Den perioperativa dialogen ger kontinuitet och Den perioperativa dialogen och organisationen.   Slutsats: Litteraturen visar att den perioperativa dialogen skapar kontinuitet i den perioperativa processen. Detta ger ökad delaktighet och trygghet för både patient och sjuksköterska. Den perioperativa dialogen behöver prioriteras i organisationen och så långt det är möjligt utföras av samma sjuksköterska. Det teoretiska ramverket FoC kan tillämpas i den perioperativa dialogen med patienten och ge vägledning till sjuksköterskan för att etablera en god vårdrelation med patienten.

Titel: Anestesisjuksköterskans upplevelse av mötet med föräldrarna vid barnets första dagkirurgiska anestesiinduktion – En kvalitativ intervjustudie. Bakgrund: Andelen barn som opereras inom dagkirurgisk verksamhet tenderar att öka. Vid barnets dagkirurgiska anestesiinduktion i Sverige idag inbjuds föräldrarna i hög grad att närvara. Tidigare studier har visat att barnets och föräldrarnas beteende vid barnets anestesiinduktion ofta är associerade med varandra. Dagkirurgiska ingrepp på barn medför högt ställda krav på anestesisjuksköterskan som vid det korta mötet både ska vårda barnet och bemöta föräldrarna samt ge dem individuellt anpassad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av mötet med föräldrarna vid barnets första dagkirurgiska anestesiinduktion samt identifiera omständigheter kring mötet som påverkade anestesisjuksköterskans upplevelse. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio anestesisjuksköterskor varav sju var män och tre var kvinnor. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen identifierade vilka omständigheter som påverkade anestesisjuksköterskans upplevelse av mötet med föräldrarna vid barnets första dagkirurgi. Dessa omständigheter utmynnade i fyra kategorier: Anestesisjuksköterskans professionalitet, Information och Kommunikation, Föräldranärvaro peroperativt och Organisatoriska förutsättningar för mötet med barn och föräldrar. Konklusion: Anestesisjuksköterskorna upplevde att peroperativ dagkirurgisk omvårdnad av barn och föräldrar ställde höga krav på deras förmåga att på kort tid skapa en god relation med föräldrarna som ofta var oroliga innan barnets första anestesiinduktion. De belyste även värdet av en välfungerande kommunikation med den närvarande föräldern på operationssalen samt med sina kollegor i teamet runt barnet och föräldern. Anestesisjuksköterskorna förmedlade också vikten av individuellt anpassad preoperativ förberedelse för familjen inför barnets första dagkirurgi.

Syftet med studien var att jämföra pedagogers uppfattning om läxan som inlärningsmetod och undersöka deras syn på utveckling av läxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för läxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun användes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om läxan som framgick i studien kunde skildras som två motsatta bilder. Den första bilden skildrade läxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsättningar för lärande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade läxan som ett redskap att vid behov kunna använda läxan av praktiska skäl för att spara tid åt att skapa lärandesituationer på lektionstid. Oavsett uppfattning upplevdes läxan som en möjlighet. Vidare framkom i studien att dialogen mellan pedagogerna i arbetslaget ansågs vara den avgörande faktorn i frågan om utveckling av läxan. I samband med dialogen i denna studie uppstod fem olika riktningar i diskussionen om utveckling av läxor: eleven som resurs, läxbank, balans och struktur, stöd från föräldrar och stödtid. Den slutsats som studien kom fram till var att dialogen och en pedagogisk diskurs måste förekomma mellan pedagogerna för att kunna generera nya idéer, kunskaper och erfarenheter av läxan eftersom utveckling kretsar kring tillgången till andra människor. Handlingsplan för läxor blev således handling i dialogen.

Proefschrift--Utrecht. / Includes bibliography.

No description available.

Lärare är dagligen samtalsledare i sina klassrum. Det är många impulser och val att hantera. Den studerande ska bli utmanad att reflektera i dialog med andra. Flerstämmig-heten ska främjas. Tid och planering ska följas. Vilka svårigheter och fällor finns? Och vilken medvetenhet besitter lärare kring sina egna metoder? Det finns forskning om dialogen i matematikundervisning, på grundskolan, men för övriga åldrar eller ämnen finns enbart olika samtalsmetoder eller indelningar kring frågor. I denna undersökning intervjuas fem lärare kring sin syn på dialogen i klassrummet med vuxna, studerande på barn och fritidsprogrammet. Det visar sig att lärarna gärna ställer autentiska frågor om hur den studerande tänker, eller upplever situationer, fall, eller liknande. Problemati-serande frågor är också något som samtliga lärare i undersökningen använder, samt olika metoder för att få fler att tala. Däremot när det gäller att ge erfarenhet av ett sätt att kommunicera som man vill att de studerande ska ta med sig ut i verksamheterna, skiljer sig meningarna åt. Likaså upplever de olika typer av hinder och skillnader mellan grupper.

Ett kirurgiskt ingrepp under anestesi kan vara en stor livshändelse. Då patienten är ytterst sårbar är det viktigt att patienten upplever sig trygg. Patientperspektivet är grundläggande ur ett vårdvetenskapligt perspektiv då det är värdefullt att ha kunskap om vad som är vårdande vård och stärker hälsan hos den enskilda individen. Den perioperativa dialogen är den tid anestesisjuksköterskan och patienten delar i den pre- intra- och postoperativa fasen. Tiden är dockknapp för att inge trygghet och skapa en förtroendefull relation. Därför var det intressant att ta reda på vad patienterna fann värdeskapande i den perioperativa dialogen. Syftet var att undersöka och belysa forskningsresultat som beskriver patienters upplevelser av den perioperativa dialogen vid ett kirurgiskt ingrepp. Denna systematiska litteraturöversikt genomfördes utifrån en kvalitativ design. Ur analysen framträdde två huvudkategorier. I resultatet speglas både positiva och negativa upplevelser av den perioperativa dialogen. De positiva fynden kan ses som den optimala vårdande relationen där patienten kommer i fokus och den perioperativa dialogen tillfredsställer patientens grundläggande behov som att vara trygg, att bli sedd och vara delaktig. De negativa fynden då grundläggande behov inte tillfredsställdes visade tydligt att det brister i den vårdande relationen och att vården inte är person centrerad. I diskussionen jämförs resultatets fynd med tidigare forskning samt anestesisjuksköterskans perspektiv av den perioperativa dialogen i en vårdande relation.

Discussing controversial issues in the classroom is important. Through discussing controversial issues students can both learn and develop a more democratic ethos. The teachers in Sweden have a clear task to defend and mediate democratic values to the students. This leads to a conflict in the duty of the teacher because the curriculum also dictates that teachers have to let the students develop a sense of critical thinking and this opens up for potential criticism of the concept of democracy when students discuss controversial issues. Another conflict in the curriculum that appears when discussing controversial issues is the fact that teachers both have to respect the student’s opinions but also have a duty to challenge these opinions. That is why the aim of this essay is to analyse how social science teachers handle controversial issues in the classroom. The study was conducted by interviewing four social sciences teachers at high school level.   The result shows that teachers see controversial issues as issues that relate to human beings and that the discussion of these issues can arouse emotions and make the participants emotional. Further the result shows that teachers have a very open mind towards controversial issues and are open to discussing anti-democratic issues. In ensuring that the discussion of controversial issues leads to learning teachers mostly use strategies that ensure that student feel comfortable to express their opinions. In handling the above mentioned curricular conflicts that appear in the discussion of controversial issues three of four teachers saw that such a conflict existed. The other three gave answers that suggested that they did not think the conflict was so problematic and that their strategies for handling it where effective.

Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö.Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt.För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt.I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande.Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten. Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad.Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet. / The Creative Dialogue is a project in which thirteen property developers and Malmö Stad have agreed on what sustainability demands that should apply during the forthcoming exploitation of a housing area called Flagghusen, a part of Västra Hamnen in Malmö. The objective of this essay has been to investigate whether The Creative Dialogue has been successful regarding the ecological sustainability aspects so far and also to compare it with other housing projects.In order to receive the required information we carried out interviews with not only the property developers involved but also six reference objects.We have chosen to put focus on the following four sustainability aspects: energy streamlining, material choices, biological quality and how to construct a damp safe building.How successful each aspect has been so far varies. The most successful aspects are energy streamlining and biological quality that both show much better results then the reference objects.Regarding damp safe constructions there weren’t any big differences between property developers and reference objects. The sustainability aspect that we consider being the least successful is material choices.The implication shows that The Creative Dialogue hasn’t become quite what the participants expected. Despite this it must be seen as a very good initiative by the municipality, to implement The Creative Dialogue, since the participating parties state that they are positive to the project.