In the last decade, the European Union has looked to become more sustainable toreach the global environmental goals. With The European Green deal, a transition towards a circular economy has been set in place. One of the proposals is the Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR) that will improve the circularity and sustainability of almost all categories of physical goods. The digital product passport is a significant part of the ESPR with the goal to enable circular economy and carbon reduction plans by providing product information in a digital format and enable traceability. The purpose of this study is to investigate the Digital Product Passport in product design and manufacturing and to assess the potential opportunities and challenges associated with its introduction. The study also identifies the key traceability aspects that need to be considered when implementing this technology. A qualitative study has been conducted with a focus on small-to-medium sized enterprises in the Swedish furniture industry. In this study, the Technology-Organization-Environment (TOE) framework has been used to identify key factors that will have an impact on the future implementation of Digital Product Passport. Based on empirical findings and the literature review, an adapted model of TOE is presented in the discussion. The study has identified several opportunities in the Swedish furniture industry, such as transparency, digital identification, marketing and competitive advantages, value chain collaboration and the traceability aspect. Challenges found were organizational resources, decentralised databases, lack of frameworks, establishing access levels and digital platforms. A traceability aspect that needs to be considered are the security and privacy. Blockchain solution could be seen as a traceability enhancer that provides security, while interoperability between different blockchain networks is questioned. / Under det senaste decenniet har Europeiska unionen försökt bli mer hållbar för att nå de globala miljömålen. I och med EU:s gröna överenskommelse har en övergång till en cirkulär ekonomi inletts. Ett av förslagen är förordningen om ekodesign för hållbara produkter (Ecodesign for Sustainable Products Regulation, ESPR) som kommer att förbättra cirkulariteten och hållbarheten inom nästan alla kategorier av fysiska varor. Det digitala produktpasset är en viktig del av ESPR med målet att möjliggöra planer för cirkulär ekonomi och koldioxid minskning genom att tillhandahålla produktinformation i digitalt format och möjliggöra spårbarhet. Syftet med den här studien är att undersöka det digitala produktpasset i produktdesign och tillverkning samt att bedöma de potentiella möjligheter och utmaningar som är förknippade med dess införande. Studien identifierar också de viktigaste spårbarhetsaspekterna som måste beaktas vid införandet av denna teknik. En kvalitativ studie har genomförts med fokus på små till medelstora företag inom den svenska möbelindustrin. I denna studie har ramverket Technology-Organisation-Environment (TOE) använts för att identifiera nyckelfaktorer som kommer att ha en inverkan på den framtida implementeringen av Digital Product Passport. Baserat på empiriska resultat ochlitteraturstudien presenteras en anpassad modell av TOE i diskussionen. Studien har identifierat flera möjligheter i den svenska möbelindustrin, såsom transparens, digital identifiering, marknadsföring och konkurrensfördelar, samarbete i värdekedjan och spårbarhetsaspekten. Utmaningar som hittades var organisatoriska resurser, decentraliserade databaser, brist på ramverk, fastställande av åtkomstnivåer och antalet digitala plattformar. En spårbarhetsaspekt som måste beaktas är säkerhet och integritet. Blockkedjelösningen kan ses som en spårbarhetsförbättring som ger säkerhet, medan interoperabiliteten mellan olika blockkedjenätverk ifrågasätts.

In this article, we argue that the software “Fab City OS” fosters circular design. Our methodology is that we first define circular design from literature and then explain how “Fab City OS” fosters it. We argue from the context of the widespread availability of computer-aided design (CAD) tools and fabrication machines (CNC, 3D printer…). We see this in combination with increasing ease of access to places of production (Fab-, Textile-, Bio-, … Labs). If combined via Fab City OS, the two can leverage the potential of design for a circular economy. As the name says, Fab City OS is meant to be the operating system for “Fab Cities” (Díez, 2018). Fab City OS builds upon the work of Dr.-Ing. Tobias Redlich .

Europeiska Unionen står inför en komplex uppgift med att införa Digitala Produktpass (DPP) – en digital mekanism som strävar efter att förbättra hur information om produkters livslängd, tillförlitlighet och återanvändbarhet samlas och delas. Detta arbete utförs med syfte att utveckla och förbättra användbarheten i ett användargränssnitt som är tänkt att integreras i samband med onlineköp för att effektivisera och förenkla processen för skapandet av DPP. Genom att omfamna metoden Design Thinking, har arbetet utvecklat och utvärderat en prototyp. Detta genom att identifiera och analysera problem med användbarhet i en utvärdering beståendes av intervju, användartest i form av Retrospective Probing och en enkät. Resultaten från utvärderingen visade brister i användarnas förståelse för användargränssnittet och DPP. Detta har specifikt lett till förbättringar av designen för initieringsknappen i användargränssnittet. I initieringsknappens beskrivande text har det lagts till mer informtion om Digitala Produktpass, vilket syftar till att öka interaktionens tydlighet och användarnas nöjdhet. Slutsatserna av arbetet belyser både framgångar och identifierade begränsningar. Det framhäver inte bara de förbättringar som redan har genomförts med initieringsknappen, utan också de områden där ytterligare insatser krävs för att optimera användbarheten, som flera iterationer av Design Thinking. Arbetet ger även vägledning för kommande studier och implementeringar inom området genom att föreslå riktningar för framtida forskning för utvecklandet av användbarhet i användargränssnitt för DPP. Genom att skapa en smidig och intuitiv interaktion mellan användare och DPP kan det öka engagemanget och uppmuntra till ökad användning av DPP. Vilket slutligen hjälper Europeiska Unionen införa DPP. / The European Union faces a complex task in introducing the Digital Product Passport (DPP) – a digital mechanism that aims to improve the way information about product lifespan, reliability and reusability is collected and shared. This work is carried out with the aim of developing and improving the usability of a user interface that is intended to be integrated in connection with online purchases, in order to streamline and simplify the process of creating DPP. By embracing the Design Thinking method, the work has developed and evaluated a prototype. This was made by identifying and analysing usability issues in an evaluation consisting of interview, user tests in the form of Retrospective Probing Probing and surveys. The results from the evaluation, showed deficiencies in users’ understanding of the user interface and DPPs. This has specifically led to improvements in the design of the initiation button in the user interface. In the initiation button’s describing text, more information about Digital Product Passports has been added, which aims to increase the clarity of the interaction and the satisfaction of the users. The conclusions of the work highlights both successes and identified limitations. It not only highlights the improvements that have already been made with the initiation button, but also the areas where efforts are required to optimize usability, such as further iterations of Design Thinking. The work also provides guidance for future studies and implementations in the field, by suggesting directions for future research for the development of usability in user interfaces for DPP. By creating a smooth and intuitive interaction between users and DPP, it can increase engagement and encourage increased use of DPP. Which ultimately helps the European Union introduce the DPP.

This thesis aims to offer practical guidance for organisational change to successfully implement the Digital Product Passport (DPP). Additionally, it aims to identify specific AI-Nudges that can foster the DPP implementation. The DPP, as proposed by the European Commission, is a unified tool designed to capture and store comprehensive product lifecycle data. It should promote sustainability and circularity in products by ensuring traceability, transparency, and accountability across the entire supply chain. Despite its potential, successful implementation of the DPP requires organisational change and overcoming a significant challenge: the Knowing-Doing Gap. This means that knowledge is not translated into action. A qualitative research approach was used with semi-structured interviews with behavioural economics, AI and organisational change experts and thematic analysis. The findings revealed that while many organisations are aware of the DPP, fewer have progressed to actual implementation. The analysis supported the existence of the Knowing-Doing Gap, highlighting barriers such as resource constraints, abstract goals, and insufficient technological infrastructure. To overcome these barriers, Kotter’s 8-Step Model of Change was contextualised, offering actionable steps for organisations, including interdisciplinary collaboration, stakeholder engagement, data management, and establishing new norms. Additionally, the study exemplified specific AI-Nudges that can support the implementation of the DPP. These included a Reminder-Tracking AI-Nudge for the project team and employees, a Data Usage AI-Nudge for project teams, an Decision-Making AI-Nudge for purchasing departments, and a Recommendation AI-Nudge for consumers. As a result, this study provided a theoretical framework and process model for the DPP implementation.

Övergången från en linjär till en cirkulär affärsmodell inom textilindustrin är av yttersta vikt för att göra branschen mer hållbar. År 2023 initierade EU-kommissionen därför ett förslag om att tillämpa Extended Producer Responsibility även på textilindustrin. Förslaget innebär att företaget som tillverkar de textila produkterna enligt lag ska vara ansvarigt för vad som händer med produkterna efter att de lämnat företaget. Flera företag har därför initierat en take-backstrategi och med denna en resell-plattform, med målet att förlänga livslängden på produkterna. Som en del av denna övergång finns också ett förslag om att implementera ett digitalt produktpass. Produktpasset är tänkt att fungera som en informationsbärare och möjliggöra för kunden att fatta ett välgrundat beslut och förhoppningsvis ett mer hållbart val. Förhoppningen är också att detta ska pressa företagen att bli mer transparenta och skapa en mer hållbar försörjningskedja. Denna studie syftar till att undersöka svenska modeföretags syn på en resell-plattform, vilka möjligheter och utmaningar de ser i denna samt vilka effekter det digitala produktpasset kan ha på resell-processen. Representanter från fem svenska klädföretag med fokus på olika produktkategorier har intervjuats angående resell-plattformarna och deras tankar kring det digitala produktpasset. Studien visar att utmaningar relaterade till resell-plattformen är kopplade till såväl lönsamhet som resurskrav gällande personal, kunskap och digitalisering. Den visar också att företagen är mycket beroende av kunden för att få en framgångsrik resell-plattform. Samtidigt skapar plattformen möjligheter för företagen att utveckla starkare relationer med kunderna samt skapa nya relationer med nya kundgrupper. Företagen upplever också att varumärket stärks genom att företaget tar mer ansvar och utvecklar sitt hållbarhetsarbete ytterligare. Vidare finner studien att det finns en generell osäkerhet kring de digitala produktpassen kopplat till utformning och praktisk användning och hur de kommer att påverka företagen, samt resell-plattformarna. Det finns också en allmän försiktighet där inget företag känner behov av att vara först ut med ett produktpass. Samtliga företag ställer sig dock positiva till produktpasset på branschnivå och vilka positiva effekter det kan ha på till exempel produktens livscykel och värdet på resell-produkter. Uppsatsen är skriven på svenska. / The transition from a linear to a circular business model in the textile industry is of utmost importance in order to make the industry more sustainable. In 2023 the European Commission therefore initiated a proposal to apply the Extended Producer Responsibility on the textile industry as well. This would mean that the companies producing the textile products are responsible, by law, for what happens with the products after they leave the company´s hands. Several companies have therefore initiated a Take Back Strategy and with this a resell platform, with the goal to prolong the life of the textile products. As a part of this transition there is also a suggestion from the EU to implement the Digital Product Passport. The passport is supposed to act as an information carrier and enabler for the customer to make an informed decision and hopefully a more sustainable choice. The hope is that this will pressure the companies to be more transparent and create a more sustainable supply chain. This study aims to investigate Swedish fashion companies ´ view on their resell-platform, what possibilities and challenges they see in this, and what possible effects the Digital Product Passport could have on the resell process. Representatives from four Swedish companies focused on different product categories have been interviewed regarding the resell platforms and their thoughts on the Digital Product Passport. The study finds that challenges related to the resell platform are connected to profitability as well as resource demanding in terms of personnel, knowledge, and digitalization. It also shows that the companies are very dependent on the customer in order to have a successful resell-platform. At the same time, the platform creates opportunities for the companies to develop stronger relationships with the customers as well as creating new relationships with new customer groups. The companies also find that the brand is strengthened by taking more responsibility and developing their sustainability work further. Further, the study finds that there is an insecurity regarding the Digital Product Passports and how they will affect the companies, and there is a general caution where no company feels the need to be the first one with a passport. However, all companies are positive about the passport and what positive effects it can have on e.g. the product life cycle and the value on resell products. This essay is written in Swedish.

Purpose - This research contributes to the new product development conversation by investigating different firms’ new product development processes in volatile contexts, to better understand the way Cross-Functional Integration impacts internal efficiency. Method - We conducted a qualitative study and interviewed product managers and product owners responsible for the development of digital products.  Findings - Our main contribution lies in examining different structures and their viability in volatile contexts. Our findings bring nuances to prior research that indicate appropriate ways of implementing cross-functional integration. We found that the team structure could be determined by the availability of resources and the size of the firm, and not solely depend on the nature of the context.  Originality - The study provides a different view on internal efficiency where the managers emphasize product superiority and development time as priority and factors for increased new product development performance. Consequently, development cost is not as prioritized as indicated in previous research and seems to be left out as an objective, which we conclude may stem from the digital nature of the product.

Syfte Det övergripande syftet med studien var att öka förståelsen för hur digitalt mogna företag utformar och bedriver arbetet i de digitala enheterna. Studien har undersökt den del av organisationen som direkt eller indirekt arbetar med att utveckla digitala innovationer (digitala enheten) mot externa kunder, och har nyttjat konceptet verksamhetsmodell för att uppnå ett systemperspektiv i förståelsen. Syftet adresseras genom följande forskningsfråga: Vilka gemensamma faktorer finns hos digitalt mogna företags digitala enheter? Metod Studien är av explorativ karaktär med en induktiv forskningsansats, där en kvalitativt flerfallsstudie genomförts. För att studera digitalt mogna företag har urvalet skett med hjälp av digitala experter och tidigare forskning på digital mognad. Primärdata bestod av 21 semi-strukturerade intervjuer med informanter från 8 digitalt mogna företag med god insikt i respektive verksamhet, samt 4 intervjuer med experter inom digitalisering och verksamhetsutveckling. Sekundärdata bestod av publik information så som årsrapporter, presentationer och hemsidor m.fl.. Resultat Resultatet visar att det finns många gemensamma faktorer mellan de studerade verksamheterna som kan utgöra en förklaring till varför de är framstående inom digital innovation och mognad. Totalt har 22 gemensamma teman identifierats som till betydande grad återspeglats i de studerade verksamheterna. De identifierade teman aggregeras till ett förslag på 4 generiska designprinciper för hur verksamheter kan utformas och bedrivas för att främja digital innovation. Därtill presenteras ett ramverk för verksamhetsmodellering med fokus på digitala enheter. Teoretiska implikationer Det teoretiska bidrag som studier tillför är fyrfaldigt: (1) Studien skapar större insikter kring digitalt mogna företag och bekräftar indirekt mycket av tidigare forskning på digital mognad (2) utvecklar och konkretiserar konceptet verksamhetsmodell, (3) introducerar ett ramverk för verksamhetsmodellering i allmänhet och med generiska designprinciper för främjandet av digital innovation i synnerhet samt (4) bidrar till tvärdisciplinär forskning genom ett holistiskt perspektiv. Praktiska implikationer Det praktiska bidrag som studien skapar är kunskap kring verksamhetsdesign för samtida företagsledare i allmänhet, och i synnerhet för ledare som arbetar kring digital innovation. Ramverket och designprinciperna kan bidra till att företagsledare lättare kan skapa en överblick av verksamheten och aktivt utforma den för att stödja affärsmodellen och i förlängningen främja strategin. / Purpose The overall purpose of the study is to develop the understanding of how digitally maturing companies design and operates the digital unit. The study has examined the organization within the companies that directly or indirectly develop digital offerings (the digital unit) towards external customers , and has utilized the holistic concept of an operating model in order to do so. The purpose is addressed by the following research question: What common factors exist between the digital units of digitally maturing companies? Method The study is exploratory in its nature with an inductive approach, in which a qualitative multiple case study was conducted. In order to study digitally matured companies, the selection process involved the help of digital experts as well as previous studies on digital maturity. In total, 21 semi-structured interviews with informants from 8 digitally matured companies were conducted, together with 4 interviews with experts in digitalization and business development. The informants had a good understanding of respective organization, and the data was complemented with publicly available information such as reports, presentations and websites. Results The results show that there are many common factors between the studied organizations that can help explain as to why they are prevalent in digital innovation and maturity. In total, 22 common themes were identified between the organizations’ digital units by studying their operating models. The identified themes were aggregated into a proposal of 4 generic design principles for how the digital units could be designed in order to prosper digital innovation. In addition, a framework for operations modelling is presented with a focus on digital units. Theoretical implications The theoretical implications from the study is primarely fourfolded: (1) the study develops the knowledge of digitally matured companies and concretizes the result from previous studies. (2) The study develops the concept of an operating model by identifying and bridging 6 academic fields. (3) The study presents a suggested framework for modelling the operations in general, and particularly for the design of the digital unit. (4) The study support a multidisciplinary approach to studying best praxis from a holistic perspective. Practical implications The results from the study can serve as inspiration when designing organizations for today’s the managers in general, and for the managers within digital innovation in particular. The suggested framework and design principles can facilitate the process of understanding and designing a synergetic operation that support the business model and strategy.

Circular and digital transformations are key focal points in the European Commission's regulations and directives, as evidenced by the proposed Ecodesign for Sustainable Products Regulation. This regulation aims to reduce the environmental impact of products throughout their life cycles. To facilitate this objective, the implementation of digital product passports has been put forward as a means to seamlessly exchange product information. However, the ambiguity and absence of an implementation timeline in the ESPR framework hinder producers' preparedness for the expected information requirements in a digital product passport. Consequently, the extent of producers' compliance with the implementation schedule, along with the associated actions, challenges, and opportunities, remains uncertain. This study conducted two sequential qualitative phases to address these issues. The initial phase examined the anticipated information requirements and implementation timeline, while the subsequent phase assessed producers' current information collection practices.The findings reveal that producers effectively collect the majority of the 29 anticipated information elements mandated by a digital product passport, categorized as traceability, product-related, environmental, and circular information. However, producers’ information collection practices are not aligned with the implementation timeline due to limited prior knowledge of forthcoming regulations. Producers are taking measures such as collaboration, enhanced transparency, and effective management of end-of-life products and facilities to comply with the requirements. Challenges include balancing transparency with safeguarding sensitive information, information gathering across the supply chain, and managing the inclusion of essential information. On the other hand, opportunities arise in improved decision-making, innovation, extended product lifespan, and continuous learning. This research contributes to understanding the anticipated information requirements of digital product passports and provides valuable guidance for producers' data collection efforts. / Cirkulär och digital transformation är centrala fokuspunkter i Europeiska Kommissionens- förordningar och direktiv, vilket tydligt framgår i förslaget Ecodesign för hållbara produkter. Syftet med denna förordning är att minska produkters miljöpåverkan under hela deras livscykel. För att underlätta detta föreslås implementering av digitala produktpass för sömlöst utbyte av produktinformation. Men otydlighet i ESPR förslaget och avsaknad av en tidsplan för implementering hindrar producenternas förberedelse inför de förväntade informationskraven i ett digitalt produktpass. Följaktligen är det oklart i vilken utsträckning som producenter följer tidsplanen och vilka åtgärder, utmaningar och möjligheter som är förknippade med detta. I denna studie så genomfördes två sekventiella kvalitativa faser för att ta itu med dessa problem. Den första fasen undersökte de förväntade informationskraven och tidsplanen för implementering, medan den andra fasen bedömde producenternas nuvarande praxis för informationsinsamling. Resultaten visar att producenterna effektivt samlar in majoriteten av de 29 informationselement som förväntas krävas i ett digitalt produktpass, kategoriserade som spårbarhet, produktrelaterad information, miljöinformation och cirkulär information. Dock är producenters praxis för informationsinsamling inte anpassad till tidsplanen på grund av begränsade förkunskaper. Producenterna vidtar åtgärder såsom samarbete, ökad transparens samt effektiv hantering av uttjänta produkter och anläggningar för att uppfylla kraven. Utmaningar inkluderar att balansera transparens med företagskritisk information, insamling av information genom hela leverantörskedjan samt att hantera inkludering av nödvändig information. Även möjligheter uppstår, såsom förbättrade beslutsprocesser, innovation, utökad produktlivslängd och kontinuerligt lärande. Detta examensarbete bidrar till förståelsen av förväntade informationskrav för digitala produktpass och ger värdefull vägledning för producenters informationsinsamling.

A more integrated collaboration between different disciplines and stakeholders in the process of software development affects the quality of the end product and its user experience. The diversity of methodologies across the disciplines creates a need for an aligned set of practices, such as Agile User-Centered Design (AUCD), which is a cross-disciplinary integration of the Agile and User-Centered Design (UCD) methodologies. The initial research part of this work focuses on identifying the main challenges and needs of cross-disciplinary teams, particularly in AUCD. The research methodology is based on a systematic review of the latest academic publications in the area, complemented by surveying the digital industry practitioners from multiple disciplines. The identified challenges and needs are then addressed by proposing a solution: Digital Product Mapping Framework for the documentation of a holistic digital product specification in a visual way. The framework outcome is a design artifact that can be used as a communication medium for both designers, developers, and other stakeholders. The validation of design artifacts showcased its high readability rate among first-time users. Additionally, empirical user tests proved that such documentation of the digital product specification can facilitate the collaboration of cross-disciplinary teams and support such software development activities as maintaining a shared vision and estimation of project cost and scope. This research work presents the following methodologies that can be valuable for both further academic research and for industry practitioners: synthesis and validation of the challenges and needs of cross-disciplinary teams; a set of recommendations for the specification documentation practices for AUCD; design principles for a solution to address the identified challenges and meet the needs of the cross-disciplinary teams. Moreover, an improved version of the proposed framework can potentially lead to a form of documentation that can be applied in AUCD practices. / Ett mer integrerat samarbete mellan olika discipliner och intressenter i programvaruutvecklingen påverkar slutproduktens kvalitet och användarupplevelse. Mångfalden av metoder inom disciplinerna skapar ett behov av en anpassad uppsättning metoder, såsom Agile User-Centered Design (AUCD), vilket är en tvärvetenskaplig integration av Agile och User-Centered Design (UCD) -metoderna. Den inledande forskningsdelen av detta arbete fokuserar på att identifiera de största utmaningarna och behoven hos tvärvetenskapliga team, särskilt i AUCD. Forskningsmetoden bygger på en systematisk genomgång av de senaste akademiska publikationerna inom området, kompletterat med kartläggning av utövare inom den digitala industrin från flera discipliner. De identifierade utmaningarna och behoven hanteras sedan genom att föreslå en lösning: Digital Product Mapping Framework för dokumentation av en holistisk digital produktspecifikation på ett visuellt sätt. Ramresultatet är en designartefakt som kan användas som ett kommunikationsmedium för både designers, utvecklare och andra intressenter. Valideringen av designartefakter visade sin höga läsbarhetsgrad bland förstagångsanvändare. Dessutom bevisade empiriska användartester att sådan dokumentation av den digitala produktspecifikationen kan underlätta samarbete mellan tvärvetenskapliga team och stödja sådana programvaruutvecklingsaktiviteter som att upprätthålla en delad vision och uppskatta projektets kostnad och omfattning. Detta forskningsarbete presenterar följande metoder som kan vara värdefulla för både vidare akademisk forskning och för branschutövare: syntes och validering av tvärvetenskapliga teams utmaningar och behov; en uppsättning rekommendationer för specifikationsdokumentationspraxis för AUCD; utforma principer för en lösning för att hantera de identifierade utmaningarna och tillgodose behoven hos de tvärvetenskapliga teamen. Dessutom kan en förbättrad version av det föreslagna ramverket potentiellt leda till en form av dokumentation som kan användas i AUCD-praxis.

Till följd av att Europeiska unionen försöker uppnå de globala klimatmål som ställts i och med Agenda 2030, uppkommer även förslaget Ecodesign for Sustainable Products Regulations (ESPR) av den Europeiska kommissionen. Förordningen har i mål att skapa en större hållbarhet på den europeiska produktmarknaden genom att kravställa redovisning som kan främja cirkularitet inom framtida produktlivscykler. Med ESPR framkommer även begreppet kring digitala produktpass (DPP), en digital representation av en fysisk produkt som redovisar produktrelaterad data i syfte av att främja cirkularitet, transparens och mer hållbara konsumentmönster. Det digitala produktpasset är en central del av ESPR och gäller för samtliga produkter som säljs på den europeiska marknaden. Denna studie har undersökt hur ett praktiskt fall av implementation av digitala produktpass har tagit form hos en svensk, medelstor möbeltillverkare. Studien har undersökt hur dynamiken, som uppstått på grund av ESPR i en tillverkningsbaserad sektor, tagit form och vilka förberedelser, problem samt möjligheter som uppstått i och med förordningen. Genom kvalitativa intervjuer med centrala aktörer inom IT- och möbelproduktion har studien identifierat kritiska områden kring behovet av standardisering, utmaningar som medföljer teknologin samt osäkerheter kring validitet av data. Trots de tekniska och organisatoriska hinder som uppkommit, visar resultatet även på fördelar och möjligheter med DPP såsom ökad hållbarhet, större tillförlitlighet till kunder samt möjligheter till utökade och effektivisering av befintliga affärsprocesser och affärsmodeller. / In response to the European Union’s efforts to meet the global climate goals set forth by Agenda 2030, the European Commission has introduced the Ecodesign for Sustainable Products Regulations (ESPR). The regulation aims to enhance sustainability in the European product market by requiring disclosures that can promote circularity in future product life cycles. With the introduction of ESPR, the concept of Digital Product Passports (DPP) emerged. A digital representation of a physical product that documents product-related data with the goal of promoting circularity, transparency, and more sustainable consumer patterns. The digital product passport is a central part of the ESPR and will apply to all products sold on the European market. This study has examined a practical case of how implementing digital product passports has taken shape at a medium-sized Swedish furniture manufacturer. The study explores the dynamics that have arisen due to ESPR in a manufacturing-based sector, examining the preparations done, problems that have arisen and opportunities that have emerged due to the regulation. Through semi-structured, qualitative interviews with key actors within IT and furniture production, the study has identified critical areas concerning the need for standardization, challenges associated with the technology and uncertainties regarding validity of data. Despite technical and organizational obstacles that have arisen, the results of this study also highlight the advantages and opportunities of DPPs, such as increased sustainability, greater reliability for customers, and opportunities to expand and streamline existing business processes and models.