Övergripande frågeställning i studien har varit; på vilket sätt och hur blir en muslimskimmigrant påverkad av integrationen till det svenska samhället? Studien bygger på sexintervjuade muslimska immigranter i ålders gruppen arton till femtiofyra, både män ochkvinnor har blivit intervjuade. Resultatet har visat att muslimska immigranter uppleveren stor frihetskänsla av att komma till Sverige och ser det svenska samhällssystemetsom ett ”perfekt” system. Personerna som intervjuades berättade om hur de har varitutsatt för diskriminering och negativa fördomar. Detta leder till att de identifierar sigmed en ingrupp bestående av andra immigranter och placerar sig själva i en stereotyp.Immigranterna beskriver också hur språket är det de anser viktigast för en lyckadintegration till Svenska samhället och vikten av att ha ett språk för att kunna få jobb ochaccepteras. Språket blir därför en viktig faktor för att bygga upp det egnasjälvförtroendet.

Abstract Titel: Diskriminering och rekrytering - En studie om rekryteringsföretagens legitimitetsbalansering. Författare: Marlene Nordlander Handledare: Bengt-Åke Gustafsson Kurs: Sociologi 41-60 poäng, ht 2006, Växjö Universitet. Invandrare har det svårt att finna arbete på den svenska arbetsmarknaden. Det finns dock sektorer på den svenska arbetsmarknaden där invandrare är överrepresenterade; en av dessa sektorer är bemanningsbranschen (Andersson & Wadensjö, 2004:231). Jag fann det därför intressant att undersöka hur rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken och om sättet de väljer att hantera problemet påverkar legitimiteten, vilket också är studiens syfte. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning lyder: Hur hanterar rekryteringsföretag diskrimineringsproblemet och hur påverkar detta rekryteringsföretagens legitimitetssträvan? Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod där intervjuer har stått för den största delen av informationsinhämtningen. Under intervjuerna har också de intervjuades reaktioner observerats och antecknas för att även de utgöra underlag för undersökningen. Information har också hämtats från de undersökta rekryteringsföretagens hemsidor. Slutsatsen som kan dras av denna undersökning är att rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken med hjälp av en så kallad lös koppling, vilket tillåter dem att koppla loss de officiella ståndpunkterna från det faktiska arbetet. På detta sätt kan rekryteringsföretagen officiellt vara mot diskriminering samtidigt som de ibland kan diskriminera i anställningsprocessen. Denna lösa koppling får som konsekvens att legitimiteten idag inte påverkas negativt av den diskriminering som förefaller förekomma. Om den påverkas är det snarare positivt, då kundföretagen blir nöjda när rekryteringsföretagen utför deras önskningar medan personalen samtidigt tror att rekryteringsföretaget inte diskriminerar.

Syftet med uppsatsen är att analysera mångfaldskonsulters syn på mångfald och mångfaldsarbete utifrån nyinstitutionell teori och sociologen Lauren B. Edelmans begrepp om lagens ledarskapifiering. Uppsatsens analysdel är baserad på intervjuer med 14 mångfaldskonsulter. Analysen visar att mångfaldskonsulter använder ett "brett" begrepp om mångfald, som inkluderar både diskrimineringslagens kategorier och därtill ickerättsliga dimensioner som kompetens, färdigheter, arbetssätt och klädstil. Det breda mångfaldsbegreppet tillsammans med en betoning på organisationsnytta snarare än rättvisemotiv tolkas i denna uppsats som en ledarskapifiering av lagen – en tolkningsprocess varigenom diskrimineringslagen och dess rättviseprinciper retoriskt omgestaltas för att bättre överensstämma med arbetsgivarintressen. Ledarskapifieringen gör därtill mångfaldsbegreppet vagt, något som inte behöver försvåra utan tvärtom kan underlätta konsulternas arbete: en löst förpackad mångfaldsidé utvidgar tolkningsutrymmet för vad mångfaldsarbete kan vara, vilket i sin tur kan skapa en större marknad för mångfaldskonsulternas tjänster.

Bakgrund: Människor med fetma blir allt vanligare i vårt samhälle. Tidigare forskning visar att många inom hälso- och sjukvården har ett negativt synsätt gentemot patienter med fetma. Detta eftersom dessa patienter gör vårdarbetet tyngre och mer personalkrävande samtidigt som fetman anses vara patientens eget fel. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva vad patienter med fetma har för erfarenheter av mötet med hälso- och sjukvården.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes användes för att analysera elva artiklar som belyser erfarenheter som patienter med fetma har från hälso- och sjukvården.Resultat: Två teman presenteras: Utsatthet och medmänsklighet. Dessa delas in i fem subteman: Dömd på förhand, att inte få stöd, en kroppsstorlek som begränsar, bemött med respekt, att få stöd.Slutsats: Patienter med fetma är en utsatt grupp inom hälso- och sjukvården. De känner sig ofta negativt särbehandlade både genom personals attityd och genom att utrustningen inte är anpassad till deras storlek. Nyckelord: Attityd, diskriminering, erfarenheter, fetma, patient, upplevelser.

Diskriminering kan ske både på individuell och strukturell nivå men den hämtar alltid kraft från outtalade normer. Normer som bär med sig föreställningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som ställs utanför, det avvikande. Det kan därmed sägas att normer reglerar och kategoriserar, skapar gränser och definierar skillnad. Den som är inkluderad i normen märker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och kränkt. Detta uttryck för negativ särbehandling är ett samhällsproblem som skolan inte på något vis är förskonad ifrån. Arbetet mot diskriminering regleras av likabehandlingsplaner som enligt lag måste upprättas av skolorna varje år.   Detta examensarbete är en kvalitativ studie av likabehandlingsplaner för grundskolan. Syftet med studien är att med kvalitativ textanalys belysa de föreställningar om diskriminering, synen på den Andre och normer som kommer till uttryck i 25 likabehandlingsplaner. Vidare undersöks om det normkritiska förhållningssättet slagit igenom som ett alternativ för arbetet för likabehandling. Studiens resultat visar att idéer om den Andre och rådande normer uttrycks tydligt i vissa fall och mer dolt i andra. En slutsats som studien drar är att flera skolor inkorporerat ett normkritiskt perspektiv i sitt likabehandlingsarbete även om det i många fall inte benämns som sådan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och lärare uppfattar likabehandling samt hur skolan följer likabehandlingsplanen. Syftet är också att jämföra elevers och lärares uppfattningar angående detta. Sedan år 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag värnar om elevernas rättigheter att behandlas likvärdigt och förpliktigar alla skolor att ha en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera likabehandlingsarbetet på respektive skola. Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med elever och lärare på två olika gymnasieskolor. Studiens resultat visar att skolorna arbetar fortlöpande med likabehandling men att de arbetar olika mycket med de olika diskrimineringsgrunder som lagen föreskriver. Resultatet visar också att elevers och lärares uppfattningar i stort sett stämmer överens i fråga om skolans arbetssätt med likabehandling. Det finns däremot en märkbar skillnad mellan uppfattningarna gällande omfattningen av skolans insatser. Lärare uppfattar att skolan arbetar mer med likabehandling än vad eleverna uppfattar. Både elever och lärare framhåller att vissa delar av likabehandlingsplanen följs bättre än andra. De understryker att skolorna bör arbeta mer med likabehandling samt att detta arbete måste tydliggöras.

<p>According to the national legislation concerning discrimination within labour law, it is prohibited to discriminate on the grounds of sex, ethnic belonging, religion or other religious belief, functional disability, sexual nature and part-time work or time-limited employment. The EC-law goes further and also prohibits discrimination on the ground of age. According to an EC-directive the member states must incorporate a national provision against age discrimination by the 2nd of December 2006 and the Swedish legislator is now in the progress to implement this into Swedish law.</p><p>Even though national legislation does not contain any provision on the area, the EC-law directive has a certain influence at national law. Measures that are in breach of the purpose of the directive can for example not be taken. When the time for implementation has expired, the directive has direct effect and can be referred to within the member states. Until now there has only been one case in the EC-law concerning age discrimination and it will be analysed in the essay.</p><p>Discrimination is a subject that most people have an opinion about. Therefore, in one section of the essay different parties’ opinions in the subject matter is being examined. In order to do so I implemented interviews with persons who represents the employers respectively the employees’ side. These interviews showed that the opinions often were similar irrespective of what side the person represented.</p><p>The final report from the Swedish committee of discrimination is naturally being analysed. This final report, which is a part of the law-making process, has now been referred for consideration in order to let authorities, organisations and municipalities make there comments.</p> / <p>Enligt nationell arbetsrättslig diskrimineringslagstiftning är det förbjudet att diskriminera p.g.a. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och deltidsarbete eller tidsbegränsad anställning. EG-rätten går längre och förbjuder även diskriminering som grundar sig på ålder. Enligt arbetslivsdirektivet ska medlemsstaterna bl.a. införa diskrimineringsgrunden ålder i sina nationella lagstiftningar senast den 2 december 2006 och det svenska lagstiftningsarbetet pågår således i nuläget. </p><p>Även om nationell rätt ännu inte innehåller någon lagreglering mot åldersdiskriminering, kan arbetslivsdirektivet redan nu ha viss inverkan på nationell rätt. Åtgärder som strider mot direktivets syfte får bl.a. inte vidtagas, vilket stadgades i det första och för närvarande enda rättsfallet inom EG-rätten som avgjorts inom åldersdiskriminering. Domstolen uttalade att det strider mot EG-rätten att, under tiden för implementering av arbetslivsdirektivet, vidta åtgärder som kraftigt äventyrar resultatet som föreskrivs i direktivet. Exempel på åtgärder som allvarligt äventyrar direktivets resultat är att införa inskränkande bestämmelser avseende ålder i nationell lagstiftning under tiden för implementering av direktivet. Direktivet har således redan innan det införlivas viss effekt på hur nationell rätt utformas och sätter dessutom gränser för vilka nationella bestämmelser som får införas. Eftersom det endast finns ett rättfall på området, är rättpraxis ännu inte tillfredställande och således kan inte mycket vägledning erhållas. Det är därför svårt att avgöra hur bred tillämpning begreppet åtgärder får, utan varje situation bör sannolikt bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. </p><p>Diskriminering är ett ämne som de flesta människor har en åsikt om. Jag valde därför att i ett av avsnitten, genom intervjuer med personer från arbetsgivar- respektive arbetstagarsidan, redogöra för olika parters synvinklar på ålder och rekrytering samt en eventuell lag. På detta sätt uppmärksammade jag att åsikterna på ett flertal punkter var väldigt lika oavsett vilken sida personen representerade. En genomgående åsikt var t.ex. att en äldre person hellre anställs då det är fråga om en chefsposition eller annan ledande befattning. Många av de förutfattade meningar om hur en person i en viss ålder är, var också väldigt lika. Äldre arbetstagare uppfattas t.ex. ofta som mindre flexibla och mer sjuka medan yngre förmågor anses vara mer förändringsbenägna och ha större vilja att komma någon vart. Det verkar dock som om allt mindre fokus läggs på ålder vid rekrytering och att de förutfattade meningarna minskar. Trots detta trodde de flesta av intervjupersonerna att en lag mot åldersdiskriminering skulle vara negativ och resultera i att större fokus läggs på ålder, vilket kan innebära att personer i en viss ålder ses som en svag grupp som behöver skydd. De flesta trodde även att en lag skulle vara lätt att kringgå. </p><p>Diskrimineringskommitténs slutbetänkande om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning tas självfallet även upp och analyseras. Detta slutbetänkande är en del av lagstiftningsprocessen som pågår, och är nu skickat på remiss för att berörda myndigheter, organisationer och kommuner ska få yttra sig. Det faktum att det nationella lagstiftningsarbetet idag inte har kommit längre än halvvägs, tyder på att en lag inte kommer hinna siftas innan tiden för implementering går ut. Detta innebär dock inte att arbetslivsdirektivet förlorar sin kraft. EG-rättsfall har tidigare fastslagit att ett direktiv har direkt effekt efter det att tiden för implementering har gått ut, vilket resulterar i att arbetsdirektivet ändå kan bli tillämpligt i förhållandet mellan enskilda personer och staten. </p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och lärare uppfattar likabehandling samt hur skolan följer likabehandlingsplanen. Syftet är också att jämföra elevers och lärares uppfattningar angående detta. Sedan år 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag värnar om elevernas rättigheter att behandlas likvärdigt och förpliktigar alla skolor att ha en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera likabehandlingsarbetet på respektive skola.</p><p>Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med elever och lärare på två olika gymnasieskolor. Studiens resultat visar att skolorna arbetar fortlöpande med likabehandling men att de arbetar olika mycket med de olika diskrimineringsgrunder som lagen föreskriver. Resultatet visar också att elevers och lärares uppfattningar i stort sett stämmer överens i fråga om skolans arbetssätt med likabehandling. Det finns däremot en märkbar skillnad mellan uppfattningarna gällande omfattningen av skolans insatser. Lärare uppfattar att skolan arbetar mer med likabehandling än vad eleverna uppfattar. Både elever och lärare framhåller att vissa delar av likabehandlingsplanen följs bättre än andra. De understryker att skolorna bör arbeta mer med likabehandling samt att detta arbete måste tydliggöras.</p>

<p>The aim of this thesis is to study the situation of minorities in Slovakia before and after the EU-membership and if EU has played a role in the situation. Also the criteria for becoming a member and other treaties regarding protection of minorities between European institutions and the accession/member states are studied. With the help of i.e. literature, relevant internet pages and yearly studies of EU, the conclusion has been made that Slovakia has made an immense change in the state’s legislation when it comes to minorities and their fundamental rights, but that changes need to be made in attitudes as well. Nationalist parties have been and still are in government and keep on disregarding EU rules, and in order to make the situation better for minorities and legislation work even in practice, the EU needs to take more action against the government than just agreements on paper.</p>