<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Likabehandlingsprincipen är en mänsklig rättighet av stor vikt. För att tillför-säkra likabehandling finns det uppställda förbud mot diskriminering. Ibland räcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva åtgärder måste vidtas för att främja jämlikheten i samhället. De undantag från diskrimineringsförbu-den som finns i såväl EU-rätten som i den svenska rätten öppnar upp för möj-ligheten att tillämpa positiv särbehandling i syfte att skapa ett mer jämlikt sam-hälle. Det primära syftet med denna uppsats är att utreda var gränsen går mel-lan positiv särbehandling och olaglig diskriminering.</p><p>Användandet av positiv särbehandling är omdebatterat och frågan om möjlig-heten ska tillämpas är kontroversiell. Motståndarna hävdar att den diskrimine-ring som lagstiftaren initialt ville bli av med kommer tillbaka i samband med att särbehandlingen tillämpas. De anser inte att det är möjligt att skapa jämlik-het genom att någon blir bortvald på bekostnad av någon annan. Förespråkarna däremot anser att den positiva särbehandlingen är nödvändig för att uppnå jäm-likhet och att åtgärder i likhet med positiv särbehandling måste finnas. De häv-dar att fördelarna med positiv särbehandling är så stora att de uppväger de nackdelar som de bortvalda drabbas av.</p><p>Formuleringen av såväl diskrimineringsförbuden som av undantagsreglerna till dessa förbud är svepande och deras tillämpningsområde går inte att utläsa ur lagstadgandena. När klarhet inte ges i lagtexten har det istället varit upp till EU-domstolen och de svenska domstolarna att avgöra var gränsen går mellan positiv särbehandling och olaglig diskriminering. Det som framkommit vid domstolsprövningarna är att den starka formen av positiv särbehandling, även kallad kvotering, inte är tillåten enligt varken EU-rätten eller svensk rätt. Kvo-tering som metod är för ingripande genom att den ger automatiskt och ovillkor-ligt företräde, utan möjlighet att välja någon annan än de som utsetts som efter-satta eller underrepresenterade.</p><p>Tillåtligheten av så kallad vanlig positiv särbehandling måste bedömas från fall till fall. EU-domstolen har uppställt ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för att särbehandlingen ska omfattas av undantagen till diskrimineringsförbu-den. Åtgärderna som vidtas ska bland annat stå i proportion till ändamålet och när en jämförelse görs mellan de med likvärdiga eller nästan likvärdiga meriter måste det finnas utrymme att beakta personernas samtliga personliga förhål-landen. Det ska med andra ord inte handla om att ge någon automatiskt företrä-ii</p><p>de, utan om mer talar för att en sökande som inte är underrepresenterad eller eftersatt ska väljas så ska den möjligheten finnas. Tillåtligheten är beroende av vilka omständigheter som råder i varje enskilt fall, vilket gör att något generellt svar inte kan ges på frågan om när positiv särbehandling får tillämpas.</p><p>Slutsatsen är att den starka formen av positiv särbehandling, kvotering, alltid utgör olaglig diskriminering när metoden används. Den vanliga formen av po-sitiv särbehandling däremot utgör inte olaglig diskriminering under förutsätt-ning att de villkor som uppställts av EU-domstolen är uppfyllda i varje enskilt fall. En individuell bedömning måste alltid genomföras för att få ett svar på frågan om den positiva särbehandlingen är tillåten eller som den utgör olaglig diskriminering.</p><p>Slutligen är min åsikt att den positiva särbehandlingen inte kan ses på det sätt som den gör idag. Det är inte svart eller vitt utan mycket beror på hur särbe-handlingen tillämpas. Den positiva särbehandlingen, tillsammans med andra åtgärder, kan utgöra ett fungerande instrument för att främja jämlikheten. Det viktigaste är enligt min mening att den positiva särbehandlingen inte är det enda redskap som används samt att särbehandlingen tillämpas i de situationer där den kan få störst resultat.</p></strong></p>

Sammanfattning Likabehandlingsprincipen är en mänsklig rättighet av stor vikt. För att tillför-säkra likabehandling finns det uppställda förbud mot diskriminering. Ibland räcker det inte med diskrimineringsförbud, utan aktiva åtgärder måste vidtas för att främja jämlikheten i samhället. De undantag från diskrimineringsförbu-den som finns i såväl EU-rätten som i den svenska rätten öppnar upp för möj-ligheten att tillämpa positiv särbehandling i syfte att skapa ett mer jämlikt sam-hälle. Det primära syftet med denna uppsats är att utreda var gränsen går mel-lan positiv särbehandling och olaglig diskriminering. Användandet av positiv särbehandling är omdebatterat och frågan om möjlig-heten ska tillämpas är kontroversiell. Motståndarna hävdar att den diskrimine-ring som lagstiftaren initialt ville bli av med kommer tillbaka i samband med att särbehandlingen tillämpas. De anser inte att det är möjligt att skapa jämlik-het genom att någon blir bortvald på bekostnad av någon annan. Förespråkarna däremot anser att den positiva särbehandlingen är nödvändig för att uppnå jäm-likhet och att åtgärder i likhet med positiv särbehandling måste finnas. De häv-dar att fördelarna med positiv särbehandling är så stora att de uppväger de nackdelar som de bortvalda drabbas av. Formuleringen av såväl diskrimineringsförbuden som av undantagsreglerna till dessa förbud är svepande och deras tillämpningsområde går inte att utläsa ur lagstadgandena. När klarhet inte ges i lagtexten har det istället varit upp till EU-domstolen och de svenska domstolarna att avgöra var gränsen går mellan positiv särbehandling och olaglig diskriminering. Det som framkommit vid domstolsprövningarna är att den starka formen av positiv särbehandling, även kallad kvotering, inte är tillåten enligt varken EU-rätten eller svensk rätt. Kvo-tering som metod är för ingripande genom att den ger automatiskt och ovillkor-ligt företräde, utan möjlighet att välja någon annan än de som utsetts som efter-satta eller underrepresenterade. Tillåtligheten av så kallad vanlig positiv särbehandling måste bedömas från fall till fall. EU-domstolen har uppställt ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för att särbehandlingen ska omfattas av undantagen till diskrimineringsförbu-den. Åtgärderna som vidtas ska bland annat stå i proportion till ändamålet och när en jämförelse görs mellan de med likvärdiga eller nästan likvärdiga meriter måste det finnas utrymme att beakta personernas samtliga personliga förhål-landen. Det ska med andra ord inte handla om att ge någon automatiskt företrä-ii de, utan om mer talar för att en sökande som inte är underrepresenterad eller eftersatt ska väljas så ska den möjligheten finnas. Tillåtligheten är beroende av vilka omständigheter som råder i varje enskilt fall, vilket gör att något generellt svar inte kan ges på frågan om när positiv särbehandling får tillämpas. Slutsatsen är att den starka formen av positiv särbehandling, kvotering, alltid utgör olaglig diskriminering när metoden används. Den vanliga formen av po-sitiv särbehandling däremot utgör inte olaglig diskriminering under förutsätt-ning att de villkor som uppställts av EU-domstolen är uppfyllda i varje enskilt fall. En individuell bedömning måste alltid genomföras för att få ett svar på frågan om den positiva särbehandlingen är tillåten eller som den utgör olaglig diskriminering. Slutligen är min åsikt att den positiva särbehandlingen inte kan ses på det sätt som den gör idag. Det är inte svart eller vitt utan mycket beror på hur särbe-handlingen tillämpas. Den positiva särbehandlingen, tillsammans med andra åtgärder, kan utgöra ett fungerande instrument för att främja jämlikheten. Det viktigaste är enligt min mening att den positiva särbehandlingen inte är det enda redskap som används samt att särbehandlingen tillämpas i de situationer där den kan få störst resultat.

Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anställningsintervjuer är att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven är samt förstå de primära emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. Vår frågeställning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anställningsintervju och vad menar de var motiven bakom den? Genom kvalitativa intervjuer ville vi få de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men även få en bredare förståelse för etnisk diskriminering genom intervju med vår nyckelinformant som var en utredare från Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med två arbetsgivare, en från privat respektive en från offentlig sektor, ville vi få veta deras allmänna syn på anställning och etnisk diskriminering, hur de går tillväga vid anställning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men även för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar någon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras på arbetsmarknaden. Våra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder på att upplevelserna kan se olika ut, beroende på hur man är som person. Det var olika motiv som de uppfattade låg bakom deras upplevelse av att bli diskriminerade - det var bärandet av slöja, att de hade mörkt hår samt uppfattades ha ett kriminellt utseende. Även den emotionella upplevelsen bland dessa respondenter var vid den upplevda etniska diskrimineringen mycket varierande. / Abstract The purpose of this social psychological study of ethnic discrimination during the job interview is to illustrate how the experience of this can be like, see what the reasons are and identify which the primary emotions of the various respondents are. Our research question is: How do job seekers experience what they consider to be ethnic discrimination at a job interview, and what do they claim was the motive behind it? Through qualitative interviews we wanted to get information about the respondents own experience of the discrimination, but also get a broader view of ethnic discrimination by the interview with our key-respondent – which was an investigator from the Diskrimineringsombudsmannen (DO). Through interviews with two employers, one from the private sector and one from the public sector, we wanted to obtain their general views on employment and ethnic discrimination, to get information on how they go about the job and to counter ethnic discrimination, but also to show that there are employers who do not discriminate ethnic and that immigrants actually integrate into the labor market. Based on our interviews with the three respondents who have experienced themselves to be ethnically discriminated our result suggests that the experiences may vary, depending on how you are as a person. The motives that were contributing to the discrimination were different – it was a veil, dark hair and criminal appearance. Also the emotions among these respondents in the perceived ethnic discrimination were highly variable.

I denna studie har vi med hjälp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser använder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer där vi intervjuat tio personer vilka själva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. Vårt syfte är att öka förståelsen för hur föreställningar om "den andre" påverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vårt material med hjälp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att människor med en annan etnisk bakgrund än svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande på arbetsmarknaden, något som påverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att ständigt behöva stå till svars för sina rättigheter och lika villkor. I vår huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rättegång där individer ständigt står åtalade. Brotten de åtalade står till svars för är på basis av "annanhet", vad som kännetecknar denna "annanhet" förändras ständigt och gör det omöjligt för individen att helt frikännas från åtalspunkterna.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Denna studie undersökte upplevelser av etnisk diskriminering på arbetsmarknaden hos arbetslösa första och andra generationens invandrare. Studien hade en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval med nio arbetslösa respondenter från olika länder. En tematisk analys genomfördes och visade åtta upplevelseaspekter som utgjorde resultatet av vad lagligen definierad diskriminering är: utländskt utseende, utländskt namn, språkfärdigheter, religionstillhörighet, kompetens, kallelse till intervju, anställningsformer samt inställning. Att uppleva sociokulturella utmaningar bidrog till pragmatiska resultat av att ha en främmande kulturell identitet. Genom att få både sin kulturella samt professionella identitet utmanad, bidrog det till en negativ inställning hos majoriteten av respondenterna. Detta överensstämmer med tidigare forskning som visat att upprepade upplevelser av etnisk diskriminering bidrar till ett sämre välbefinnande. Förslag till framtida forskning är att utföra kvantitativa studier för att exempelvis undersöka hur etnisk diskriminering påverkar arbetslösas fysiska och psykiska hälsa över en längre tidsperiod för att bidra med en djupare förståelse av ämnet.

Flera personer med annan etnisk bakgrund har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och i många fall tar det lång tid. Detta trots att flera har befunnit sig i Sverige en lång tid eller att de är födda här. Det svenska samhället behöver alla människors insatser i en välfungerande statsapparat. Den viktigaste faktorn för att bekämpa, minska segregationen och samhällsklyftorna är att få ut människor i arbete. Det framkommer i ett flertal tidigare studier och rapporter att personer med en annan etnisk bakgrund blir diskriminerade eller väljs bort vid rekryteringsprocesser. Att ha en kvalitetssäkrad rekryteringsprocess fri från diskriminering är viktigt ur ett individ- och arbetsgivarperspektiv och även för det svenska samhället.    Diskriminering är ett svårt begrepp att förklara. Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och att främja lika rättigheter och möjligheter. Det finns flertalet anledningar till att studera individers egna upplevelser i en rekryteringsprocess. Huruvida dessa personer upplever en känsla av diskriminering. För att vidare granska om det föreligger etniskt diskriminering i en rekryteringsprocess undersöker denna studie hur arbetsgivare handhar ansökningar från personer med annan etnisk bakgrund och ett arabiskt klingande namn. Syftet är vidare att förstå vilka aktiva åtgärder arbetsgivare tillämpar för att undvika diskriminering och med hänsyn till det tolka om lagstiftningen kring etnisk diskriminering i arbetslivet är tillräcklig.

Sverige är ett av de mest jämställda länder i världen när det kommer till arbetsmarknaden mellan kvinnor och män (Magnusson, 2002). Omfattande fältexperiment (Carlsson &amp; Sinclair, 2017)  har visat att det förekommer mycket lite diskriminering utifrån kön när män och kvinnor med motsvarande meriter söker samma tjänster. Med tanke på att arbetsmarknaden trots detta är ojämställd i flera avseenden (Magnusson, 2002) är det möjligt att man trots allt upplever diskriminering vid anställning (Andersson, 2011). Studien är experimentell med syftet att undersöka upplevelse av diskriminering i anställningsprocessen. Frågeställningen  var  om det finns skillnader i upplevd diskriminering för ett typiskt kvinnligt-, manligt- samt könsneutralt namn på den arbetssökandes CV till ett könsneutralt yrke. 180 studenter besvarade en enkät med en fiktiv historia om en arbetssökande som blev nekad till 7 av 10 arbetsintervjuer. Tre olika formulär delades ut, ett med ett typiskt kvinnligt-, manligt och könsneutralt namn som sedan bearbetades statistiskt. Resultatet från studien tyder på att arbetssökande i scenariot med ett könsneutralt- och kvinnligt namn upplevdes mer diskriminerad än arbetssökande med ett manligt namn. Slutsatsen av studien är att arbetssökande med ett kvinnligt- samt könsneutralt namn upplevs bli mer diskriminerad under en arbetsrekrytering till ett könsneutralt yrke än vad en arbetssökande med ett manligt namn upplevs bli.

Syftet med denna kandidatuppsats är att skapa förståelse kring hur diskrimineringslagen är formulerad för att kunna förhindra etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Fokus ligger även på att skapa en förståelse kring vilka olika typer av diskriminering som omfattas eventuellt inte omfattas i diskrimineringslagen. Det empiriska materialet för avhandlingen har samlats in genom en kvalitativ innehållsanalys av lagar och propositioner, för att begripa hur lagen ska förhindra etnisk diskriminering samt vilka typer av diskriminering som lagen omfattar. I det teoretiska ramverket finns det två perspektiv som används för att analysera olika punkter från det empiriska materialet. I det teoretiska ramverket har vi inkluderat teorier som hjälper studien att öka förståelse till hur lagen är formulerad. Dessa teorier är statistisk diskriminering samt preferensdiskriminering. Resultaten i studien visar att diskrimineringslagens formulering bygger på främst direkt förbud mot etnisk diskriminering på arbetsmarknaden samt även aktiva åtgärder för att förhindra etnisk diskriminering. Resultat visar även att diskrimineringslagen omfattar sex olika diskrimineringsformer. Dock finns det teoretiska andra typer av diskriminering som inte omfattas i diskrimineringslagen, som i detta fallet statistisk diskriminering och preferensdiskriminering som även påvisas i studiens tidigare forskning.

Idag kännetecknas arbetsmarknaden som en sektor som upprätthåller diskriminerandestrukturer för invandrare. Det är ett välkänt problem och senare studier visar att även andra generationens invandrare missgynnas på arbetsmarknaden. Trots att de är födda i Sverige,flytande i språket samt att de har utfört sin högsta utbildning i Sverige. De som drabbas i störst utsträckning är individer med ursprung från Asien och Afrika. ”Så jag är svensk men jag är ändå inte svensk” är en uppsats som handlar om andra generationens invandrare på arbetsmarknaden. Syftet i denna studie är att skildra åtta individers syn på förutsättningarna i arbetslivet och etnisk diskriminering.   Nyckelord: Andra generationens invandrare, arbetsliv, diskriminering, etnisk diskriminering. / Sweden is a country which has had a changing history of immigration. During differentperiods, the labour market has faced major changes. Today, the labour market is characterized as a sector that maintains discriminatory structures for individuals of foreign descent. Ethnic discrimination is a well-known problem. What has been shown in recentstudies is that second-generation immigrants also are disadvantaged in the labour market. Born in Sweden, fluent in Swedish and with their highest education completed in Sweden,they still face discrimination. Most affected are individuals originating in Asia and Africa."So, I'm Swedish but yet not Swedish" is a thesis about second-generation immigrants in the labour market. The purpose of this study is to portray eight individuals' views on working conditions and ethnic discrimination. Key words: Second-generation immigrants, working life, discrimination, ethnicdiscrimination.