Background: HIV is one of the biggest global epidemics. Historically the HIV-infected persons have faced a discriminative and stigmatizing attitude inside the health care-sector. That form of negative reception has been seen as one of the biggest obstacles to decrease the spread of HIV and to create an equal healthcare sector. Aim: The aim is to highlight how HIV-infected persons experience the reception from health care professionals in countries with low prevalence of HIV. Method: A literature review with nine scientific articles, seven articles were qualitative, one was quantitative and one with mixed method. Results: Two main topics arised: The negative reception and The positive reception. The HIV-infected are still experiencing situations where they are treated with a stigmatized and discriminative attitude from the health care-professionals. The result, however, indicates that the reception has improved. The HIV-infected experienced that the positive interactions widely exceeded the negative. Conclusion: HIV-stigmatization is still a major issue within the health care sector. The HIV- infected, however, experience the stigmatizing reception in more isolated cases today and the positive reception widely exceeded the negative stigmatizing reception. The HIV-infected experienced health care professionals with high knowledge to give a better reception. / Bakgrund: HIV är en av de största globala epidemierna. HIV-drabbade personer har historiskt bemötts av en diskriminerande och stigmatiserande attityd inom hälso- och sjukvårdssektorn. Den formen av negativt bemötande har ansetts vara ett av de största hinder som finns för att minska spridningen av HIV och för att skapa en likvärdig hälso- och sjukvårdssektor. Syfte: Syftet är att belysa hur HIV-drabbade personer upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen i länder med låg prevalens av HIV. Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa, en var kvantitativ och en med mixad metod. Resultat: Två huvudteman framkom: Det negativa bemötandet och Det positiva bemötandet. De HIV-drabbade upplever fortfarande situationer där de blir bemötta med en stigmatiserande och diskriminerande attityd från hälso-och sjukvårdspersonal. Resultatet tyder dock på bemötandet har förbättrats. De HIV-drabbade upplevde att det positiva bemötandet vida överskred de negativa. Slutsats: HIV-stigmatiseringen är ett fortsatt stort problem inom hälso- och sjukvårdssektorn. De HIV-drabbade upplever dock det stigmatiserande bemötandet i mer enstaka situationer idag och det positiva bemötandet överskred vida det negativa stigmatiserande bemötandet. HIV-drabbade upplevde att hälso- och sjukvårdspersonal med hög kunskap generellt gav ett bättre bemötande.

Frågan om LSS kom att bli en av de hetaste frågorna inför valet 2018. Sparkraven på LSS blev hårt kritiserat när det ledde till att många människor förlorade sin rätt till personlig assistans. Domar som har påverkat tillämpningen av LSS har gjort tolkningen hårdare och många av partierna vill reformera LSS för att stärka rätten till personlig assistans. Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera de politiska partiernas (Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna samt Sverigedemokraterna) ståndpunkt i frågan om LSS. Uppsatsens frågeställningar har varit: hur vill partierna att LSS ska fungera? Vilka åtgärder föreslår partierna? Finns det några likheter mellan partierna? Uppsatsen utgår ifrån de olika partiernas partiprogram och studien har gjorts genom en textanalys av dessa. Grunden för empirin var frågorna som ställdes till partiprogrammet, för att finna partiernas ståndpunkt i LSS-frågan. Partiernas officiella hemsidor har använts, samt partiprogram som har laddats ner från partiernas hemsidor i PDF-form. Slutsatsen som kan dras är att partierna i mångt och mycket har liknande ståndpunkter i frågan om hur LSS skall fungera, även om frågan verkar vara mindre viktig för ett parti som står ut i studien. Partier på samma sida i den politiska dimensionen har ståndpunkter som liknar varandra mer än partier som är på motsatt sida, men det finns förvånande nog mer likheter än skillnader mellan partierna.

Frågan om LSS kom att bli en av de hetaste frågorna inför valet 2018. Sparkraven på LSS blev hårt kritiserat när det ledde till att många människor förlorade sin rätt till personlig assistans. Domar som har påverkat tillämpningen av LSS har gjort tolkningen hårdare och många av partierna vill reformera LSS för att stärka rätten till personlig assistans. Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera de politiska partiernas (Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna samt Sverigedemokraterna) ståndpunkt i frågan om LSS. Uppsatsens frågeställningar har varit: hur vill partierna att LSS ska fungera? Vilka åtgärder föreslår partierna? Finns det några likheter mellan partierna? Uppsatsen utgår ifrån de olika partiernas partiprogram och studien har gjorts genom en textanalys av dessa. Grunden för empirin var frågorna som ställdes till partiprogrammet, för att finna partiernas ståndpunkt i LSS-frågan. Partiernas officiella hemsidor har använts, samt partiprogram som har laddats ner från partiernas hemsidor i PDF-form. Slutsatsen som kan dras är att partierna i mångt och mycket har liknande ståndpunkter i frågan om hur LSS skall fungera, även om frågan verkar vara mindre viktig för ett parti som står ut i studien. Partier på samma sida i den politiska dimensionen har ståndpunkter som liknar varandra mer än partier som är på motsatt sida, men det finns förvånande nog mer likheter än skillnader mellan partierna.

Kommunikationsbranschen anses medföra marknads- eller organisatoriska fördelar till andra organisationer, genom att forma och framföra budskap till målgrupper (Evetts, 2006:521-522).Trots branschens rykte gör orättvisor sig tydliga för personer med en annan etniskt bakgrund än svensk i form av orättvisor i sysselsättningsmöjligheter, anställningsvillkor och lönesättningar (De Los Reyes, 2008:03). Syftet med undersökningen är att utforska vilka upplevelser samt erfarenheter personer med en annan etnisk bakgrund än svensk har av medie- och kommunikationsbranschen. Målet är att få en klarare bild av hur situationen ser ut i dagsläget för examinerade kommunikatörer av annan etnisk tillhörighet när de kommer ut i arbetslivet. Ämnet är relevant att undersöka för att skapa en djupare förståelse av medie- och kommunikationsbranschen från ett mångfaldsperspektiv.Med narrativ utgångspunkt har den här kvalitativa studien utförts med sju respondenter, där alla delar med sig upplevelser och erfarenheter av Medie- och kommunikationsbranschen. Detta hargjorts i form av en intervjuguide med teorierna som utgångspunkt. Respondenterna har representerat privat och offentlig sektor, byråer och kommunikationsavdelningar. I studien framkom det att samtliga blivit utsatt för någon form av orättvisa eller blivit ifrågasatta gällande deras kunskap och kompetens med tanke på deras bakgrund. Diskriminering har framkommit både i sociala sammanhang, på arbetsplatsen samt i rekryteringsprocesser. Det har förekommit i form av strukturell diskriminering, men det har dokumenterats att även en öppen diskriminering har skett. Hur personer med annan etnisk bakgrund än svensk inkluderats/integrerat i branschen framkommer det att vissa respondenter blivit väl mottagna beroende på syfte men oftast uteslutna. Om det finns faktorer som kan underlätta eller driva jämlikhetsfrågan i branschen är samtliga respondenter överens om att de har framfört vikten av att göra branschen mer representativ. Maktstrukturer och inlärd diskriminering har uppenbarats, det har föreslagits ändringar i strukturer och att genom undervisningar ändra inlärda beteenden.

Inledning Varje år sker flera hundra anmälningar om kränkande behandling och diskriminering i förskola och skola. Arbetet med värdegrundsfrågor är ständigt på tapeten i skolans värld men utan större framgång, trots vetskapen om denna ohälsa bland barn och elever i skolan har anmälningarna inte minskat. Forskning har visat att det normkritiska arbetet ligger till grund för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Syfte Det här examensarbetet är en generell granskning av 21 förskolors likabehandlingsplaner där vi fokuserar på begreppet diskriminering och de sju diskrimineringsgrunderna. Syftet är att genom en diskursanalys undersöka hur likabehandlingsplaner i en kommun i Västsverige framställer begreppet diskriminering. Den här studien kommer att fokusera på de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Studien kommer undersöka hur dessa begrepp beskrivs i likabehandlingsplaner samt hur mycket utrymme varje diskrimineringsgrund får. Metod I den här studien har vi genomfört en diskursanalys. Vi har granskat 21 olika likabehandlingsplaner från en och samma kommun där syftet har varit att se hur förskolor beskriver diskrimineringsbegreppet. Genom att göra en diskursanalys har vi fått insikt om språkets betydelse där ordval kan vara avgörande för läsarens förståelse. Resultat Resultatet visar att likabehandlingsplaner skiljer sig åt innehållsmässigt, några planer följer skolverkets rekommendationer för hur ett likabehandlingsarbete ska bedrivas. Flertalet av de insamlade likabehandlingsplanerna skulle kunna utvecklas vidare utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Resultatet bidrar med en tydlig överblick om vilka diskrimineringsgrunder som ges mest utrymme i planerna och vilka som bör utvecklas.

Integration är ett debatterat ämne inom olika samhällskontexter. Ofta rör forskning i ämnet ekonomiska och politiska spörsmål. Immigranters dåliga utsikter på den svenska arbetsmarknaden har länge varit en svårighet att komma till rätta med, inte minst för de immigrerande kvinnorna. I centrum för denna studie står kvinnor födda i östra Afrika. Syftet har varit att skildra deras upplevelse av det svenska arbetslivet. Dels beträffande vilka aspekter som underlättar deras anställningsmöjligheter men även deras upplevelse av att vara anställd. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med förvärvsarbetande kvinnor. En tematisk analys av datamaterialet resulterade i fem övergripande teman. De teman som utgör studiens resultat är problemfokuserad copingstrategi, socialt stöd, informella strategier, horisontell segregering och etnisk diskriminering med underteman som antisvart rasism och fördomar. Studiens resultat står i huvudsak i samklang med tidigare forskning inom ämnet, vilket påvisar att både individuella och samhälleliga insatser är av största betydelse för en lyckad integrering.

Background: HIV-positive person´s are especially exposed to prejudices from the society which most likely also is reflected in healthcare situations. HIV-positive person´s have an extensive need for medical care and support from healthcare personnel in the process of managing the infection and adherence to the antiviral treatment. Aim: To describe HIV-positive person´s experiences of stigmatization and discrimination in healthcare settings and in interaction with healthcare personnel in Europe and north America. Method: A literature review with a systematic approach based on 11 qualitative articles. To analyse the articles, coding and thematization was performed. Results: Four themes arose: “Offensive experiences in healthcare settings”; “Unequal and inferior care”; “Revelation of HIV status”; “Consequences of stigmatization”. Conclusion: HIV-positive person´s experiences stigmatization and discrimination in contact with healthcare in Europe and north America. The discrimination and stigmatization is manifested in different aspects and contexts. A good treatment regimen and regular contact with healthcare is required for a satisfactory treatment outcome. HIV-positive person´s are entitled to a human treatment, just like everyone else, anywhere in the world. Keywords: HIV, Stigmatization, discrimination, experience, Healthcare / Bakgrund: HIV-positiva personer är särskilt utsatta för förutfattade meningar från samhället vilket även har en risk att avspeglas i sjukvårdssammanhang. HIV-positiva personer har ett stort behov av sjukvård och stöd från sjukvårdspersonal under behandlingsprocessen samt i sin följsamhet till den antivirala behandlingen. Syfte: Att beskriva HIV-positiva personers upplevelser och erfarenheter av stigmatisering och diskriminering inom hälso- och sjukvård i Europa och Nordamerika. Metod: Litteraturöversikt med en systematisk ansats baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. För att analysera inkluderade artiklarnas resultat utfördes kodning och tematisering. Resultat: Fyra teman uppstod: “Kränkande bemötande i hälso- och sjukvården”; “Ojämlik och sämre vård”; “Avslöjande av HIV-status” samt “Konsekvenser av stigmatisering”. Resultatet visade att HIV-positiva personer upplever ett dåligt bemötande i kontakten med hälso- och sjukvården med påverkan på behandling och tillit till vården och vårdpersonal. Det visar också på att sekretess och integritet inte respekteras tillräckligt och att dessa personer upplever depressiva symtom och skam till följd av hur de behandlas. Slutsats: HIV-positiva personer upplever stigmatisering och diskriminering i sin kontakt med hälso- och sjukvården i Europa och Nordamerika. Denna stigmatisering och diskriminering visar sig på olika sätt i olika kontexter. En god behandlingsregim och regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården är avgörande för ett lyckat behandlingsresultat. HIV-positiva personer ska få ett medmänskligt bemötande och behandling, precis som alla andra, oavsett var i världen man bor. Nyckelord: HIV, stigmatisering, diskriminering, bemötande, hälso- och sjukvård

No description available.

En diskriminerande praktik uppstår om/när Svenska kyrkans diakonala sociala arbete inte utförs med det kulturella mångfaldsperspektivet i fokus. Det är/blir också ett problem om verksamheten utformas utan att samerna är delaktiga i frågor som rör urfolk. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka samers erfarenhet inom det sociala arbetets praktik inom Svenska kyrkan. Detta undersöktes med två öppna intervjuer som analyserades och tolkades med ett hermeneutiskt perspektiv utifrån förförståelsen hos författaren. Teorier i denna studie är kulturell mångfald samt diskrimineringsteori. Den forskning som finns visar att Svenska kyrkan har påbörjat ett arbete för att förstå samernas verklighet. De intervjuade i denna studie anser att, om relationerna mellan samerna och Svenska kyrkan ska förbättras, så måste det samiska folket komma till tals, bli lyssnade på, samt ha ett långsiktigt samarbete med Svenska kyrkan och dess verksamhet. / <p>2019-01-15</p>

No description available.