Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade läroplanen för förskolan har fått ett nytt avsnitt som handlar om utvärdering där det ställs krav på att dokumentera varje barns utveckling och lärande. Vad denna ökande bedömningskultur kan få för konsekvenser i relation till barns olika förutsättningar, är en av frågor som problematiseras i studien. Studien har hämtat inspiration från poststrukturalism och som metod används diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer där tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har använts som diskussionsunderlag. En av studiens slutsatser är att pedagogerna ofta är omedvetna om de styrningsmekanismer som riktar deras blick när de observerar barnen. Den norm som ligger implicit i dokumentationen om barnen är inte tydlig och blir därför inte diskuterad.

Sverige rankas år 2011, enligt United Nations Development Program, som världens mest jämställda land.Mediautgör emellertid en arena som är kritiserad och anklagad för att förmedla en bild av kvinnan som innebär att hennes kropp och utseende är allt. I den här uppsatsen används en kritisk diskursanalys för att belysa hur diskursiva processer, i ett medialt material, kan uttydas lingvistiskt och hur dessa processer utgör ett socialt problem. I detta integreras en analys av vilka subjektspositioner som erbjuds läsaren av detta material. Materialet som varit föremål för analys är den svenska versionen av månadsmagasinetCosmopolitan, som säger sig tillhandahålla en formel för framgång i livet för unga tjejer. Diskurser som är involverade i det sociala problem somCosmopolitansrepresentationer av kvinnan utgör är: heterosexualitet som enda möjliga sexualitet, postfeminism och konsumism. Dessa formar representationer av en kvinna som är beroende av män, men också hävdar sin självständighet - vilken hon demonstrerar med hjälp av konsumtion.

SammanfattningSverigedemokraterna (SD) är ett parti som har befunnit sig i hetluften under det gångnavalåret. Vi har valt, att genom en kritisk diskursanalys analysera och presentera hur media iform av dags- och kvällspress konstruerar talet om Sverigedemokraterna. Det teoretiskaramverk vi genomfört studien inom rör socialkonstruktionismen, där vi utgått från att allt i våromgivning är socialt konstruerat. Tidigare forskning har visats oss hur olika medier anpassarsina texter efter sociala och ekonomiska intressen och att all information vi tar del av ärkonstruerad. Forskning kring rasism och fascism i Sveriges historia samt forskning kring detdiskursanalytiska perspektivet har hjälpt oss att uppnå vårt syfte. 50 artiklar har analyseratsenligt Norman Faircloughs trestegsmodell där vi främst har fokuserat två steg, en lingvistisktextanalys samt den diskursiva praktiken. Resultatet visar att detta är ett parti som mediafinner lätt att kritisera, bland annat deras politiska ideologi, personliga egenskaper och hur deklär sig. Den bild som media framställer visar bland annat att SD är okunniga inom politiken,att det trots en uppstramad fasad inte har skett någon förändring i partiets ideologiska syn. Media har ett stort inflytande på människor vi tror att det är av intresse att belysa hur mediaskapar en bild av ett parti i hetluften, bilden som vi alla tar del av i media och som på ett ellerannat sätt påverkar oss människor.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera en grupp SO-lärares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har två fokusgruppintervjuer, med totalt sju lärare, analyserats. Samtliga lärare undervisar i Samhällsorienterade ämnen i grundskolans senare åldrar. Utifrån lärarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet två huvudsakliga kategorier där grupparbete beskrivs som social fostran respektive ämnesresurs. De två kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sätt att tala om gruppindelning och läraransvar. Bedömning och betygsättning är ett återkommande tema i lärarnas samtal. Studien visar på en konflikt mellan grupparbete och individuell bedömning. I diskussionskapitlet relateras grupparbete som fostran respektive ämnesresurs till läroplanens dubbla uppdrag. Samtalen kring kunskap och bedömning kopplas samman med en vidare utbildningspolitisk diskurs. Uppsatsens resultat relateras också till Vygotskijs och Deweys teorier om lärande och utveckling samt till en debatt om kunskap och lärande i skolan.

I november 2010 infördes en lagändring så att revision blir frivillig för små aktiebolag. För existerande små bolag krävs ändring i stadgarna för att kunna avsäga sig revision men nystartade små aktiebolag kan avsäga sig revision direkt. Antalet nystartade aktiebolag ökade markant efter 1 november 2010. Lagen är ännu så ny att det är för tidigt att se andra effekter av den. I den här studien fokuseras på några olika revisorers förväntningar och föreställningar om hur frivillig revision kommer att påverka deras arbete för att synliggöra deras tankemönster om sitt arbete och sin framtid. Uppsatsen undersöker hur några revisorer, två auktoriserade och en godkänd tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete och deras relation till kunder som är småföretagare. Främst kvalitativ metod används; fallstudie med personliga semistrukturerade intervjuer som primär källa. I insamlandet och analysen av det empiriska materialet används diskursanalytiskt perspektiv, narrativ analys och teori om förändringsbenägenhet och revisorers tankesätt. Slutsatser som dras från studien är att de intervjuade revisorerna inte tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete så mycket. De tror att småföretagare kommer att fortsätta anlita dem för revision och/eller andra uppdrag eftersom t.ex. kreditgivare och investerare fortfarande kommer att kräva revision. Antalet nystartade aktiebolag som väljer bort revision och erfarenheter från liknande lagändring i Danmark kan tyda på en annan framtid. Mönster som framträder i analysen är att anställningsform och arbetserfarenhet påverkar revisorers sätt att tänka. Egna företagare som arbetar både med revision och rådgivning är mer förändringsbenägna än revisorn som enbart arbetar med revision. Finns både revisorer och redovisningskonsulter i det företag man är anställd i eller driver, kan de båda rollerna komplettera varandra än mer i framtiden. Revisorerna i fallstudien kännetecknas både av homogenitet och heterogenitet i sina sätt att tänka.

Idag ökar förekomsten av diabetes typ 2 allt mer. Om inte hälso- och sjukvården gör patienterna mer delaktiga i undervisningen om hur de ska behandla sin diabetes, kommer även diabeteskomplikationerna öka. En del i utbildningen kan vara att läsa webbsidor och som sjuksköterska är det därför viktigt att kritiskt kunna granska hur texten är skriven, liksom innehållet på webbsidorna. Syftet med studien var att undersöka hur kostråd vid diabetes didaktiskt framställs på svenska webbsidor. I resultatet framkom en näringsläre-, en medicinsk-, en historisk- och en vårdvetenskaplig diskurs, där näringslärediskursen var mest framträdande i de analyserade texterna. Utifrån ett didaktiskt perspektiv studerades vilka konsekvenser texten kan få för läsaren. Sedan studerades SBU:s (2009b) resultat i rapporten om patientundervisning vid typ 2-diabetes. Sammanfattningsvis påverkar didaktiken bakom undervisningen hur patienten ska kunna ta till sig texten. SBU:s rapport visar att utbildningen av patienter med typ 2-diabetes ger bäst resultat om den ges i grupp. Det bästa sättet kan vara att utbilda patienter i grupp och komplettera undervisningen med webbsidor där patienten kan läsa informationen i sin egen takt, när patienten känner sig redo för det.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur identitet tillskrivs svenskar i olika länder i världen, beroende på vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemområde berör identitetsskapande processer där människor av olika nationaliteter möts och agerar med varandra. Jag utgår från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver förhållandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspråk. Därför använder jag dessa som verktyg vid analysen av intervjuerna. Genom att analysera materialet har jag tittat närmare på hur identitet särskiljs eller förlikas beroende på vilka olika nationaliteter som representerats i en situation. Resultatet sammanfattas till att identitet är föränderlig. Svenskhet tillskriver personer sig själva och nationell tillhörighet är inte självklart kopplad till identitet.

Ämnet för uppsatsen är barns sexualitet. Undersökningen syftar till att ta reda på hur förskollärare och lärare förhåller sig till barns sexuella uttryck eftersom vuxnas bemötande påverkar utvecklingen. När barn och sexualitet kopplas samman uppstår ofta debatt för att sexualitet ses som något som tillhör vuxna. Sexualitet är också tätt sammankopplat med genus vilket påverkar möjligheten för flickor och pojkar att uttrycka sin sexualitet. Metoden som valdes var samtalsintervju och tre förskollärare och tre lärare intervjuades. Empirin bearbetades med analysverktyget diskursteori. Resultatet visar att förskollärares och lärares förhållningssätt formas av egna erfarenheter och två konkurrerande diskurser. Acceptansdiskursen tillåter barns sexualitet och kopplar samman den med något som är privat. Tabudiskursen konkurrerar med acceptansdiskursen om huruvida barn och sexualitet överhuvudtaget passar ihop. Förskollärare och lärare behöver fortfarande mer kunskap om ämnet för att de ska kunna bemöta barns sexualitet på ett medvetet sätt och för att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter till att utveckla sin sexualitet.

Denna uppsats är en jämförelse av två kartläggningar av prostitution på Internet: ”När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet” skriven av Niclas Olsson vid Malmö Prostitutionsenhet och ”Slutrapport från projektet nätprostitution“ skriven av Marie Johansson och Pia Turesson vid Prostitutions- och Spiralenheten i Stockholm.    Med hjälp av en diskursanalys utarbetad av Norman Fairclough kan man bland annat klarlägga hur en texts satskonstruktioner konstruerar samma texts objekt och subjekt. Genom en diskursanalys har denna uppsats konstruktioner/bilder/definitioner av ”sexsäljare”/ ”prostituerad”, ”socialsekreterare” och den hjälp som socialsekreteraren erbjuder sexsäljaren, analyserats.     Analysen och jämförelsen har visat att författarna till de båda texterna har skilda förhållningssätt till prostituerade, sig själva som socialsekreterare och den hjälp de erbjuder sin målgrupp. Det förhållningssätt ”Slutrapport från projektet nätprostitution“ visar upp ligger nära ett förhållningssätt som i uppsatsen beskrivs som den Svenska offentliga hållningen till prostitution. Ett förhållningssätt som bland annat definierar prostitution som mäns våld mot kvinnor och ur vilket sexköpslagen i Sverige vuxit fram. Det förhållningssätt ”När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet” uppvisar skiljer sig från det i ”Slutrapport från projektet nätprostitution“ och då även den Svenska offentliga hållningen till prostitution. Här behöver inte prostituerade fara illa, de lever ett utsatt liv men detta behöver inte bero på prostitutionen i sig utan till exempel på att de inte respekteras av samhället. Niclas Olssons förhållningssätt tolkas i uppsatsen som ett försök att etablera ett nytt förhållningssätt till målgruppen. Olsson inför i sin text vad som i uppsatsen benämns ”Du-tilltal” där han använder pronomenet ”Du” då han refererar till sexköpare och sexsäljare. Detta tolkas i uppsatsen som ett grepp att uppmana läsaren att identifiera sig med prostitutionsvärldens parter. Resultatet av en analys av den sociala praktiken på Stockholms- och Malmös prostitutionsenheter visar att de skillnader som fastställts mellan texterna skrivna i Stockholm och Malmö också finns mellan de två prostitutionsenheterna som helhet. Tydliggörandet av de ovan nämnda skilda perspektiven på fenomenet prostitution är bland annat relevant då Sverige med en enad prostitutionspolitik internationellt går i bräschen för en nolltolerans mot prostitution.

Studien undersöker hur fyra läroböcker för Religionskunskap på gymnasiet förhåller sig till forskningsläget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra läroböckers framställning av det här ämnet också bör riktas mot de fyra utvalda läroböckerna. Studien utreder även hur kunskapssynen, urvalet och språket som läroböckerna uppvisar påverkar deras förankring i forskningsläget och överstämmelse med läroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att läroböckernas framställning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen är dock att genom ett värdeladdat språkbruk framställa rörelserna som något negativt. Detta i kombination med en ensidighet i urvalet och avsaknad av dialogiska inslag i kunskapssynen präglar de framställningar som misslyckas med att förankra innehållet i forskningsläget och att vara i linje med styrdokumenten.