Webbens framgång har lett till tendens att stora IT-system byggda enligt en centralistisk arkitektur är på väg att ersättas av samverkande distribuerade system. De processorienterade, verksamhetsstödjande systemen utgör inget undandag. I enlighet med denna tendens så finns det ett behov för processtödjande verksamhetssystem att synkronisera och utbyta resultat med med andra verksamhetssystem. Målet med denna undersökning har varit att utreda hur kommunikationen mellan distribuerade verksamhetsprocesser byggda enligt BPMN 2.0-standarden kan implementeras. Ansatsen har varit att en tjänsteorienterad arkitektur baserad på principerna för REST skulle vara en framkomlig väg för att lösa detta problem. Teoretiska studier av tjänsteorienterad arkitektur, BPMN 2.0 samt REST har lett till en minimal implementation baserad på en ”proof-of-concept”-arkitektur i tjänsteplattformen Motrice från Motrice AB. Det konkreta lösningsförslaget utvärderas enligt Richardsons mognadsmodell, där mognadsnivån för lösningsförslaget avgörs i enlighet med denna modell. Slutsatsen är kommunikation mellan distribuerade verksamhetsprocesser bygger på meddelandeflöden, där dessa meddelandeflöden är helt förenliga med principerna för REST. / The success of the web has led to a tendency by which monolithic systems constructed according to a centralistic architecture,are replaced by distributed cooperating systems. Process and business oriented systems are no exception in this regard. This tendency has led to increased demand for process oriented systems to be able to synchronize and exhange results with other business systems. The purpose of this study has been to investigate how communication between distributed business processes built according to the BPMN 2.0 standard can be implemented. The hypothesis was that a service oriented architecture based on the principles of REST would be a viable approach to solve the problem. The theoretical study of service oriented architectures, BPMN and REST have resulted in a minimal implementation based on a proof-of-concept architecture. The concrete solution is then evaluated using Richardsons maturity model, and the maturity level of the solution is assessed according to this model. The conclusions are that communication between distributed BPMN 2.0 processes are based on message flows, where the concrete implementation of message flows are fully compatible with the principles of REST.

Omfattningen av vad som loggas i ett system idag är varierande, de flesta har någon form av loggning av oönskade händelser. Vi inriktar oss på olika metoder för att applicera auditing så det går att spåra hela händelseförlopp. Vi undersöker vilka vitala delar en auditlogg ska innehålla, utifrån SANS policy för auditing. Vi designar och implementerar ett ramverk för auditing och väljer ut en säker digitalsigneringsmetod för loggad data. Slutligen verifierar vi implementation och signeringsmetod. / The extent of what is logged in systems today is varying, most of them have some form of logging of undesired events. We focus on various methods for applying auditing to be able to track an entire sequence of events. We examine vital information an audit log should contain, based SANS policy for auditing. We design and implement a framework for auditing and selects a secure digital signing method for logged data. Finally we verify the implementation and signing method.

Klimatförändring ställer idag krav på högre energieffektivitet vilket lett till utbyggnaden av ett distribuerat energisystem. Samtidigt introduceras framväxande teknologier som digitala tvillingar till det nya energisystemet i hopp om att ytterligare effektivisera systemet. För att främja samarbete mellan industrin och akademin, och således stödja utvecklingen och implementeringen av digitala tvillingar, bör aktörernas syner sammanföras. Syftet med arbetet är därav att undersöka ifall det finns några likheter och skillnader mellan industri och akademi i hur de uppfattar användningsområdena och utmaningarna med digitala tvillingar av distribuerade energisystem. För att besvara forskningsfrågan utfördes inledningsvis en systematisk litteraturstudie. Studien utgör arbetets underlag för akademins uppfattning om digitala tvillingars användningsområden och utmaningar. Vidare utfördes fem intervjuer med olika industriaktörer med insikt i digitala tvillingar och distribuerade energisystem för att avgöra deras uppfattning om teknologin. Insikterna från litteraturstudien och intervjuerna ställdes sedan mot varandra för att identifiera eventuella likheter och skillnader. De användningsområden som identifierades av akademin och industrin var simulering, felidentifiering och prediktivt underhåll, visualisering och styrning, cybersäkerhet, optimering av kraftnätet samt prognostisering och estimering. Utmaningarna som identifierades av akademin var standardiserade ramverk för modellering och för datahantering, brist på passande sensorer, datalagringsmöjligheter, datorers beräkningskapacitet och cyberattacker. Industrin identifierade motstånd till ny teknologi, kompetensbrist, silotänk, teknologins värdeskapande, datahantering och cyberattacker som huvudutmaningarna med digitala tvillingar. Utifrån analysen har industrin och akademin en liknande uppfattning om digitala tvillingars användningsområden inom distribuerade energisystem men uppfattningen om utmaningarna med digitala tvillingar var, inom akademin, mer teknikbaserad medan den inom industrin var främst icketeknisk. / Today, the increasing threat of climate change has created a greater need for higher energy efficiency, which has led to the development of a distributed energy system. At the same time, emerging technologies such as digital twins are being introduced into the new energy system in the hope of further improving the efficiency of the system. To promote cooperation between industry and academia, and thus support the development and implementation of digital twins, the views of the actors should be brought together. The purpose of this work is therefore to investigate whether there are any similarities and differences between industry and academia in how they perceive the applications and challenges of digital twins of distributed energy systems.  To answer the research question, a systematic literature study was initially conducted. The study constitutes the basis for the academia's perception of the use cases and challenges of digital twins. Furthermore, five interviews were conducted with different industrial actors with insight into digital twins and distributed energy systems to determine their perception of the technology. The insights from the literature study and interviews were then compared to identify any similarities and differences.  The application areas identified by academia and industry were simulation, fault identification and predictive maintenance, visualization and control, cyber security, grid optimization, and forecasting and estimation.  The challenges identified by academia were standardized modelling and data management frameworks, lack of suitable sensors, data storage capabilities, computational capacity of computers and cyber-attacks. Industry identified resistance to new technologies, skills shortages, silo thinking, technology value creation, data management and cyber-attacks as the main challenges of digital twins. Based on the analysis, industry and academia have a similar perception of the use cases of digital twins of distributed energy systems but the perception of the challenges of digital twins was, in academia, more technology-based while in industry it was mainly non-technical.

Delvis distribuerade team (partially distributed teams, PDT:s) kan beskrivas som en hybridav traditionella samlokaliserade och fullt distribuerade virtuella team. PDT:s är team som har minst en samlokaliserad subgrupp och minst två subgrupper som är geografiskt distribuerade och kommunicerar med varandra framförallt via digitala media. PDT:s har mycket gemensamt med både traditionella samlokaliserade och fullt distribuerade virtuella team, men har också specifika egenskaper och utmaningar som ledare för PDT:s behöver hantera. För den här kvalitativa studien har vi genomfört intervjuer med nio formella ledare (chefer) för PDT:s. Vårt syfte har varit att bidra med kunskap om och ökad förståelse för formella ledares erfarenheter av att leda PDT:s, med fokus på de utmaningar som ledarskap inom PDT:s innebär och ledarnas strategier att hantera dessa utmaningar. Vi har valt att intervjua formella ledare eftersom det är de som har ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål som satts upp av organisationen. Vi har använt oss av en egenutvecklad analysmodell baserad på en metafor om ledarskap i PDT:s som ett hav som ledare behöver navigera i. Vårt metaforiska hav består av tre skikt. Det djupaste skiktet föreställer ledarskapets substans. Det mellersta skiktet utgörs av teorier om virtuellt ledarskap, där teorin om paradoxalt virtuellt ledarskap är en central del. Det översta skiktet i havet utgörs av teorierna om PDT:s särdrag och ledarskap i PDT:s, såsom strukturella aspekter, uppkommande ledare, virtuellt avstånd, ingruppsdynamik och olika normer för elektronisk kommunikation. Vi har läst vårt empiriska material utifrån modellen och genomfört en tematisk analys. Slutsatsen är att  arbete i PDT:s ställer nya krav på ledare. Utöver att bekräfta delar av den tidigare forskningen rörande PDT:s bidrar vi till forskningen och ledarskapspraktiken genom att ha identifierat fler paradoxer och avstånd som ledare för PDT:s måste förhålla sig till: placeringsbehovsparadoxen,gruppidentitetsparadoxen, den självgående subgruppens paradox, utanförskapets paradoxoch emotionellt avstånd. Vi bidrar också genom att tematiskt identifiera fyra nya övergripande utmaningar som ledare i PDT:s möter: strukturella utmaningar, relationella utmaningar, utmaningar som rör brist på jämlikhet och utmaningar som rör de ovan nämnda paradoxerna. Vi beskriver även strategier som ledare för PDT:s som vi intervjuat använder för att hantera dessa utmaningar. / Partially distributed teams (PDTs) can be described as a hybrid of traditionally collocated and fully distributed virtual teams. PDTs are teams that have at least one collocated subgroup and at least two subgroups that are geographically distributed and communicate with each other primarily through electronic media. While sharing many characteristics with both traditionally collocated and fully distributed virtual teams, PDTs also have their unique characteristics and challenges that PDT-leaders have to handle. For this qualitative study, we interviewed nine formal leaders (managers) for PDTs. Our aim has been to contribute with knowledge about and provide a deeper understanding of formal leaders’ experiences of leading PDTs, with the focus on challenges that PDT-leadership entails and leaders’ strategies to deal with these challenges. We have chosen to interview formal leaders because they are the ones who are responsible for the organisational activities to be conducted in accordance with the goals set up by the organisation. The leadership-in-PDTs-model we have developed is based on a metaphor representingl eadership in PDTs as a sea which leaders need to navigate. This metaphoric sea consists of three layers. The deepest layer represents the substance of leadership. The middle layer consists of virtual leadership theories, among which the theory of paradoxical virtual leadership is central. The upper sea layer consists of theories about PDTs’ unique characteristics and leadership in PDTs. These theories concern structural aspects of PDTs,emergent leaders, virtual distance, ingroup dynamics and different electronic communication norms. We have studied our empirical material based on thel eadership-in-PDTs sea model and conducted thematic analysis. The conclusion is that work in PDTs places new demands on leaders. In addition to confirming parts of the previous research on PDTs, we contribute to the research and to leadership practice by identifying other paradoxes and one more aspect of virtual distance in PDTs: location needs-paradox, the group identity paradox, the self-governing group paradox, the exclusion paradox and emotional distance. We also contribute by thematically identifying four new overall challenges met by leaders in PDTs: structural challenges, relational challenges, challenges related to lack of equality and challenges related to the above mentioned paradoxes. We also describe strategies the leaders we interviewed use to meet these challenges.

Cloud applications and services are frequently built using multiple tiers and current trends such as micro-services further increase componentization, allowing us to place each component in a different physical machine in a distributed cloud. Ericsson owns and manages very large networks, which offer diverse infrastructure in terms of computational power, storage but most importantly position in the network. Typically, a machine which is closer to the edge of the network (closer to the end user) will have limited resources but it will offer less latency, for a higher price. At the same time, several enterprise/industrial areas expect to benefit from the cloud business model in a large-scale distributed environment. These types of applications have very diverse end-2-end Service-Level Agreements (SLA) to be fulfilled, while at the same time the cloud environment needs to optimize processing, storage, and networking costs. Moreover, customers might want to change and adjust SLAs/requirements themselves using selfmanagement portals. The objective of this project is to model the network and services offered by Ericsson. Then, given the SLA, finding a valid solution of the problem, using a constraint solver. A solution is a set of physical machines that host the components the required service is composed from. This approach has many challenges since the same service can be composed from different sets of components. The connected components form a connectivity graph, where nodes in the graph are connected by physical links. But, since the connection is described by higher level components (composed by simpler components), this graph can also be expressed as a tree. Leaves in the tree are the nodes that compose the higher-level services and the ones that must be hosted in the infrastructure. The characteristics of each leaf-node depend on its parent and/or siblings in the component tree. Finally, since the components are normally connected, the physical connection between nodes in the network must be taken into consideration. The proposed model is evaluated in several cases, in order to identify how the number of the software components and the infrastructure topology affect the solution finding. The results are promising, showing fast resolution of the problem instances, varying for each test case, from a few seconds to a couple of minutes. / Molnapplikationer och tjänster är ofta byggda med flera nivåer och nuvarande trender såsom mikro-tjänster ökar ytterligare komponentiseringen, vilket tillåter oss att placera varje komponent i en annan fysisk maskin på ett distribuerat moln. Ericsson äger och förvaltar väldigt stora nätverk som erbjuder varierande infrastruktur när det gäller beräkningskraft , lagring och framför allt position i nätverket. Typiskt kommer en maskin som är närmare kanten av nätet (närmare slutanvändaren) att ha begränsade resurser, men det kommer att erbjuda mindre latens till ett högre pris. Samtidigt räknar flera företag / industriområden med att dra nytta av moln affärsmodelltjänster i en storskalig och distribuerad miljö. Den här typen av applikationer har väldigt olika end-to-end varierande servicenivåavtal (SLA) som skall uppfyllas, medan moln miljön behöver optimera bearbetnings, lagrings och nätverks kostnader. Dessutom, kan kunden komma att vilja ändra och justera SLA / krav själva med hjälp av självhantering portaler. Målet för detta projekt är att modellera nät och tjänster som erbjuds av Ericsson. Sedan, givet ett SLA, att hitta en giltig lösning på problemet, med hjälp av en villkorslösare. En lösning är en uppsättning av fysiska maskiner som är värdar för komponenterna från vilka den efterfrågade tjänsten är sammansatt. Detta tillvägagångssätt är förenat med många utmaningar eftersom samma tjänst kan bestå av olika uppsättningar av komponenter. De anslutna komponenterna bildar ett förbindelseschema, där noder i grafen är anslutna med fysiska länkar. Men eftersom anslutningen beskrivs av komponenter högre nivå (bestående av enklare komponenter), denna graf kan också uttryckas som ett träd. Löv i trädet är noderna som utgör de högre nivå tjänster och de som måste finnas i infrastrukturen. Egenskaperna hos varje löv-nod att bero på dess förälder och / eller syskon i komponentträdet. Slutligen, eftersom komponenterna i normal fall är anslutna, måste den fysiska anslutningen mellan noder i nätet tas i beaktande. Den föreslagna modellen utvärderas i flera fall, för att identifiera hur antalet programvarukomponenter och infrastrukturens topologi påverkar resultatet av lösningen. Resultaten är lovande och visar snabb lösning av problemets instanser, varierande för varje testfall, från några sekunder till ett par minuter.

Syftet med studien var att undersöka projektledares upplevelser av att skapa och upprätthålla motivation i distribuerade projektteam. Undersökningen har genomförts via kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer ligger till grund för studiens empiri. Intervjuerna bearbetades genom tematisk analys där tre teman identifierades. To be clear is to be kind, Bygga relationer och gemenskap, Tillit och transperens är A och O.  Studiens resultat visar att projektledare fokuserar på tydliga mål, kommunikation och social interaktion för att initialt skapa motivation i sina distribuerade team. För att upprätthålla motivation i sina distribuerade team anses relationer och gemenskap vara viktiga faktorer. Flexibilitet, lyhördhet, feedback och återkoppling används för att utvärdera och anpassa ledarskapet efter teamets behov. Studiens slutsatser visar att projektledares motivationsskapande arbete tydligt kan kopplas till Self-Determination Theory och individens behov av kompetens, autonomi och samhörighet. Det är dock viktigt att projektledare har självinsikt samt tar hänsyn till den digitala kontexten där ledarskapet utövas för att förstå och förutsäga effekterna av sitt motivationsskapande arbete.

This study is about IT-tools and communication in distributed system development teams. The purpose of this study is to identify how the members of distributed teams perceive their own communication, and to identify the characteristics that are considered important in the IT-tools to be able to maintain a good communication. To carry out this work, we did a case study where we sent out survey to a company that works distributed and that has team members both in Spain and in Sweden. We also conducted an interview with one of the respondents to be able to get deeper answers to our survey questions. The study showed that most were satisfied with the communication, but they still felt that communication could be improved. The study also showed that most respondents lacked certain qualities in their current IT-tools. The result of this study should be of interest to companies with similar conditions. / Denna studie handlar om IT-verktyg och kommunikation inom distribuerade systemutvecklingsteam. Syftet med denna undersökning är att identifiera hur medlemmarna i distribuerade team uppfattar hur deras kommunikation fungerar, samt att identifiera vilka egenskaper som anses vara viktiga i IT-verktyg för att kunna upprätthålla en bra kommunikation. För att genomföra detta arbete gjorde vi en fallstudie där vi skickade ut enkäter till ett företag som arbetar distribuerat och som har teammedlemmar både i Spanien och i Sverige. Vi genomförde också en intervju med en av respondenterna för att kunna få djupare svar på våra enkätfrågor. Studien visade att de flesta var nöjda med kommunikationen men att de ändå tyckte att kommunikationen kunde förbättras. Studien visade även att de flesta saknade vissa egenskaper i sina nuvarande IT-verktyg. Resultatet av studien torde vara intressant för företag med liknade förutsättningar.

Att flera datorer används för att gemensamt lösa problem är inte någonting nytt. Det finns många distribuerade system i bruk och många olika lösningar för hur dessa ska kommunicera med varandra. Vissa använder sig av meddelande-orienterade lager för kommunikation vilket det finns väldigt många implementationer av. RabbitMQ är ett exempel där att kommunikation går genom en (eller ett kluster av) central nod och kommunicerar med hjälp av protokollet Advanced Message Queue Protocol, AMQP. I en helt annan kategori finns ZeroMQ som inte definierar någon central nod för all kommunikation att passera utan peer to peer är istället möjlig vilket innebär snabbare responstider men försvårar hur olika klienter hittar till varandra. Det bloggindexerande företaget Twingly kör idag med ett distribuerat system som använder flera olika kösystem för att koordinera ut arbete till de olika datorerna. De vill kolla närmare på hur de kan bygga sitt system med hjälp av meddelande-orienterade lager. Resultatet av arbetet är att RabbitMQ innebär mindre komponenter att hålla reda på vilket innebär att koden blir mindre komplex. Det som kommer gratis med att använda RabbitMQ är just att klienterna inte behöver känna till varandra utan endast behöver känna till RabbitMQ-servern. Nackdelen är att RabbitMQ-servern kommer bli en flaskhals för systemet. ZeroMQ är däremot friare att implementera den funktionalitet man själv behöver vilket är till fördel i de fall tid och pengar finns för att skapa ett eget system byggt ovanpå ZeroMQ. För Twingly som vill ha ett system inom en snar framtid är RabbitMQ ett bättre val av dessa två alternativ.

Syftet med studien har varit att undersöka projektledares upplevelse av kommunikationen i virtuella projekt inom IT-branschen. Datainsamling genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt nio projektledare. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisk analys. Av resultatet framgår att projekten inom IT-branschen till stor del är virtuella och att kommunikationen mellan projektdeltagarna och även mot beställare till stor del sker virtuellt. Den formen av kommunikation har både för- och nackdelar, men för att för att underlätta det för deltagarna att kommunicera virtuellt är ett fysiskt första möte essentiellt för en effektiv kommunikationsmiljö. Ett sådant möte har inte bara fördelen av att deltagarna lär känna varandra, och därför får det lättare att sedan kommunicera virtuellt, utan det är också ett bra tillfälle att se till att alla deltagare får en gemensam målbild och för att skapa en känsla av grupptillhörighet (s.k. teambuilding). Medan virtuella möten har fördelen att de ofta är mer effektiva och tar mindre resurser i anspråk, har de nackdelen av att kommunikationen många gånger begränsas till text och tal, medan det är svårare att läsa av ansiktsuttryck och kroppsspråk. Samtidigt är text och tal de viktigaste kommunikationsformerna, men det finns med språket alltid en risk för misstag vid tolkningar. Studiens främsta upptäckt är att dålig kommunikation har sin orsak i misstolkningar av information. För att råda bot på detta finns tekniker med kontroll av att informationen nått fram, vilka bör användas för att säkerställa en effektiv kommunikation. / The purpose of the study has been to investigate project managers' experiences of communication in virtual projects in the IT industry. Data collection was conducted through qualitative semi-structured interviews with a total of nine project managers. The collected material has been analyzed using thematic analysis. The results show that projects in the IT industry are largely virtual and that communication between the project members and also towards clients is largely virtual. This form of communication has both advantages and disadvantages, but in order to facilitate virtual communication, a physical first meeting is essential for an effective communication environment. A physical meeting has not only the benefit of the participants getting to know each other, and therefore makes it easier to communicate virtually, but it is also a good opportunity to ensure that all participants share a common goal and to create a sense of group belonging (socalled team building). While virtual meetings often have the advantage of being more efficient and consume less resources, they have the disadvantage of difficulties to read facial expressions and body language. The communication is often limited to text and speech. On the other hand, text and speech are the most important forms of communication, but with textual and oral language there is always a risk of misinterpretation. The study's main finding is that poor communication has its cause in misinterpretation of information. In order to counteract this, there are techniques to verify that the information has been obtained, which should be used to ensure effective communication.

Product Lifecycle Management (PLM) is a holistic approach for managing product information throughout its life cycle. It integrates different concepts that have emerged due to changes in the manufacturing process as a result of globalization, increased competition, demand for more innovative products, and other reasons. These changes have leaded to a shift from a model with a single-location for product development to a model in which a complex network of specialized companies collaborate. This global collaborative PLM implies that companies from different parts of the world work together and must share information; hence the underlying PLM system is required to facilitate data management throughout this collaborative process. In addition, it is also necessary to address the challenges due to the new model being a distributed activity, as today this PLM system is a specialized distributed system. Maintaining data consistency can be challenging because collaborators can use heterogeneous PLM systems together with their own databases. The later cannot be shared due to the risks of exposing their knowledge base and business processes. Another consideration in global collaboration is that data is transmitted to remote locations. As a result network latency can be large; this can cause problems particularly when large files are exchanged, such as may be the case for CAD design models. This thesis proposes a solution enabling a global PLM which addresses the challenges described above. The approach consists of connecting collaborators’ nodes in a network that is constructed by grouping them with respect to intra-site latency. Each group implements a coordination mechanism based on the election of a node which is subsequently in charge of coordinating data access. The groups communicate via a publish-subscribe communication pattern, publishing and subscribing to events related to the resources being shared. The integration of the solution is through a Service-oriented Architecture (SOA) implementing web services that can be consumed by a PLM system. A prototype has been implemented and its applicability is analysed by evaluating its functionality in a collaborative scenario based on the Aras Innovator PLM platform. The evaluation was made by simulating the solution proposed and comparing it with a centralized approach. The results particularly showed that the proposed solution could reduce the intra-latency compared to a centralized approach if the collaborators are organized in collaborative groups, that exchange most of the information inside the group rather than intergroup. / Product Lifecycle Management (PLM) är en helhetssyn som hanterar produktinformation under deras hela livscykel. PLM integrerar olika koncept som har dykt upp på grund av förändringar i tillverkningsprocessen som en följd av globalisering, stor konkurrens, efterfrågan på mer innovativa produkter, och andra orsaker. Dessa förändringar har blyad till en övergång från en modell med en enda plats för produktutveckling till en modell där ett komplext nätverk av specialiserade företag samarbetar. Detta globala samarbete inom PLM innebär att företag från olika delar av världen arbetar tillsammans och delar information. Det underliggande PLM-systemet krävs att underlätta datahantering hela denna samverkande process. Dessutom är det också nödvändigt att hantera utmaningar beroende på den nya distribuerade modellen som gör PLM -system blir specialiserade distribuerade system. Underhålla uppgifter konsekvens kan vara en utmaning eftersom kollaboratörer kan använda heterogena PLM-system med sina egna databaser som inte kan delas på grund av riskerna för att utsätta sin kunskapsbas och affärsprocesser . En annan faktor i den globala samarbetet är att data överförs till avlägsna platser . Som ett resultat nätverksfördröjningen kan vara stora, vilket kan orsaka problem speciellt när stora filer utbyts, exempelvis CAD-modeller. Detta masterarbete föreslår en lösning för att möjliggöra en global PLM som tar upp de utmaningar som beskrivs ovan. Tillvägagångssättet består av anslutande kollaboratörer noder i ett nätverk som konstrueras genom att gruppera dem i förhållande till intra-site latens. Varje grupp genomför en mekanism för samordning grundas på valet av en nod som därefter ansvarar för samordningen av dataåtkomst. Grupperna kommunicerar via en publiceraprenumerera kommunikationen mönster av att publicera och prenumerera på händelser relaterade till de resurser som delas. Integrationen av lösningen är genom en Service-Oriented Architecture (SOA) genomföra webbtjänster som kan konsumeras av ett PLM-system. En prototyp har genomförts och dess användbarhet analyseras genom att utvärdera dess funktionalitet i en kollaborativ scenario baserat på Aras Innovator PLM-plattform. Resultaten visade att den föreslagna lösningen skulle kunna minska intra-latens jämfört med en centraliserad strategi om kollaboratörer är organiserade i kollaborativa grupper, varje grupp är ansvarig för utformningen ett delsystem av produkten och därmed utbyta mesta av informationen inom gruppen snarare än inter-gruppen.