<p>Overweight and obesity in children is an extensive and accelerating </p><p> problem in the western world. The risk factors for overweight are well-</p><p> known and well-documented. Focus should lie in the prophylactic work </p><p> in order to prevent overweight and obesity in preschool children.</p><p> The aim of our study has been to highlight the role of the district</p><p> nurse in her/his work to prevent overweight and obesity in preschool </p><p> children. The study was carried out through studies as a literature </p><p> review. In order to support the parents and taking their circumstances </p><p> and conditions into consideration, it was considered very important that </p><p> the district nurse paid attention to the view of the parents on the weight </p><p> of their child. Parents were considered to have an important role in </p><p> giving their children healthy eating habits. The attitude of the district </p><p> nurse was relevant as to how she/he treated the overweight and how </p><p> she/he tackled the preventive work. Professional practice and training </p><p> within the field were important factors in making the district nurse </p><p> succeed in her/his work to prevent overweight and obesity in children. </p><p> Lack of time and lack of parental commitment and attitude were the </p><p> main reasons for limiting the district nurse in her work to prevent </p><p> overweight and obesity in children. Personnel within the primary care </p><p> should supervise and coordinate health promoting measures in order to </p><p> prevent overweight and obesity in children. The district nurse plays a </p><p> unique part in influencing the parents very early on in their children’s </p><p> life by arranging regular and repeated visits to the child welfare center. </p><p> The basis for a successful work by the district nurse is training and the </p><p> fact that she is made aware of her own attitudes towards overweight. </p><p> More research is imperative to support and develop guidelines for </p><p> preventing overweight and obesity in children.</p>

Distriktssköterskans roll är av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhållningssätt gentemot den äldre individen med diabetes typ 2. Empowerment är ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska människosynen och används i syfte att öka patienternas egenvårdsförmåga och självstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och självbestämmande, att själv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid återkommande träffar för att få riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella träffar där individerna skapar sina egna mål är av största vikt för att bedriva egenvård. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism. Distriktssköterskan behöver få utbildning i att använda sig av ett empowerment baserat arbetssätt och de behöver arbetsledningens stöd då det krävs ökade resurser vid införandet av ett nytt arbetssätt. Empowerment baserad grupputbildning ger en ökad förbättring av den glykemiska kontrollen för äldre individer. Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i takt med att befolkningen blir äldre. Studien har genomförts som systematisk litteraturstudie.

Overweight and obesity in children is an extensive and accelerating problem in the western world. The risk factors for overweight are well- known and well-documented. Focus should lie in the prophylactic work in order to prevent overweight and obesity in preschool children. The aim of our study has been to highlight the role of the district nurse in her/his work to prevent overweight and obesity in preschool children. The study was carried out through studies as a literature review. In order to support the parents and taking their circumstances and conditions into consideration, it was considered very important that the district nurse paid attention to the view of the parents on the weight of their child. Parents were considered to have an important role in giving their children healthy eating habits. The attitude of the district nurse was relevant as to how she/he treated the overweight and how she/he tackled the preventive work. Professional practice and training within the field were important factors in making the district nurse succeed in her/his work to prevent overweight and obesity in children. Lack of time and lack of parental commitment and attitude were the main reasons for limiting the district nurse in her work to prevent overweight and obesity in children. Personnel within the primary care should supervise and coordinate health promoting measures in order to prevent overweight and obesity in children. The district nurse plays a unique part in influencing the parents very early on in their children’s life by arranging regular and repeated visits to the child welfare center. The basis for a successful work by the district nurse is training and the fact that she is made aware of her own attitudes towards overweight. More research is imperative to support and develop guidelines for preventing overweight and obesity in children.

Bakgrund: Demens beskrivs som en sjukdom som berör hela familjen, varav närstående utgör en betydande del av vården av den sjuke i hemmet. Som en konsekvens av detta kan närstående uppleva negativ inverkan på fysisk och psykisk hälsa med nedsatt livskvalitet som följd. Distriktssköterskans förmåga att vara lyhörd för närståendes behov likaväl som patientens är därför av stor betydelse, för att kunna stödja närstående efter bästa förmåga med den hjälp de behöver. Dock föreligger svårigheter i distriktssköterskans arbete att tillgodose närståendes behov liksom att vara ett optimalt stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans arbetssätt och förmågor liksom svårigheter att stödja närstående som vårdar en person som insjuknat i demens. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats. Ändamålsenligt urval tillämpades vid rekrytering av deltagare. Inklusionskriterierna var distriktssköterskor inom hemsjukvården i två olika kommuner i södra Sverige, med måttlig till mycket erfarenhet inom området. Innehållet i intervjuerna analyserades med kvalitativ latent innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet omfattade nio kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna som skapades blev följande; “Distriktssköterskan vill utgå ifrån ett helhetsperspektiv”, “Distriktssköterskan vill arbeta preventivt genom varaktig kontakt med närstående”, “Att bli inkopplad sent är ett hinder i det hälsofrämjande arbetet”, “Teamsamarbete skapar förutsättningar för distriktssköterskan att ge stöd till närstående”,“En ömsesidig relation kan stödja närstående i den vårdande processen”, “Att uppmärksamma och vara lyhörd inför närståendes behov av stöd”, “Möjligheter att tillgodose behov av stöd försvåras av närståendes oförmåga att ta emot hjälp” samt “Att främja distriktssköterskans förmåga att uppmärksamma närståendes behov av stöd”. Dessa kategorier föll under två teman; “Att ligga steget före för att möta hela människan” och “Att finnas till hands och vara mottaglig för önskningar”. Slutsats: Det förekom skillnader mellan kommunerna huruvida distriktssköterskan i sitt sätt att arbeta använde rutiner eller inte. Distriktssköterskorna använder flera metoder för att stödja närstående som vårdar en person som insjuknat i demens, men upplever att de ibland blir inkopplade sent, något som hindrar dem i sitt hälsofrämjande arbete liksom möjligheterna att tillgodose ett optimalt omhändertagande. De önskade rutiner, mer utbildning inom området samt hjälpmedel som kunde underlättade deras arbete att uppmärksamma och identifiera närståendes mående och behov av stöd. / Background: Dementia is described as a disease that affects the whole family, whereof relatives are taking a considerable part of the caring in the home. As a consequence the related person can experience a negative impact on the physical as well as the psychological health. To be able to give good support the district nurse’s ability to read the related’s and the patient’s needs is of great importance. However, there are difficulties in the district nurse's work to meet the needs of related parties as well as to be an optimum support. Purpose: The purpose of the study was to describe the district nurse’s way of working and abilities as well as problems in supporting relatives who’s taking care of individuals with dementia. Method: The study was conducted as an interview study with semi-structured interviews. The method was qualitative with an inductive approach. Expedient selection was applied in the recruitment of participants. The inclusion requirement were district nurses in home care from two municipalities in southern Sweden, with intermediate or greater experience in the field. The content of the interviews were analysed using qualitative latent content analysis, as described by Graneheim och Lundman (2004). Result: The result includes nine categories with associated subcategories. The following categories were created; “The district nurse wants to originate from a holistic perspective”, ”The district nurse wants to work preventively through sustained contact with related parties”, “Becoming engaged late is a barrier in health promotion”, “Team collaboration creates conditions for the district nurse to provide support to related parties”, ”A mutual relationship can support related in the care process”, “Paying attention to and be responsive to related parties need of support”, “Opportunities to meet the needs of support is complicated by related parties' inability to accept help” and “Promoting the district nurse's ability to pay attention to related parties’ need off support”. These categories fell under two themes; “Staying ahead to meet the whole human” and “To be available and  responsive to the desires of patients and related”. Conclusion: There were differences in using or not using procedures between the municipalities. The district nurses use several methods to support related who’s taking care of individuals with dementia, but feel that they are sometimes engaged late, which prevents them from providing health promotion and optimal care. The district nurses wished for routines, more education in the area as well as tools that could facilitate their work to highlight and identify related persons support needs and wellbeing.

<p>The district nurses' duties with all organisational changes, above all during the last 20 years, have been changed. Economy and listing governs which visits that to be prioritized. The aim with this study was to examine what district nurses in the primary care in Uppsala län has for view about their occupational role. The method was qualitative and the selection comprized ten district nurses in Uppsala län that were interviewed individually on the basis of a semi structured interview guide that the authors the actual created. In the wide analysis of the results could a theme, <em>As a rubber screw in a shrinking hole</em> and three central categories be discerned, <em>Occupational role</em>, <em>Diversity</em> and <em>Organisation. </em>The district nurses enjoy with work and their choice of profession despite higher demand, stress and low staffing. They experience that the profession role have become unclear and others professions has poor knowledge about which competence they hold. They have an interest of working preventive and a holistic view when thinking about nursing care among children and adults. The feeling of not be needed as a profession, not to become seen with the competence that they possesses, is experienced very frustrating and the obvious role the district nurse earlier had in the primary health care and society seem to fade increasingly. The district nurses description of their profession role can compared as a rubber screw which reflects the flexibility but also the resistance against increasingly healthcare. The shrinking hole symbolize the majority organization changes as forced the district nurses to priority other duties than public health work and a decreased sphere of activity. <em> </em></p>

Syfte: Att beskriva hur distriktssköterskor inom hemsjukvården upple­ver sitt arbete och sin arbetsmiljö ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta distriktssköterskor verksamma inom hem­sjukvård i tätort eller på landsbygd i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat ”Att arbeta för patientens bästa, en utmaning för distriktssköterskan i hemsjuk­vård” bildades ur fyra kategorier. Utmaningar som distriktssköterskorna i studien beskrev som den fysiska arbetsmiljön i patienternas hem, att ha ett professionellt förhållningssätt, att hålla sig uppdaterade, prioritera och planera sitt arbete. Utmaningarna fanns också i kra­ven ställda från olika håll och strävan efter ett gott samarbete med många olika instanser och yrkeskategorier, allt för patientens bästa. Temat bildades ur kategorierna ”Ditt hem är min arbetsplats – att vara nära men ändå ha distans”, ”Att känna sig som en admi­nistratör men prioritera patientkontakten”, ”Att uppleva stöd och sträva efter samar­bete” samt ”Ambitioner och förväntningar inför framtidens hemsjukvård”. Slutsats: Distriktssköterskorna inom hemsjukvården upplevde många utmaningar i sin strävan efter att arbeta för patientens bästa. Distriktssköterskornas upplevelser gav ett helhetsperspektiv på arbetet inom hemsjukvården och kunskap om detta är ett viktigt redskap för att optimera hemsjukvår­dens framtida kvalitet. / Aim: To describe how district nurses in home care experience their work and their working environment from a physical, psychological and social perspective. Method: The study had a descriptive design with qualitative approach. Eight district nurses working in home care in urban or rural areas in central Sweden participated in the study. Data were collected through semi-structured interviews and analyzed by qualitative content analysis. Results: The theme "Working for the patient's best, a challenge for the district nurse in home care " was formed out of four categories. Challenges that district nurses in the study described as the physical environment in the patients’ home, having a professional approach, to stay updated, prioritize and plan their work. Challenges were also in the requirements asked from various quarters and the quest for a good cooperation with many different instances and professions, all for the patient's best. The theme was formed from the categories "Your home is my workplace - to be close but still have a distance", "To feel as an administrator but prioritize the patient contact", "To experience support and strive for cooperation" and "Ambitions and expectations for the future of home care". Conclusion: District nurses in home care experienced many challenges in their efforts to work for the patient's best. District nurses experiences gave an overall perspective of the work in home care and knowledge of this is an important tool to optimize future home care quality.

The district nurses' duties with all organisational changes, above all during the last 20 years, have been changed. Economy and listing governs which visits that to be prioritized. The aim with this study was to examine what district nurses in the primary care in Uppsala län has for view about their occupational role. The method was qualitative and the selection comprized ten district nurses in Uppsala län that were interviewed individually on the basis of a semi structured interview guide that the authors the actual created. In the wide analysis of the results could a theme, As a rubber screw in a shrinking hole and three central categories be discerned, Occupational role, Diversity and Organisation. The district nurses enjoy with work and their choice of profession despite higher demand, stress and low staffing. They experience that the profession role have become unclear and others professions has poor knowledge about which competence they hold. They have an interest of working preventive and a holistic view when thinking about nursing care among children and adults. The feeling of not be needed as a profession, not to become seen with the competence that they possesses, is experienced very frustrating and the obvious role the district nurse earlier had in the primary health care and society seem to fade increasingly. The district nurses description of their profession role can compared as a rubber screw which reflects the flexibility but also the resistance against increasingly healthcare. The shrinking hole symbolize the majority organization changes as forced the district nurses to priority other duties than public health work and a decreased sphere of activity.

Bakgrund: Studier visar att spädbarnskrik är påfrestande för föräldrar och tillgång till stöd kan bidra till att föräldrar klarar denna påfrestning bättre. Distriktssköterskan inom barnhälsovården i Sverige har en unik möjlighet att ge stöd till föräldrar, få studier beskriver dock vad distriktssköterskan ger för stöd till föräldrar som lever med just ett skrikigt spädbarn. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans stöd till föräldrar som lever med ett skrikigt spädbarn. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Intervjumaterialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analysen av intervjumaterialet framkom tre kategorier och åtta underkategorier som bildar studiens resultat. Utreda skrik inkluderade två underkategorier: att hjälpa föräldrarna bena upp skriksituationen samt att utesluta fysisk sjukdom hos spädbarnet. Hantera skrik inkluderade tre underkategorier: att informera om spädbarns behov, att ge råd om åtgärder som kan minska skriket samt att rekommendera avlastning. Stärka föräldrarna inkluderade tre underkategorier: att vägleda föräldrarna att hitta egna hanteringsstrategier, att bekräfta föräldrarnas känslor samt att ge positiv förstärkning. Slutsats: Den påfrestning spädbarnsskrik har på föräldrar ställer krav på att distriktssköterskan inom barnhälsovården i Sverige ger stöd till föräldrarna för att de ska ges förutsättningar att kunna skydda och ta hand om sitt spädbarn. Det är dessutom avgörande att verksamheten säkerställer möjligheten för distriktssköterskan att vara tillgänglig för att detta stöd överhuvudtaget ska kunna ges. Ytterligare studier krävs för att kunna fastställa att föräldrar som lever med ett skrikigt spädbarn erhåller det stöd de faktiskt önskar och är i behov av. / Background: Studies show that infant crying is stressful for parents and access to support can help parents cope with this stress better. The district nurse in Swedish child health care has a unique opportunity to provide support. Few studies, however, describe what kind of support the district nurse give to these parents. Aim: To describe the district nurse’s support for parents with a crying infant. Method: The study has a qualitative approach in which semi-structured interviews were conducted with ten district nurses. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Findings: The analysis of the interviews revealed three categories and eight subcategories that form the result of the study. Investigating the crying included two subcategories: to help parents analyse the cry situation and to exclude physical illness in the infant. Managing infant crying included three subcategories: to inform about infants needs, to advice on measures that can reduce infant crying and to recommend relief. Strengthening parents included three subcategories: to guide the parents to find their own coping strategies, to confirm the parents feelings and to give positive reinforcement. Conclusion: The stress infant crying has on parents requires the district nurse in Swedish child health care to provide support to parents to enable them to protect and care for their infant. It is also important to ensure that it is possible for the district nurse to be available in order for this support at all to be given. Further studies are needed in order to make sure that parents with a crying infant actually receive the support they want and need.

Hälsolitteracitet innebär patientens kognitiva förmåga att förstå och tillämpa hälsoinformation. Enligt Hendersons omvårdnadsteori bör sjuksköterskan förstå och assistera när patienten inte har tillräcklig motivation, kunskap eller styrka för att självständigt uppnå hälsa. Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem distriktssköterskor från tre olika vårdcentraler intervjuades utifrån en intervjuguide med semi-strukturerade frågor. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och ett övergripande tema framkom; Distriktssköterskan skapar delaktighet hos patienten genom ett engagerat förhållningssätt till hälsolitteracitet. Tre kategorier identifierades; strävar efter förtroendefulla relationer, anpassar sig efter patienten samt uppmuntrar till empowerment. Distriktssköterskorna menade att de strävade efter att skapa insikt och motivation hos patienterna för att åstadkomma delaktighet. Ingen av distriktssköterskorna i denna pilotstudie hade hört talas om begreppet hälsolitteracitet. Trots detta beskrev de att de arbetade utifrån en förståelse att patienterna hade olika möjligheter att förstå och tillämpa informationen. Pilotstudien kan ligga till grund för en fullskalig studie om distriktssköterskors förhållningssätt till hälsolitteracitet, anpassad till svensk hälso- och sjukvård. / Health literacy is the patient's cognitive ability to understand and apply health information. According to Henderson's nursing theory the nurse should understand and assist the patient who does not have sufficient motivation, knowledge or strength to independently achieve health. The aim of this study was to identify the district nurses' attitude to health literacy in their treatment of patients at a medical centre. The study was a qualitative interview study with an inductive approach. Five district nurses from three medical centres were interviewed using an interview guide based on semi-structured questions. A qualitative content analysis was performed and revealed the following theme; the district nurse encouraged patient participation through an approachable and committed approach to health literacy. Three categories were identified; strive for trust, adapt to the patient and encourage empowerment. The district nurses described that they strived to create insight and motivation to encourage them to participate in their own health care. None of the district nurses in this pilot study were familiar with the term health literacy. Despite this, they described that they understood that their patients had differing abilities in understanding and applying information. This pilot study offers a basis for a full-scale study of district nurses application of health literacy, customized to Swedish health care system.

Bakgrund: I hemsjukvården ges den patientnära omsorgen vanligen av en anhörigvårdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anhörigvårdare upplever sig behöva kontinuerligt stöd från sjukvården. Det sociala stödet är en viktig del av vad som upprätthåller individen men det är omtvistat huruvida socialt stöd ska komma från hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet var att genom en begreppsanalys förtydliga begreppet socialt stöd med inriktning mot användning och betydelse för anhörigvårdare. Metod: Begreppsanalysen följer Rodgers Evolutionary Concept Analysis. Artikelsökning genomfördes i 20 databaser. Det slutliga urvalet bestod av 38 artiklar ur vilka synonyma/relaterade termer, antecedenter, kännetecken, konsekvenser och exempel av socialt stöd identifierades. Resultat: Resultatet visar att större delen av det sociala stödet kommer från resurser utanför hälso- och sjukvården men samtidigt att vissa stödinsatser var verkningslösa om de inte kom från utbildad personal. Resultatet diskuterades utifrån Husted och Husteds omvårdnadsteori The Symphonological Bioethical Theory och den vidare analysfasen. Konklusion och implikation: Socialt stöd finns och erbjuds anhörigvårdare men behöver anpassas utifrån anhörigvårdarens situation för att få avsedd verkan. Resultatet kan hjälpa distriktssköterskor att konkret stödja anhörigvårdare och därigenom minska risken för ohälsa kopplad till att vara anhörigvårdare. Vidare studier behövs för att ta ett bredare grepp på ämnet och utreda hur anpassningen kan ske så att anhörigvårdarna både kan erbjudas och ta emot det sociala stödet. / Background: Within home nursing most of the care is carried out by a family caregiver and without them the needs of the citizens would not be met. Caregivers feel they need continuous support from health care professionals. Social support is an important part of what sustains the individual but it is disputed whether the social support should come from health professionals. The aim was to, through a conceptual analysis, clarify the concept of social support with focus on the use and importance of caregivers. Method: The study follows Rodgers’ evolutionary method of concept analysis. Searches were made in 20 databases and the final sample consisted of 38 articles from which surrogate/related terms, antecedents, attributes, consequences and examples from social support were identified. Results: The results shows that the greater part of social support comes from outside the health care but that at the same time, some support measures were ineffective if they did not come from trained personnel. The results are discussed based on Husted and Husteds’ Symphonological Bioethical Theory and the further analysis phase. Conclusion and implication: Social support to caregivers needs to be tailored to the caregivers’ needs in order to have the intended effect. This result can help district nurses to understand how to support caregivers and thereby lessen their risk of health detoriation. Further research is needed to take a broader perspective on the subject and examine how social support can best be adapted so that carers can both be offered and receive social support.