Sammanfattning Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva deras arbete med palliativa patienter inom hemsjukvård samt deras upplevelse av arbetet. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från fem olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån kategorier som bildade två teman. Temat ”Att balansera mellan nuet och planera slutet – att vara steget före” framkom ur kategorierna Att se patientens livssituation och utföra omvårdnadsåtgärder, Att strukturera arbetet, Att stödja och ha kontakt med närstående, Att uppleva utvecklings och utbildningsbehov samt Att vara professionell i sitt förhållningssätt och beskriver distriktssköterskornas upplevelse av att vårda palliativa patienter. Distriktssköterskornas insatser hos patienten intensifierades allteftersom sjukdomen fortskred, kontakten med närstående och andra vårdgivare beskrevs som god. Temat ”Att uppleva stimulans och påfrestningar” bildades ur kategorierna Att vara professionell i sitt förhållningssätt och Att uppleva och hantera egna känslor och beskriver distriktssköterskornas egna känslor inför att vårda palliativa patienter. Distriktssköterskorna upplevde sitt arbete som värdefullt och viktigt, dock upplevdes det som påfrestande med flera palliativa patienter samtidigt samt att det var extra jobbigt med yngre patienter. / Abstract The aim of the study was to describe district nurses’ work with palliative patients in home care and their experience of the work. The study had a descriptive design and ten district nurses from five different health care centres in the Middle of Sweden participated in the study. Data were collected with semi-structured interviews and analysed with qualitative content analysis. The results are presented from the categories, which formed two themes. The theme “To balance between the prevailing situation and to plan the end – to lie ahead. emerged from the categories To see the patient’s life situation and to perform nursing interventions, To structure the work, To support and have contact with relatives, To experience developmental and educational needs and To be professional in one’s approach and describes the district nurses’ experience of caring for palliative patients. The district nurses’ efforts at the patients home were intensified as the disease progressed, the contact with the relatives and other caregivers were described as good. The theme “To experience stimulation and strain” emerged from the categories To be professional in one’s approach and To experience and handle one’s own feelings and describes the district nurses’ feelings about caring for palliative patients. The district nurses experienced their work as important and valuable; however it was also experienced as trying with several palliative patients at the same time and extra tough when the patients where younger.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors reflektioner kring att arbeta med kroniska bensår. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie och hade deskriptiv design. Totalt sexton distriktssköterskor intervjuades, åtta distriktssköterskor med landstinget som arbetsgivare och åtta distriktssköterskor med kommunal arbetsgivare. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna ansåg att arbetet med kroniska bensår var ett vanligt förekommande arbetsmoment samt att bristande samarbete från patienten var en bidragande orsak till långa behandlingstider och utebliven sårläkning. Distriktssköterskorna beskrev vikten av att medvetandegöra patienterna om sitt egenansvar för att främja sårläkningsprocessen. Kunskapen till att behandla kroniska bensår ansåg distriktssköterskorna att de hade, men det spelade ingen roll hur mycket distriktssköterskorna gjorde så länge patienterna inte var följsam i behandlingen. Kompressionsbehandling beskrevs av distriktssköterskorna som den främsta behandlingsmetoden för att uppnå läkning av kroniska bensår, men de upplevdes ibland problematiskt att motivera patienterna till kompressionsbehandling. Det påtalades av distriktssköterskorna att god dokumentation och individuella vårdplaner underlättade deras arbete samt möjliggjorde utvärdering av sårläkningsprocessen. Slutsatsen är att distriktssköterskorna upplever att patienter med kroniska bensår som är väl informerade och motiverade till följsamhet kunde ges optimal bensårsbehandling. Profylaktiskt arbete är viktigt för att undvika recidiv vid behandling av kroniska bensår.

Övervikt bland yngre barn är ett nationellt och globalt ökande hälsoproblem. Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården har en viktig uppgift, både i att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med barns övervikt. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av vad som påverkar deras arbete med överviktiga barn inom barnhälsovården. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys, med en induktiv ansats, beskriven av Graneheim och Lundman. Åtta intervjuer med svenska distriktssköterskor, aktiva inom barnhälsovård, genomfördes. Ur resultatet framkom fem kategorier: arbetet förenklas med användbara verktyg, betydelsen av distriktssköterskornas interna och externa resurser, vikten av stöd från kollegor och andra professioner, samtalet som arbetsmetod, och föräldrars engagemang en förutsättning för ett bra arbete. Slutsatserna blev att ett tätare samarbete behövs mellan professioner, liksom ett större ansvarstagande från verksamheten. Distriktssköterskors erfarenhet underlättade möjligheterna till ett naturligt samtal med föräldrarna, och sågs som en viktig tillgång. Fortsatt forskning inom området behövs, möjligen baserad på föräldrars synvinkel, för att lättare förstå föräldrarna och kunna utveckla det viktiga arbetet med överviktiga barn. / Overweight among young children is a national and global increasing health problem. District nurses working in child health care has an important role, both in health promotion and prevention of children’s overweight. The aim of this study was to illustrate district nurses’ experiences of what influences their work with overweight children in child health care. The data was analysed by qualitative content analysis, with an inductive approach, described by Graneheim and Lundman. Eight interviews with Swedish district nurses active in child health care were conducted. From the result revealed five categories: the work is simplified with useful instruments, the significance of the district nurses’ intern and extern resources, the importance of support from colleagues and other professions, the conversation as working method, and parental involvement a prerequisite for a good work. The conclusions were that a closer cooperation is needed between professions, as well as greater accountability from the organization. District nurses’ experience facilitated the possibilities of a natural conversation with the parents, and was seen as an important asset. Continued research in this area is needed, possibly based on the parents’ point of view, to better understand the parents and develop the important work with overweight children.

Sammanfattning Bakgrund: Första gången två personer möts är de främlingar för varandra. Möten innebär samspel mellan de människor som berörs. Mötet styrs av erfarenheter, förväntningar och tolkningar av situationen. Genom att bekräfta, acceptera och vara tillmötesgående närmar sig parterna varandra vilket kan leda till öppenhet och bättre kontakt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas behov och förväntningar i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats. Åtta patienter med hemsjukvård intervjuades enskilt i sina hem. Narrativ intervju användes. Materialet analyserades sedan utifrån Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Två teman framkom, Att få känna sig som en värdefull människa på sina egna villkor samt Att få medicinsk vård av en kompetent distriktssköterska. Patienternas behov och förväntningarna i mötet med distriktssköterskan i hemsjukvården är att få hjälp med att behålla sin identitet och sin värdighet som människa. Patienterna vill att distriktssköterskan ska se patienten som en person med känslor och tankar och ta dessa på allvar. Patienterna behöver känna sig sedda och bekräftade, få känna sig som någon inte bara en i mängden. När patienten känner sig sedd och bekräftad skapas förtroende och trygghet. Patienterna har behov av att distriktssköterskan har förmågan att känna till sin egen kompetens och brister. Detta leder till ett förtroende och respekt för distriktssköterskan. Slutsats: Slutsatsen är att man inte kan möta människor efter en speciell mall. Varje möte måste ske individuellt med fokus på den enskilda individens behov och förväntningar. Behovet att få känna sig som en värdefull människa på sina egna villkor är viktigare än att få medicinska insatser gjorda. / Abstract Background: The first time two people meet, they are strangers to each other. Encounters involve interaction between the people involved. The encounter is determined by the experiences, expectations and interpretations of the situation. By confirming, accepting and being courteous to each other there can be transparency and better contacts. Aim: The aim of this study was to describe patients' needs and expectations of the encounter with the district nurse in home care. Method: The study was conducted by using a qualitative approach. Eight patients with home health care were interviewed individually in their homes. Narrative interviews were used for the encounters. The material was then analyzed by applying Lundman and Granheim method for qualitative content analysis. Result: Two themes emerged. The patients feeling of being treated like a valuable human being on their own terms and To get medical care of a qualified district nurse. The patients' needs and expectations of the encounters with a district nurse in home health care are to help them preserve their identity and their dignity as human beings. Patients want the district nurse to recognize the patient as a person with feelings and thoughts and to be taken seriously. Patients need to feel seen and acknowledged, to feel that they are not just one of many. When the patient feels seen and confirmed there is confidence and security. Conclusion: The conclusion is that one cannot meet people using one specific template. Each encounter must be unique with focus on the individual's needs and expectations. The need to feel like a valuable human being, met on their own terms is perceived as being more important than having their medical needs attended.

Bakgrund: Hälsofrämjande arbete är en del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. För att kunna erbjuda detta till äldre vårdtagare i hemsjukvården behövs ökad kunskap om hur distriktssköterskan utför det hälsofrämjande arbetet i sitt praktiska arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete med äldre vårdtagare i hemsjukvården. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskans hälsofrämjande arbete har tre delar. Först hälsofrämjande omvårdnad av vårdtagaren, med insatser för att förbättra fysisk, psykisk och social hälsa. Sedan hälsofrämjande ledarskap tillsammans med andra berörda yrkeskategorier och slutligen distriktssköterskans hälsofrämjande synsätt, som att se möjligheter och respektera vårdtagarens vilja. Slutsats: Olikheter gällande riktlinjer för arbetet, kan medföra en fokusering på fysisk hälsa på bekostnad av psykisk och social hälsa. Ett väl fungerande samarbete med andra yrkeskategorier är en förutsättning för distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Distriktssköterskan måste respektera vårdtagarens vilja och se vårdtagarens möjligheter för att arbetet ska uppfattas som hälsofrämjande av vårdtagaren. / Background: Health promotion is one part of the district nurse's duties. In order to offer this to elderly caretakers in home health care, there is need for greater understanding of how the district nurse carry out health promotion in practice. Aim: The purpose of this study was to describe the district nurse's health promotion work with elderly caretakers in home health care. Method: The study was conducted by qualitative interviews with eight district nurses. The material was analyzed by qualitative content analysis. Results: The results showed that the district nurse conducts health promotion work in three areas. First in the health care of the patient with efforts to improve the physical, mental and social health. Second in health promotion leadership together with other relevant professionals. Finally through the district nurses health promotion approach to see the opportunities and respect the caretakers will. Conclusion: Differences existing guidelines for the work may lead to a focus on physical health at the expense of psychological and social health. A well-functioning cooperation with other professionals is a precondition for the district nurse's health promotion. District nurses must respect the caretakers will and see there ability if the work will be perceived as health of the caretaker.

Det dör ca 90 000 människor varje år i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för palliativ omvårdnad i kommunen. Den här studien baseras på nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvård. Ett övergripande tema urskiljdes vilket benämndes Den mångsidiga kommunikationen och kunde beskrivas utifrån två kategorier Den enkla och Den svåra kommunikationen och utifrån analysen kunde sju olika underkategorier urskiljas vilka namngavs: Att komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna har accepterat sin situation, Att vara där patienterna är, Att kommunicera med patienterna när närstående är på samma nivå, Att inte komma in på rätt sätt i kommunikationen, Att patienterna inte accepterat sin situation och Att kommunicera med patienterna när närstående inte är på samma nivå. Den här studien utgår från en kvalitativ metod för att beskriva nyanser och erfarenheter i intervjutexterna. Som distriktssköterskestudenter och författare hoppas vi att denna studie, genom att uppmärksamma distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation i palliativ omvårdnad, ökar kunskaper och förbättrar kommunikationen mellan distriktssköterskor och patienter i palliativ omvårdnad. / About 90 000 people die every year in Sweden. Some of them die in their homes. In the community, the district nurse has responsibility for palliative care. This study is based on nine interviews with district nurses working in community home care in three different communities. Its aim is to describe district nurses’ experiences of communication with patients in palliative home care. A comprehensive theme evolved which was named The multifaceted communication could be described on the basis of two categories: The simple communication and The difficult communication. The analysis resulted in following seven subcategories: To be successful in communication, Patients’ acceptance of their situation, To be there for the patients, To communicate with patients when relatives are on the same level, Failure in communication, Patients’ lack of acceptance of their situation and Meeting relatives and people close to the patient when they are not on the same level. As student district nurses and authors, we hope that this study will increase the awareness of how district nurses experience communication in palliative care and thereby increase our knowledge and improve communication between district nurses and patients in palliative care.

Antalet personer med kronisk njursvikt ökar i Sverige, orsakat av att diabetesnefropati ökar, som en följd av att allt fler får diabetes mellitus typ 2. Peritonealdialys är en behandling för personer med kronisk njursvikt och kan skötas i hemmet. Syftet med studien är att beskriva hur peritonealdialys inverkar på dagligt liv bland personer med kronisk njursvikt. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och vetenskapliga artiklar har sökts via elektroniska databaser och manuella sökningar. Femton artiklar granskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade fyra kategorier som utgjordes av oberoende, delaktighet, förändring av välbefinnande och ny medvetenhet om kroppen. De olika kategorierna beskrev peritonealdialysens inverkan på personernas dagliga liv. Genom delaktighet i behandlingen får personen ett oberoende i dagligt liv. Förekomst av fatigue, oro och förändrad kroppsuppfattning kan inverka på personens livskvalitet. Behandling med peritonealdialys har inverkan både på den enskilde personen och på familjen. En beskrivning av peritonealdialysens inverkan på dagligt liv, kan förbereda distriktssköterskan i mötet och omvårdnaden av personer med peritonealdialysbehandling. / The number of persons with chronic renal failure is increasing in Sweden, caused by an increasing number of diabetes nephropathia, as a result of a larger number of diabetes mellitus type 2. Peritoneal dialysis is a treatment for persons with chronic renal failure and can be performed at home. The aim of the study is to describe the influence of peritoneal dialysis in the daily life of persons with chronic renal failure. The study was implemented as a general literature study and scientific articles have been acquired via electronic databases and manual searches. Fifteen articles were reviewed and analysed through content analysis. The results showed four categories consisting of independence, participation, change in well-being and new awareness of the body. The different categories described influence of peritoneal dialysis in daily life. By means of participation in the treatment the person gets independence in daily life. The existence of fatigue, anxiety and change of body image can influence a person’s quality of life. Treatment with peritoneal dialysis can influence both the individual and the family. A description of influence of peritoneal dialysis in daily life can prepare the district nurse in the meeting and nurturance of persons with peritoneal dialysis.

Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihets­system i primärvården. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primärvården då nya privata aktörer finns tillgängliga. Studien hade en beskrivande design där tio distriktssköterskor från en stad i Mellansverige blev inter­vjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet strukturerades i två innehållsområden. Det första innehållsområdet upplevelse av införandet, redovisades i temat Patienten har fått makt genom att kunna välja, kategorier samt subka­tegorier. I kategorin ekonomiskt tänkande har blivit viktigt be­skrev distriktssköterskorna att det nu blivit viktigt att lista patienter samt att nya administra­tiva rutiner införts. Patienten har blivit kund vilket lett till att distriktssköterskan fått ett nytt förhållningssätt till patienten och blivit mer serviceinriktad. Valfrihet kräver information, patienten behöver information för att vara insatt i reglerna kring valfrihetssystemet då det kan ge konsekvenser för patienter med särskilda behov. Det andra innehållsområdet skäl att stanna, redovisades i kategorier samt subkategorier. Distriktssköterskan beskrev att hon valde att stanna kvar inom den landstings­drivna primärvården då ar­betsplatsen i sig var avgörande genom trivsel och kollegor samt att det inte varit till­räckligt lockande att byta arbetsplats då en anställning i landstinget uppfatta­des som en trygg­het. / The aim of the study was to describe how district nurses experienced the introduction of the system of patient choice in primary care. The aim was also to describe why the district nurse in the public primary care decides to stay when new private actors are available. The study had a descriptive design where ten district nurses from different health centers from a town in Middlesweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was structured in two content areas. The first content area experience of the introduction, was presented in the theme Patient had power by beeing able to choose, cat­egories and subcategories. In the category Economic thinking has be­come important the dis­trict nurse described that it is now important to register the patient at the health center and that they now have new administrative procedures in place. The patient has become customer and this leads the district nurse to approach the patient in a new way and become more service-oriented. Choice requires information and the patient needs infor­mation to be familiar with the rules on patient choice system then it can have consequences for patients with special needs. The se­cond content area, reasons to stay, was presented in categories and subcategories. The district nurse decides to remains in the public primary care when the workplace itself is crucial in comfort and colleagues and that it has not been attractive enough to change job when em­ployment in the County Council was perceived as a security.

Bakgrund: Andvändning av komplementära metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementär och alternativmedicin (KAM) inom primärvården i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvärk, rygg- nackbesvär och stress hos en del patienter. Huvudvärk är ett stort folkhälsoproblem i många länder. Förutom att orsaka patienten lidande är det en stor kostnad för samhället. Om fler patienter använt sig av reflexologisk behandling kunde troligtvis lidandet minskat. Syfte: Syftet med intervjustudien var dels att beskriva reflexologers verksamhet och dels deras erfarenhet av behandling av huvudvärk. Metod: Som metod valdes intervjuer med kvalitativ ansats med en intervjuguide som stöd. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Urvalet var ändamålsenligt och omfattade åtta informanter i Skåne och södra Småland. I resultatet identifierades två kategorier och åtta underkategorier som beskrev reflexologers verksamhet samt deras erfarenheter av att behandla klienter. Det framkom att reflexologerna utför behandlingarna på olika sätt, att de ger rådgivning, att klienterna söker av olika anledningar samt att många fortsätter behandling i förebyggande syfte för att de mår bra av behandlingen. Slutsats: De som utför reflexologisk behandling anser att behandlingen är ett bra komplement till den traditionella sjukvården och att det bland annat helt eller delvis lindrar huvudvärk, stress och smärta. För att den traditionella sjukvården ska göras mer uppmärksam på reflexologisk behandling behövs mer forskning inom området. / Background: Use of complementary methods has increased in Sweden. It calls for increased knowledge about complementary and alternative medicine (CAM) in primary care in the encounter with patients. Previous research has shown that reflexological treatment can completely or partially alleviate including headaches, back- neck pain and stress in some patients. Headaches are a major public health problem in many countries. In addition to causing patient suffering, it is a great cost to society. If more patients were to use the reflexological treatment, their suffering is likely to decrease. Purpose: The purpose of this study was to describe the reflexologers activities and their experience in the treatment of headaches. Method: The method chosen was interviews using a qualitative approach with an interview guide for support. The material was analyzed using qualitative content analysis. The selection was appropriate and included eight informants in Skåne and Småland. The results identified two categories and eight subcategories describing reflexologers activities and their experience of treating clients. It was revealed that reflexologers perform treatments in different ways, they give advice, the clients looking for various reasons and that many continue treatment as a precaution because they feel good by the treatment. Conclusion: Those performing reflexological treatment believe that treatment is a great addition to the traditional health care and that it includes all or part relief of headaches, stress and pain. The traditional health care should consider the benefits of reflexological treatment and offer more research in this area.

<p>The number of elderly in society is increasing and therefore the number of people with dementia. They continue to live in their homes longer, which also increases the responsibility of district nurses. The purpose of this study was to describe the experiences of district nurses to care for and have responsibility for the care of people with dementia in home care. The method chosen was a qualitative interview study. The method chosen was a qualitative interview study and content analysis was used for data processing. The results revealed five categories: <em>Collaboration with other professionals and relatives, to have the possibility to develope in the professional role, a time-consuming work, inadequacy and anxiety and to provide security for the person with dementia.</em><strong><em></em></strong></p> / <p>Antalet äldre i samhället ökar och därmed antalet personer med demenssjukdom. De bor kvar i sina hem längre, då ökar även ansvaret på distriktssköterskorna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas erfarenheter av att vårda och ha vårdansvaret för personer med demenssjukdom i hemsjukvård. Metoden som valdes var kvalitativ intervju studie och innehållsanalys användes vid databearbetning. I resultatet framkom fem kategorier: Samarbete med andra yrkesgrupper och anhöriga, att kunna utvecklas i yrket, ett tidskrävande arbete, otillräcklighet och oro och att skapa trygghet för personen med demenssjukdom.</p>