Att arbeta som sjuksköterska/distriktssköterska (SSK/DSK) innebär arbetsuppgifter som varierar mycket. Denna arbetsmiljö kan vara väldigt krävande och kan påverka SSK/DSK på ett negativt sätt vilket kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Copingstrategier är hur personer hanterar krävande situationer, utan effektiva copingstrategier finns risk att personen drabbas av utbrändhet. Syftet med denna studie var att beskriva graden av skattad utbrändhet och vilka copingstrategier SSK/DSK använder sig av i sitt arbete inom hemsjukvården (HSV). Studien undersökte också om det fanns några skillnader gällande grad av utbrändhet och förekomst av copingstrategier beroende på vilket län SSK/DSK arbetade i samt om det fanns samband mellan copingstrategier och grad av utbrändhet hos SSK/DSK. Två standardiserade formulär användes i studien; Maslach Burnout Inventory (MBI) och Jalowice Coping Scale -60 (JCS). MBI mäter graden av utbrändhet relaterat till arbetsmiljö och JCS är ett formulär som mäter vilka copingstrategier som respondenten använder. Undersökningsgruppen till föreliggande studie var SSK/DSK inom hemsjukvården (HSV) i två län i Mellansverige. SSK/DSK skattade sig ha en medelmåttig grad av emotionell utmattning och en låg grad av depersonalisation samt en medelmåttlig grad i personlig prestation. Konfrontativ, optimistisk och självtillits coping var de mest använda copingstrategierna i båda länen. Skillnader framkom inte mellan de två länen men statistisk signifikanta resultat framkom i samband mellan använda copingstrategier och utbrändhet.  Sammanfattning:   SSK/DSK skattade sig har en medelmåttig grad av utbrändhet i två dimensioner, detta trots att de mest använda copingstrategierna fanns inom konfrontativ coping och visade sig ha samband med minskad grad av utbrändhet. Med de två undersökningsgrupperna som liknade varandra i bakgrundsdata och storlek framkom inga skillnader mellan de två länen. Statistiska signifikanta samband framkom mellan copingstrategierna; undvikande, lindrande, känslomässig, självtillit och dimensionerna inom utbrändhet. Sambanden visade ökad risk för utbrändhet. Detta styrker vikten av att använda passande copingstrategi för situationen. / To work as a nurse or a district-nurse entails varied responsibilities. This work environment can take a toll on the nurse/district nurse, which can result in both physical and mental strain for the person. To use coping strategies is the way a person responds to demanding situations, and to use ineffective coping strategies can result in that a person experience burnout. The aim of the study was to describe the degree of burnout the nurses/district nurses experience as well as what coping strategies they use in their profession in homecare. The study also examined if there were any differences in the degree of burnout and coping strategies between the two counties included in the study, as well as relationships between coping and burnout. The Method used was two standardized questionnaires. Maslach Burnout Inventory (MBI) and the Jalowiec Coping Scale-60 (JCS). MBI measures the degree of burnout the participant experiences related to his/hers working environment. The JCS measures coping strategies the participant uses in a situation. The participants in the study were 56 nurses or district nurses working in district homecare in two counties in the middle of Sweden. The participants rated their degree of burnout to be average in emotional burnout, low in depersonalization and average in personal accomplishment. The most used coping strategies were in the subscales confrontational, optimistic and self-reliant. There were no differences in burnout and coping strategies between the two counties, however there were statistically significant correlations between coping strategies and burnout. As a conclusion, the nurses/district nurses reported average burnout in two dimensions although the most used coping strategy was in the subscale of confrontative coping. Confrontative coping showed relationships with a lowered risk of burnout. The two samples were very similar in background data sample size and no differences were found between the two counties. Statistically significant relations existed between the coping subscales: evasive, palliative, emotive, self-reliant and burnout. The relations showed an increased risk of burnout. This emphasizes the importance for suitable coping depending on the situation.

Sammanfattning (MB och AA) Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvård. Patientens hem blir en arbetsplats, som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lång yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lång yrkeserfarenhet. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för deltagarna med kort yrkeserfarenhet ledde fram till följande fem kategorier: faktorer som påverkar arbetsbelastningen, faktorer som påverkar samarbetet, relationer och etiska dilemman,organisatoriska förutsättningar och ledarskap samt bristande kommunikation bidrar till minskad patientsäkerhet. Arbetet upplevdes fysiskt varierande samt att ett ökat antal patienter och tidsbrist ledde till stress. Arbetet upplevdes även glädjefullt med goda relationer till patienter och närstående. Etiska dilemman kunde uppstå vid olika syn på patientens vårdbehov.I resultatet för deltagarna med lång yrkeserfarenhet framkom fyra kategorier: att vårda i hemmiljö, faktorer som påverkar kommunikation och samarbete, att kommunalisera hemsjukvården är en omställningsprocess samt bristande ledarskap. Arbetet beskrevs somfysiskt tungt men varierande. Brister vid informationsöverföring medförde att tillgång tillviktig patientinformation saknades samt att distriktssköterskorna upplevde sin specialistkompetens underskattad. Slutsatsen är att deltagarna oavsett yrkeserfarenhet upplevde positiva och negativa aspekter på sin arbetsmiljö. Arbetet upplevdes meningsfullt men ökad förståelse och stöd för arbetssituationen från chefer önskades. Vid arbete i hemsjukvård kan det vara svårt att påverka olika faktorer av betydelse för arbetsmiljöneftersom arbetet sker i patienternas hem. / Abstract (MB och AA) District and registered nurses work with various tasks and in different services includinghome care. The patient’s home becomes the nurse’s workplace. The aim of the study was to describe district nurses’/registered nurses’ perceptions and experiences of the work environment in municipalized home care, among those with short and long professional experience. Descriptive design and qualitative approach was used. Five participants with shortand six with long professional experiences were interviewed. The material was analyzed using qualitative content analysis. The results for participants with short work experience led to fivecategories: factors influencing workload, factors affecting collaboration, relationships and ethical dilemmas, organizational conditions and leadership, and lack of communicationreduce patient safety. The work was experienced physically diverse increased number ofpatients and time constraints led to stress. The work also felt joyful with good relationships to patients and families. Ethical dilemmas arose from divergent views of the patient’s health care needs. The results among participants with long professional experience revealed four categories: nursing in home environment, factors affecting communication and collaboration, tomunicipalize home care is a conversion process and a lack of leadership. The work was described as physically demanding but varied. Shortcomings of communication and information meant that important patient information was missing. District nurses felt theirspecialist competence undervalued. The conclusion is that regardless short or long professional experience, the participants witnessed of positive and negative aspects in their work environment. The work was perceived sensed but increased understanding and supportfrom managers about the work situation was desired. When working in home care, it can be difficult to affect work environment factors of importance because the work is performed inpatients’ homes.

Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och delar av världen. Det är en riskfaktor för andra somatiska sjukdomar och har en negativ inverkan på livskvalitén. Syftet med denna studie var att beskriva distriktsköterskors arbete med och reflektioner kring behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma. Studien var av kvalitativ ansats med deskriptiv design och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor på landstingsdrivna vårdcentraler i Uppsala län. Resultatet av studien visade att mätvärden och samtal var viktiga verktyg för att distriktssköterskorna ska kunna identifiera patientens övervikt eller fetma. I behandlingen av övervikt och fetma var motiverande samtal, tvärprofessionellt arbete, fysisk aktivitet på recept och kostråd centrala delar. Liksom de stöd som distriktssköterskan utgjorde för patienten i beteendeförändringen. Patientens brist på motivation eller vilja kunde försvåra samarbetet mellan patient och distriktssköterska. Slutsatsen av studien visade att distriktssköterskorna hade en betydande roll i patientens beteendeförändring mot en hälsosammare livsstil och viktminskning. Distriktssköterskorna hade kunskap och kompetens att hjälpa patienten i arbetet med beteendeförändringen men mer kunskap behövdes för att kunna utveckla vården. Riktlinjer för hur övervikt och fetma ska tas om hand och behandlas inom vården var viktiga och hjälpte distriktssköterskorna att motivera sitt arbete hos verksamhetschefer. Distriktssköterskorna följde delvis vårdprogrammet för fetma hos vuxna i Uppsala län.

Bakgrund: Under år 2012 ökade anmälningarna av barnmisshandel. Barnmisshandel oavsett art innebär alltid en kränkning för barnet och om det dessutom sker av en anhörig har barnet förlorat den person som ska stå för den fasta tryggheten. Både fysisk misshandel, psykisk misshandel eller omsorgsvikt skadar barnet allvarligt och innebär stora hälsoproblem för barnet. Därför var det av stor vikt att identifiera barnet i ett tidigt skede för att kunna ge stöd och agera utefter behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att se och identifiera kännetecken på ett misshandlat barn. Metod: En induktiv ansats valdes och fyra distriktssköterskor i Hallands län med erfarenhet av ämnet intervjuades. En intervjuguide med semistrukturerade frågor användes och materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att arbeta som distriktssköterska innebar att vara barnets ombud och alltid se till barnets bästa och arbeta utifrån barnperspektivet samt att främja dess hälsa. Det var av stor vikt att så tidigt som möjligt få inblick i barnets familjesituation samt att skapa en bra relation till föräldrarna för att kunna identifiera ett misshandlat barn så tidigt som möjligt. Slutsats: Med ökad kunskap om kännetecken och symtom på barnmisshandel och kunskap om hur en tidig upptäckt av barnmisshandel kan ske, ökar barnets möjlighet till tidig stöttning och hjälp. Med fortsatt forskning, utbildning och utveckling av redskap ökar chanserna att upptäcka de misshandlade barnet i ett tidigt skede.

No description available.

Distriktssköterskor kommer ofta i kontakt med patienter som lider och är i behov av tröst. Tröst är ett samspel som kräver att både distriktssköterskan och patienten medverkar. Studiens syfte var att studera distriktssköterskors erfarenheter av att förmedla tröst. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Distriktssköterskor (n=11) verksamma vid vårdcentraler alternativt inom kommunal hemsjukvård intervjuades om sina erfarenheter av att förmedla tröst. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskors erfarenhet av att förmedla tröst framträdde i tre icke hierarkiska kategorier. Tröstens källa beskriver orsaken till att distriktssköterskan förmedlar tröst och har två underkategorier: Tröst ges utifrån ett lidande och En grundpelare för god omvårdnad. Tröstens förmedlingsvägar beskriver hur distriktssköterskorna ger tröst till patienten och har två underkategorier: Tröstande relation och Tröstande kommunikation. Tröstens inverkan beskriver hur patienten och distriktssköterskan påverkas av trösten och har två underkategorier: Tröst kan ge ökat välbefinnande och Trösta är en meningsfull syssla som både ger och tar kraft. Slutsats: Förmedla tröst är en betydelsefull del i distriktssköterskans yrkesroll och har stor betydelse för patientens välbefinnande. Även distriktssköterskan påverkas av att förmedla tröst. / District nurses often meet suffering patients who need consolation. Consolation is an interaction that requires participation from both the nurse and the patient. The aim of the study was to study district nurses´ experiences of conveying consolation. Method: A qualitative interview study was carried out. District nurses (n=11) working at health care centers or in community health care were interviewed about their experiences of conveying consolation. A content analysis was used to analyze data. Results: District nurses´ experiences of conveying consolation appeared in three nonhierarchical categories. The source of consolation describes why district nurses give consolation and has two subcategories: Consolation is given because of suffering and A keystone for good nursing. The ways of conveying consolation describes how the district nurses give consolation to the patient and has two subcategories: A consolatory relation and Consolatory communication. The effect of consolation describes how the consolation affects the patient and the district nurses and has two subcategories: Consolation can give increased well-being and Consolation is an important task which both gives and takes energy. Conclusion: Conveying consolation is a meaningful part of the district nurses´ professional role and has important implications for patients´ comfort. Conveying consolation also affects the district nurses.

Introduktion: Smärta är ett vanligt symtom hos patienter som vårdas palliativt den sista tiden i livet. Obehandlad smärta leder till onödigt lidande för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av smärtbehandling hos patienter som vårdas palliativt den sista tiden i livet i kommunal hemsjukvård. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen inspirerades av Kritisk Incident Teknik. Data samlades in genom intervjuer med elva distriktssköterskor verksamma i kommunal hemsjukvård. Analysen utfördes enligt kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Lundman och Hällgren Granheim. Resultat: Resultatet redovisades utifrån tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var: Att bedöma och utvärdera smärta, Att behandla smärta samt Att samarbeta vid behandling av smärta. Smärtbedömningen gjordes med skattningsinstrument, kliniska blicken eller utifrån patientens egna ord. Distriktssköterskan erfarenhet var att det fanns brister vid utvärdering. Morfin ansågs som den vanligaste och effektivaste behandlingen vid smärta. Ett gott samarbete med andra professioner samt anhöriga ansågs vara av betydelse för smärtbehandlingen hos patienter som vårdas palliativt. Konklusion: Studiens resultat visar att distriktssköterskan hade en viktig roll vid smärtbehandling hos patienter som vårdas palliativt den sista tiden i livet. / Introduction: Pain is a common symptom in patients in palliative care. Untreated pain has a profound impact on quality of life and causes unnecessary suffering. Aim: The aim of the study was to describe the district nurse’s experiences of pain relief in end of life in municipal home care. Method: The study is a qualitative interview study where the data collection was inspired by Critical Incident Technology. Data was collected through interviews with eleven district nurses employed in municipal home care. The analysis was performed in line with qualitative content analysis according to Lundman and Hällgren Granheim. Result: The results were presented in three main categories and eight subcategories. The main categories were: assessment and evaluation of pain, management of pain and cooperation in the management. The pain assessment was carried out using estimation instruments, clinical views or based on the patient's own words. The district nurse experienced a lack of evaluation. Morphine was considered the most common and effective treatment of pain. Good cooperation with other professions and relatives was considered to be important for pain management in patients in palliative care Conclusion: The study's findings show that the district nurse had an important role in pain management in patients in end of life care.

Bakgrund: Svårläkta sår är ett hälsoproblem världen över. Kontinuitet, personcentrerad vård, korrekt sårbedömning och tillämpad kunskap om sårläkningsprocessen och bakomliggande faktorer ligger till grund för god sårläkning. Distriktssköterskans handhavande och kunskaper är betydelsefulla faktorer i vården av patienter med svårläkta sår. Tvärprofessionell vård och personcentrerad vård är viktiga komponenter i vårdplanen av patienter med svårläkta sår. Syfte: Syftet är att undersöka distriktssköterskans handhavande av och kunskaper om svårläkta sår. Metod: Denna enkätstudie är en empirisk tvärsnittsstudie med analys av kvantitativ data och deskriptiv design. Urvalsgruppen bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetsverksamma inom primärvården och den kommunala hemsjukvården i två län i sydöstra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i fyra framträdande fynd. De mest framträdande fynden är: kollegor, arbetslivserfarenhet och fortbildning är de främsta kunskapskällorna angående svårläkta sår och fortbildning i sårvård erbjuds sällan. Distriktssköterskor graderar sina kunskaper om svårläkta sår högre än sjuksköterskor, det finns skillnader mellan arbetsplatser och län i vilka läkningshämmande faktorer som arbetas aktivt med samt att det tvärprofessionella samarbetet skiljer sig mellan arbetsplatser och län. Slutsats: Det finns skillnader i utbildningen inom sårvård mellan sjuksköterskeutbildningen och distriktssköterskeutbildningen, därav har kunskapsbyte mellan kollegor och fortbildning blivit en viktig faktor för högre kompetens inom sårvård. I dagsläget finns det inga nationella riktlinjer och rutiner i hur sårvården bör utformas utan det skiljer sig mellan olika län, primärvård och kommunal hemsjukvård. / Background: Chronic wounds are a health problem all over the world. Continuity, person-centered care, proper wound assessment and applied knowledge of the wound healing process and underlying factors underpin good wound healing. District nurses handling and knowledge are important factors in the care of patients with chronic wounds. Cross-professional care and person-centered care are important components of the care plan of patients with chronic wounds. Purpose: The purpose is to investigate the district nurse disposal and knowledge of severe wounds. Method: This survey is an empirical cross-sectional study with analysis of quantitative data and descriptive design. The selection group consisted of general nurses and district nurses employed in primary care and community home care in two counties in southeast Sweden. Results: The analysis resulted in four prominent findings. The most prominent findings are: colleagues, work experience and continuing training are the main sources of knowledge regarding chronic wounds and wound care training is rarely offered. District nurses grade their knowledge of chronic wounds higher than general nurses, there are differences between workplaces and counties in which anti-healing factors are actively working whit and that cross-professional cooperation differs between workplaces and counties. Conclusion: There are differences in education in wound care between nursing education and district nursing education, hence the exchange of knowledge between colleagues and continuing education has become an important factor for higher wound care skills. Today there are no national guidelines and procedures in how wound care should be designed, there are differences between counties, primary care and community home care

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors reflektioner av arbete med telefonrådgivning i primärvården. Bakgrund: Telefonrådgivning utgör idag en stor del av sjuksköterskors arbete i primärvården. Det klassiska patientbesöket har till viss del ersatts av telefonrådgivning, där sjuksköterskor förväntas ha bred medicinsk-och omsorgskunskap, samt pedagogiskt kunnande. Arbete i telefonrådgivning kan vara komplicerat, utmanande och stimulerande. Metod: Studien använde en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Nio telefonsjuksköterskor från primärvården deltog i studien, och intervjuades januari-maj 2017. Resultat: I föreliggande studie visade resultatet att telefonrådgivning upplevdes som påfrestande, kravfyllt, komplext med begränsad kontrollmöjlighet. Tidspress i arbetet, resursbrist i vården, orolig arbetsmiljö upplevdes som påfrestande omständigheter som kunde leda till stress. Telefonrådgivning beskrevs även som roligt, omväxlande, tillfredställande och utvecklande där problemlösning var ett framträdande inslag. Bra samtal med patienter, samt stöd i arbetet beskrevs som viktiga faktorer. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien upplevde att arbetet i telefonrådgivning var komplext med höga krav och påfrestningar. Dock även ett roligt, omväxlande och tillfredställande arbete. Fortlöpande utbildning och något minskade krav kan leda till en förbättrad arbetssituation, där risken för ohälsa hos sjuksköterskorna kan minska och patientsäkerheten kan stärkas. / Aim: The aim of the study was to describe the district nurse's and nurse's reflections on work in telephonenursing in primary care. Background: Telephonenursing today represents a major part of nurses' work in primary care. The classical patient visit has in part been replaced by telephonenursing, where nurses are expected to have broad medical and social skills, as well as educational skills. Working in telephonenursing can be complicated, challenging and stimulating. Method: The study used a qualitative approach with descriptive design. Nine telephone nurses from primary care participated in the study and were interviewed January-May 2017. Result: The results in this study showed that telephonenursing was experienced as stressful, demanding and complex with limited control capabilities. Timepressure at work, resource shortage in health care and disturbed work environment felt as strenuous circumstances that could lead to stress. Telephonenursing was also described as fun, varied, satisfying, evolving and problem solving was a prominent feature. Good conversations with patients, as well as support at work were described as important factors. Conclusion: The nurses in this study experienced that work in telephonenursing was complexed with high demands and strains. However, it was also a fun, varied and satisfying work. Continuous education and slightly reduced demands can lead to an improved work situation, where the risk of impaired health for nurses can be reduced and patient safety can be strengthened.

Background: The work done by the nurse at the primary health care center includes meeting with people of different ages and with different health problems and diseases. It is important that the work is carried out in a good environment. Former studies show that the workload for the district nurse has increased and become more stressful with threats and violence from patients who expect more treatment. Aim: To describe the district nurse's experiences of their work situation. Method: A qualitative interview study with eight district nurses working in primary health care in Sweden were interviewed. The data was analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Three main categories and nine subcategories were generated by the authors. The categories included: The content of a good day is when all the colleagues are present, and the timetable is good planned with enough work containing good meetings. When planning fails is the change of planning because of more patients and obstacles in communication skills. Experience of their environment is the impact of the physical environment such as good working environment and threatening environment. Conclusion: There was negative employment in the district nurses' work situation, but despite that, the experience was positive to work independently, make decisions and use their resources. They felt collegial support and it was important to know where to turn when things went wrong.