Introduktion:  Diabetes mellitus är en av de folksjukdomar som många människor drabbas av. Det finns ett samband mellan diabetes mellitus och sexuell hälsa. Flera forskningsstudier visar att distriktssköterskor upplever svårigheter att samtala om sexuell hälsa med patienter. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med patienter med sjukdomen diabetes mellitus. Metod: Kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor och data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens huvudfynd resulterade i fem kategorier: män informeras om komplikationer, kvinnors sexuella hälsa försummas, frågan uppskattas, ett känsligt ämne och erfarenheter saknas. I resultatet framkom att majoriteten av deltagarna ansåg att sexuell hälsa var ett viktigt ämne att samtala med patienterna om, ändock lyfts sällan ämnet under samtalet. Det var främst patienten själv som tog upp ämnet.  Konklusion: Studien visade att sexuell hälsa är ett ämne som oftast inte samtalas om med patienter inom primärvården. Det beror mycket på den enskilda distriktssköterskans kunskap och rutiner huruvida patienter med diabetes mellitus bjuds in till samtal om sexuell hälsa. / Introduction: Diabetes mellitus is one of the people's diseases that many people suffer from. There is a connection between diabetes mellitus and sexual health. Several research studies show that district nurses experience difficulties in talking about sexual health with patients. Purpose: The aim was to describe district nurses' experiences of talking about sexual health with patients with diabetes mellitus disease. Method: Qualitative method with an inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted with ten district nurses and data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The main findings of the study resulted in five categories: men are informed about complications, women's sexual health neglected, the subject is estimated, a sensitive subject and experience is lacking. The result showed that the majority of participants felt that sexual health was an important subject to talk about with the patients, but rarely raised the subject during the conversation. It was primarily the patient himself who raised the subject. Conclusion: The study showed that sexual health is a topic that is usually not discussed with primary care patients. It depends a lot on the individual district nurse's knowledge and routines whether patients with diabetes mellitus are invited to interviews about sexual health.

Bakgrund: De senaste åren har fler människor varit på flykt från krig, våld och förföljelse, vilket har lett till att Sverige har tagit emot ett ökat antal asylsökande. Detta påverkar primärvårdens möjligheter att möta de asylsökandes behov. Enligt lag har asylsökande rätt till omedelbar hälso- och sjukvård utifrån patientens medicinska behov. I mötet med den asylsökande har distriktssköterskan en viktig roll och ett ansvar för att patienten ska få god vård. En bristande kommunikation mellan distriktssköterska och asylsökande är något som kan försvåra vården. Med tolkanvändning ökar förutsättningarna för kommunikation. Ett gott bemötande är en central del i mötet och viktigt för en jämlik hälsa och vård. Stora skillnader i bemötande tycks ha missgynnat utlandsfödda patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att möta asylsökande i primärvården. Metod: I studien tillämpades en kvalitativ induktiv ansats. Studiens genomfördes med semistrukturerade intervjuer med nio stycken distriktssköterskor inom primärvården. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra stycken huvudkategorier; Distriktssköterskans inställning som påverkar bemötandet, Språkförbistringar och strategier för att motverka dessa, Omgivningens förutsättningar och Kulturella olikheter, och fyra stycken underkategorier; Personcentrerat bemötande, Att skapa en vårdrelation, Tolkanvändning och Kreativa strategier. Slutsats: Den här studien bidrar med ökad kunskap kring distriktssköterskors erfarenhet av att möta asylsökande i primärvården. Mer utbildning framkom som önskvärt, med förhoppning om att kunna förbättra framtida möten. / Background: In recent years, more people are fleeing from war, violence and persecution, which has led to an increasing number of asylum seekers in Sweden. This affects opportunities in primary care to meet the needs of asylum seekers. By law, asylum seekers have the right to immediate health care based on medical needs. In the meeting with the asylum seeker, the district nurse has an important role and a major responsibility for the patient to get good care. A lack of communication between district nurse and asylum seeker is something that may complicate the health care. The opportunities for communication increases when using interpreters. A good treatment is important to an equal health and health care. Big differences in treatment have disfavored foreign-born patients. Purpose: The purpose of this study was to illustrate the district nurse's experiences of meeting with asylum seekers in primary care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach. The study was conducted with semi-structured interviews with nine district nurses in primary care. The data collection was analyzed according to qualitative content analysis. Results: The data analysis resulted in four main categories: The district nurse´s attitude affects the treatment, Language barriers and strategies to prevent them, Environmental conditions and Cultural differences, and four subcategories: Person centred response, Creating a caring relationship, Interpretation and Creative strategies. Conclusion: This study contributes with knowledge about district nurses experience of meeting asylum seekers in primary care. More education appeared to be desirable, with hope to improve future meetings.

Bakgrund: Amningen i dagens samhälle har minskat. Ett bra stöd från barnmorskor och distriktssköterskor kan främja amningen. Stöd behövs även till de mammor som inte kan eller som inte vill amma. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att erbjuda professionellt stöd vid amning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sex distriktssköterskor som arbetar på BVC deltog i studien. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Kontinuitet i stöd och information, Individanpassat stöd och Förutsättningar för att ge stöd. Dessa resulterade i sju underkategorier; Amning från BB till hemmet, Hembesök av distriktssköterska, Broschyrer och Amningshjälpen, Kulturella skillnader, Val och begränsningar vid amning, Att kunna ta sig tid och Fortbildning och egenansvar. I resultatet framkom att det finns behov av mer utbildning om amning för att kunna ge bra stöd. Konklusion: Det är viktigt att mammor får stöd om amning redan från personalen på BB. Distriktssköterskan på BVC träffar sedan familjen regelbundet och fortsätter ge stöd efter deras önskemål. Det är viktigt att distriktssköterskorna ger ett bra stöd även till kvinnor som inte kan eller som inte vill amma. / Background: In society today there’s a reduce of breastfeeding. A good support from midwives and district nurse’s can promote breastfeeding. Support is important even for mothers who can’t or have decided that they don’t want to breastfeed. Aim: District nurse’s experiences of offering professional support to women about breastfeeding. Method: Qualitative method with inductive approach. The interviews were analyzed according to qualitative content analysis. Six district nurse’s working in the child health care centre participated in the study. Results: The analysis resulted in three categories; Continuity of support and information, Individually adapted support and Conditions to give support. These resulted in seven subcategories; Breastfeeding from BB to home, Homevisit from distric nurse, Brochures and Amningshjälpen, Cultural differences, Choises and limitations about breastfeeding, Being able to give time and Continuing education and self-responsibility. The result shows that there is a need for more education about breastfeeding. Conclusion: It’s important for mothers to get support about breastfeeding already on BB. Then the district nurse at the child health care centre meets the family regularly and keep giving support after theirs wishes. It’s important for district nurse’s to give a good support both to women who can’t or have decided not to breastfeed.

No description available.

Background: About half of Sweden's population is suffering from a chronic disease and most are cared for in primary healthcare. Chronical illness of one family member can affect the whole family's health. It is therefore important that the district nurse pays attention to all family members and supports them in their situation. Previous research shows that the families and patients health are positively affected if families can be involved in the care of the chronically ill family member and be supported in their role. In primary care in Sweden no research could be founded in this area. It is thus important to examine the district nurse's experiences of familyfocused work in primary care. Aim: To illuminate the district nurse's experiences of making the family involved in care of chronically ill patients in primary care. Method: A qualitative approach was used and twelve district nurses in primary care in a region in western Sweden were interviewed. A qualitive content was used for analysis. Result: The analysis resulted in four main categories: Communication is the key to participation, education is a tool to enable participation, coordination is an important part that promotes participation, there are factors that affects family-focused work; and eight subcategories. Conclusion: The district nurses found it important to work family-focused. They experienced both possibilities and hindrance with this approach. Due to the lack of structure, procedures and directives from the employer, the family- focused work approach was not visible.

Bakgrund: Primärvården bedöms bli den bestämda basen i hälso- och sjukvården. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar bland befintlig hälso- och sjukvårdspersonal vilket innebär minskade resurser att handleda studenter. Ett steg i att möta detta har primärvården i en region i Mellansverige tagit beslut på att kamratlärande skall implementeras på alla hälsocentraler för sjuksköterske- och distriktssköterske-studerande. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors reflektioner av kamratlärande i primärvården. Metod: Studien hade kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide utvecklad av författaren. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom temat: En positiv och utvecklande utmaning vilket beskriver primärvårdssköterskornas gemensamma reflektioner av kamratlärande i primärvården baserat på de tre kategorier som uppstod. I kategorin Förutsättningar för att införa kamratlärande reflekterade primärvårdssköterskorna över förutsättningarna för att utöva kamratlärande. Kategorin handlar om handledarnas kompetens, inställningen till kamratlärande hos såväl arbetskamrater som studenter, samt beskrivningar om när resurserna minskat. Primärvårdssköterskornas reflektioner av lärandemiljön för studenterna beskrivs i kategorin Lärandemiljön vid kamratlärande. Den redogör för handledarens roll i kamratlärande, om hur studenterna blir en naturlig del av andra professioners vardag samt reflektioner om studenternas utveckling med kamratlärande. Kategorin Arbetssätt som används vid kamratlärande beskriver primärvårdssköterskornas erfarenheter av förberedandet, själva utförandet av kamratlärande och utmaningar samt hur de tänkt sig framtidens kamratlärande. Slutsats: Resultatet av denna studie påvisade att primärvårdssköterskor upplevde kamratlärande i primärvården som en positiv utvecklande utmaning vilket kan underlätta fortsatt implementering av kamratlärande i primärvården under rätt förutsättningar. / Background: Primary care is estimated to be the definite basis in health care. At the same time, large pension departures await among existing healthcare personnel, which means reduced resources to mentor students. One step in meeting this is that the primary care in a region in central Sweden decided that peer learning should be implemented at all healthcare centers for nurse- and districtnurse students.Purpose: The purpose was to describe district nurses' reflections on peer learning in primary care. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. Data collection was done through semi-structured interviews based on an interview guide developed by the author. The analysis was done with qualitative content analysis. Headresults: In the result, the theme emerged: A positive and developmental challenge that describes the primary care nurses' shared reflections of peer learning in primary care based on the three categories that emerged. In the Prerequisites for introducing peer lerarning category, primary care nurses reflected on the prerequisites for practicing peer learning. The category is about the supervisors' competence, the attitude towards peer learning of both co-workers and students, as well as descriptions of when resources have decreased. The nurses' reflections of the learning environment for the students are described in the category The learning environment of peer learning. It describes the supervisor's role in peer learning, about how students become a natural part of other professionals 'everyday lives, and reflections on students' development with peer learning. The Working Methods used in peer learning category describes the primary care nurses' experiences of preparation, the actual execution of peer learning and challenges, and how they envisioned their future peer learning. Conclusion: The results of this study showed that primary care nurses experienced peer learning in primary care as a positive developmental challenge, which can facilitate continued implementation of peer learning in primary care under the right conditions.

Sammanfattning   Bakgrund: Inom skolsköterskans arbetsfält ingår hälsofrämjande arbete med sexuell hälsa. I utbildningen till skolsköterska saknas antingen ämnet helt eller ges bristfälligt. Kunskap kring sexuell hälsa samt utformningen av det hälsofrämjande arbetet inhämtas istället via vidareutbildning som arbetsplatsen erbjuder. Tidigare studier har visat att utbildningsinterventioner inom arbetsområdet sexuell hälsa kan ge skolsköterskor ökad kompetens, liknande studier saknas i Sverige.   Syfte: Syftet var att beskriva om en utbildningsintervention om sexuell hälsa påverkat skolsköterskornas arbetssätt med det hälsofrämjande arbetet inom sexuell hälsa.   Metod: Studien var en enkätstudie bestående av slutna och öppna frågor och utgjordes av en jämförelse av svaren från två identiska enkäter som skickades ut före respektive efter en utbildningsintervention. De slutna frågorna i enkäten analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och de öppna frågorna med hjälp av konventionell innehållsanalys.   Resultat: Utbildningsinterventionen bidrog dels till att skolsköterskorna fick ökad kunskap i olika områden inom sexuell hälsa samt dels en känsla av ökad trygghet i samtalet kring sexuell hälsa. Skolsköterskorna ansåg även att samverkan med andra professioner var betydelsefullt för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete med sexuell hälsa.   Slutsatser: Utbildningsinterventioner av liknande slag kan öka kompetensen och därmed öka tryggheten i arbetet kring sexuell hälsa.   Nyckelord: distriktsköterska, elevhälsa, kompetenshöjning, sexuell hälsa / Summary   The school nurse’s health promoting work with sexual health. A survey study.   Background: The school nurse's field of work includes health promotion work concerning sexual health. In school nurse education, either the subject is completely missing or given deficiently. Previous studies have shown that educational interventions in the area of sexual health can increase competence, similar studies are lacking in Sweden.   Objective: The aim was to describe how an educational intervention on sexual health effect school nurses´ work procedure in the health enhancing work in sexual health.   Method: The study was a questionnaire consisting of closed and open questions and consisted of a comparison of the answers from two identical questionnaires that were sent out before and after an educational intervention. The closed questions in the questionnaire were analyzed by using descriptive statistics while the open questions were analyzed using a qualitative, conventional content analysis.   Results: The educational intervention has helped the school nurses to gain increased knowledge in various areas of sexual health, as well as having created a sense of increased security in talking about sexual health. The school nurses also considered that a collaboration with other professions was important for successful health promoting work within sexual health.   Conclusions: Education interventions can increase competence and thus increase security in work on sexual health.   Keywords: district nurse, increase competency, school health service, sexual health

Bakgrund: Distriktssköterskan har en viktig roll att stödja patienter att leva med långvarig sjukdom som exempelvis diabetes typ 2. Om målet är att stödja lärandet på ett sätt som stärker personen krävs kunskaper om patientens behov och om hur lärandet går till. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av gruppundervisning utifrån modellen "Att ta rodret i livet med diabetes typ 2".  Metod: En kvalitativ metod med ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv har använts. Studien bygger på grupp- och enskilda intervjuer samt reflektionsböcker. Resultat: Fenomenet innebär att lära av varandra, genom delande av erfarenheter och att frågor ställs som annars inte skulle blivit ställda. Lärandet som sker med stöd av gruppen bidrar till insikt i komplexiteten i sjukdomen och ökar motivationen till att ta eget ansvar för behandling och genomförande av nödvändiga levnadsvanor. Gruppen bidrar till en känsla av samhörighet och gemenskap som inspirerar till ett fortsatt och aktivt lärande.  Konklusion: Resultatet visar att gruppundervisning är en bra och av patienterna uppskattad undervisningsform som stödjer och underlättar lärandet. Reflektionerna i grupp är givande och leder till ett stort erfarenhetsutbyte mellan patienterna. / "Att ta rodret i livet vid diabetes typ 2 - gruppundervisning i primärvården"

Bakgrund: Distriktssköterskan har en betydande roll i hemsjukvården med fördjupade kunskaper i omvårdnad och folkhälsa. Den äldre befolkningen utgör en allt större grupp i samhället och åldrandet i kombination med flera samtidiga sjukdomar ökar risken för att drabbas av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa orsakar ett stort lidande och nedsatt livskvalitet hos många äldre personer. Syfte: Att belysa distriktssköterskans erfarenheter av att bedriva omvårdnad av vårdtagare med psykisk ohälsa i hemsjukvården, samt vilka faktorer som påverkar omvårdnaden. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultat: I den hälsofrämjande omvårdnaden ingick att identifiera psykisk ohälsa, att utveckla förtroendefulla relationer, ge socialt stöd, arbeta som ställföreträdare och att balansera omvårdnadsbehov mot en komplex problematik. Samarbete med andra vårdinstanser, handledning och utbildning, och riktlinjer och rutiner påverkade omvårdnaden. Slutsats: Distriktssköterskan i hemsjukvården bedriver hälsofrämjande omvårdnad av vårdtagare med psykisk ohälsa. Genom att inge en känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet har distriktssköterskan möjlighet att stödja vårdtagaren till att hantera sin livssituation. För att uppnå en helhetssyn i omvårdnaden är samarbete mellan olika vårdinstanser av betydelse. Hälso- och sjukvården och distriktssköterskan bör vara uppmärksam på sambandet mellan multisjuklighet och social isolering som riskfaktorer för psykisk ohälsa hos äldre. Forskning om hur psykisk ohälsa hos äldre kan förebyggas med preventiv omvårdnad är därför av vikt. / Background: The district nurse has a significant role in home care with in-depth knowledge of nursing and public health. The elderly population is an even larger group in society and aging in combination with multimorbidity increases the risk of suffering from mental illness. Mental illness causes a great deal of suffering and impaired quality of life in many elderly people. Purpose: To shed light on the district nurse's experience of providing nursing care to patients with mental illness in home care, as well as the factors that affect the nursing care. Method: A qualitative method with inductive approach was conducted with semi-structured interviews. Results: The health promotion included identifying mental illness, developing trusting relationships, providing social support, working as a substitute, and balancing nursing needs against a complex problem. Collaboration with other healthcare professionals, supervision and education, and guidelines and routines affected the nursing care. Conclusion: The district nurse in home care conducts health-promoting nursing for patients with mental illness. By providing a sense of meaningfulness, comprehensibility and manageability, the district nurse has the opportunity to support the patient to manage his or her lifesituation. In order to achieve a holistic view in nursing, collaboration between different healthcare professionals is important. Health care and the district nurse should be aware of the link between multimorbidity and social isolation as risk factors for mental illness. Research on preventive nursing for how mental illness in the elderly should be prevented is important. / <p>Datum för godkännande: 2019-11-05</p>

Bakgrund: I framtiden tror man att ännu mer sjukvård kommer att skötas i primär och kommunal hemsjukvård. Distriktssköterskorna som idag jobbar inom hemsjukvården har ettstort ansvar för den vården som utförs i hemmet. Att undersöka vilka faktorerdistriktssköterskor upplever leder till god palliativ vård i hemmet är därför viktigt. Syftet:med studien var att undersöka distriktssköterskors egna upplevelser av att jobba medpalliativ vård inom hemsjukvården. Metod: Studien är genomförd i Mellansverige som harbåde tätort och glesbygd som sjukvårdsområde. Kvalitativa intervjustudier genomfördes.Resultat: Det som framkommer i resultatet är betydelsen av symtomlindring och att alltidvara följsam och kunna uppmärksamma förändringar för att kunna lösa situationer somuppstår. För detta behövs erfarenhet och vara en god samordnare, för att den palliativavården ska fungera på ett bra sätt i hemmet. Diskussion/ Slutsats: Huvudresultatet iexamensarbetet visar att det krävs erfarna distriktssköterskor för att kunna bedriva godpalliativ vård fullt ut. Resultatet beskriver också hur viktigt det är med välfungerandesamarbeten mellan alla som är delaktiga. Detta för att vårdtagaren och de närstående skakänna meningsfullhet och livskvalitet i hemmet den sista tiden i livet. Att vårda svårt sjuka isitt hem är en utmaning, men det ger också en stor tillfredsställelse att som distriktssköterskafå följa med på vårdtagarens resa, här finns det bara en chans att göra rätt. / Background: In the future, it is believed that even more healthcare will be provided inprimary and municipal home care. The district nurses who work in home care have a greatresponsibility for the care that is given in a home care setting. Studying the district nursesexperiences and what they think leads to good palliative care in the home is thereforeimportant. Aim: The aim of the study was to investigate district nurses own experiences ofworking with palliative care in a homecare setting. Method: The study was conducted in midSweden that have both urban and rural healthcare areas. Qualitative interview studies wereconducted. Findings : What emerges in the results is the importance of symptom relief and toalways be compliant and be aware of changes in order to resolve situations that arise. Forthis, experience is needed and to be a good coordinator. Discussion / Conclusion : The mainresult of the study shows that experienced district nurses are required to be able to give goodpalliative care. The result also describes how important it is that all professions to work welltogether in end of life care. This is so that the patient and relatives at the end of life feel ameaningful and a good quality of life in the home. Caring for seriously ill people in theirhome is a challenge, but it also gives a great satisfaction that the district nurse can follow onthe patient´s journey towards end of life, here we just get one chance to get it right. / <p>Godkännandedatum: 2019-12-11</p>