• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 100
  • Tagged with
  • 100
  • 50
  • 49
  • 46
  • 37
  • 32
  • 32
  • 26
  • 25
  • 25
  • 22
  • 20
  • 19
  • 19
  • 17
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Palliativ vård i hemmet : En integrativ litteraturstudie om distriktssköterskans professionsutövning med fokus på vårdandet

Ludvigsson, Katarina, Nylén, Josefine January 2016 (has links)
Majoriteten av alla patienter önskar få vårdas och dö i sitt hem vid livets slutskede. Distriktssköterskors roll i den palliativa vården är mycket viktig, eftersom patienter har en större möjlighet att få stanna hemma när den palliativa vården håller en hög kvalitet. Studiens syfte är att beskriva distriktssköterskors professionsutövning i samband med palliativ vård i hemmet med fokus på vårdandet. En integrativ litteraturöversikt har genomförts där tillgänglig forskning inkluderats, både studier utförda med kvalitativ och kvantitativ metod. De områden som visat sig ha en stor inverkan på vården presenteras i sju teman och 28 subteman. Studien visar att en bra hemplanering och en god vårdrelation är en förutsättning för att kunna göra en bedömning av patientens behov. Utöver detta är samarbete inom vårdteamet betydelsefullt samt en god kunskap inom området. Det framkommer att det finns en rad omständigheter som kan förhindra och försvåra att vården bedrivs. Hög arbetsbelastning, tidsbrist samt bristande stöd i arbetet är vanligt förekommande. Dessutom framkommer att det föreligger en kunskapsbrist och behovet av utbildning är stort. Studiens slutsats är att det är av stor vikt att distriktssköterskors kunskapsbehov inom området palliativ vård tillgodoses. Holistisk vård är eftersträvansvärt.
2

Distriktssköterskors reflektioner kring mötet med anhöriga i hemsjukvård

Karlsson, Eva January 2011 (has links)
Syftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva distriktssköterskors reflektioner kring mötet med anhöriga i hemsjukvård. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Intervjuerna genomfördes med tio distriktssköterskor som arbetade i hemsjukvården. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien resulterade i ett tema; "Att uppleva svårigheter och möjligheter i strävan efter att skapa trygghet hos anhöriga" och fem kategorier; "Att skapa tillit och uppleva brist på tillit", "Att stödja anhöriga via information och kommunikation", "Att stödja anhöriga i delaktighet", "Att stödja anhörigas livssituation med praktiska lösningar i hemmet" och "Distriktssköterskors personliga erfarenheter och egenskaper samt strukturella förutsättningar". Distriktssköterskor strävade efter att nå fram till anhöriga och få fram deras åsikter i hemsjukvården. Deltagarna upplevde det viktigt att fokusera på anhöriga och lyssna på deras åsikter för att förstå deras situation. Distriktssköterskor försökte skapa tillit genom att finnas där och erbjuda kontakt. Det fanns en strävan hos deltagarna att skapa trygghet hos anhöriga. Deltagarna upplevde både svårigheter och möjligheter i mötet med anhöriga i hemsjukvården. Slutsatsen är att distriktssköterskor strävar att skapa trygghet hos anhöriga. Distriktssköterskor upplever både tillit och brist på tillit från anhöriga som både leder till svårigheter och möjligheter i mötet med anhöriga.   Nyckelord: anhöriga, distriktssköterskor, hemsjukvård, mötet
3

Distriktssköterskors upplevelser av att arbeta på en sjukstuga i glesbygd : -En intervjustudie / District nurses experiences of working on an infirmary in rural areas : -An interviewstudy

Olofsson, Ida, Persson, Anna-Sara January 2015 (has links)
Abstrakt Bakgrund: Att säkerhetsställa och ge en god och säker vård för människor i glesbygd är ett framtida problem inom svensk sjukvård. Det finns inga tidigare svenska studier som beskriver distriktssköterskors upplevelser av att arbeta på en sjukstuga i glesbygd. Genom att lyssna till deras upplevelser kan man uppnå en ökad förståelse till varför de valt att arbeta i glesbygd och hur de upplever sin arbetssituation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor upplevelse av att arbeta på en sjukstuga i glesbygd. Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier: Att ha ett varierande arbete och en bred kompetens, Att ha ett stort ansvar, Att arbeta för patientens bästa, Att känna stolthet och trivas med sitt arbete, Att känna stress och uppleva brist på resurser, Att leva i sin yrkesroll, Oförståelse om arbete i glesbygd samt Allt går att förbättra. Slutsats: Resultatet tyder på att upplevelsen av att arbeta i glesbygd är likartad i flera länder och att det finns förbättringsmöjligheter som kan vara användbara nationellt och globalt, exempelvis nyttjande av telemedicinsk utrustning. Det finns många outforskade områden gällande omvårdnad i glesbygd och många möjligheter till fortsatt forskning i ämnet. Nyckelord: omvårdnad i glesbygd, glesbygd, distriktssköterskor, upplevelser, sjukstuga
4

Relationens betydelse vid vård av patienter med bensår : Distriktssköterskors upplevelser

Gustafsson, Anna, Mikaelsson, Liselotte January 2016 (has links)
Att vårda patienter med bensår är en stor del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av relationens betydelse vid vård av patienter med bensår. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tio distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten intervjuades. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att lära känna patienten skapar trygghet, Att patienten får vara delaktig i sin behandling, Att hålla hoppet uppe och Att inte bli för personlig. I studien framkom att distriktssköterskor upplever att relationen har betydelse för sårläkningen. Detta bygger på att lära känna patienten och skapa trygghet som sker genom att de träffar patienter med bensår ofta och under lång tid. Om patienten får vara delaktig i sin behandling stärker det relationen till distriktssköterskan genom att skapa en ”vi-känsla”. En väl motiverad och delaktig patient har goda förutsättningar för förkortad läkningstid och ökad livskvalitet. Att hålla patientens hopp uppe trots att såret inte alltid läker upplevde distriktssköterskorna som en jobbig del i arbetet. Det är viktigt att relationen inte blir för personlig därför bör distriktssköterskor ha ett professionellt förhållningssätt. För att utveckla omvårdnaden kring patienter med bensår är det viktigt att få ökad kunskap kring vad distriktssköterskor kan göra för att främja en god relation och stärka patienters delaktighet.
5

Distriktssköterskans erfarenheter av Motiverande samtal och metodens effektivitet. : En integrativ litteraturstudie / District nurses experiences of Motivational Interviewing and the effectiveness of the method.

Schön, Maria, Haglund, Tommy January 2016 (has links)
No description available.
6

Distriktssköterskors upplevelse av svåra samtal med familjen på barnavårdscentralen : Kvalitativ intervjustudie

Falchenberg, Pernilla, Karlsson, Malin January 2017 (has links)
Distriktssköterskors arbete på barnavårdscentralen (BVC) har blivit mer komplext. Nu ska hela familjen integreras och varje familj har olika behov som distriktssköterskorna ska försöka tillmötesgå. Samtalet blir svårt när det inte finns några riktlinjer, eller några pedagogiska verktyg som distriktssköterskor kan använda sig av vid svåra samtal. Varje distriktssköterska har sina egna upplevelser av vad som anses vara svårt att samtala om och varför.  Därför  kom  idén  att  beskriva  distriktssköterskors  upplevelser  av  svåra samtal med familjen på BVC. För att kunna besvara syftet användes kvalitativ intervjustudie. Resultatet   visar   att   distriktssköterskorna   upplever   flera   situationer   som   svåra. Exempelvis vid samtal om övervikt, orosanmälan, våld i nära relation och avvikande utveckling. Distriktssköterskorna belyser att det är betydelsefullt att förbereda ett svårt samtal, eftersom det kan uppstå hinder i mötet som påverkar samtalets utveckling negativt. De beskriver även att de blir berörda utav det svåra samtalet och behöver stöttning från kollegor och andra professioner. I resultatdiskussionen diskuteras att samtalsmetodik, kollegial stöttning, ändring av sekretesslagen och att diskussion av laddade ord kan ha betydelse i mötet med familjen.
7

Distriktssköterskors psykosociala arbetsmiljö inom hemsjukvården

Lilliebjörn Norlin, Jannika, Floria, Herbert January 2014 (has links)
Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga  psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll. Detta för att bidra till kunskapsutveckling om hur distriktssköterskornas arbetsmiljö kan förbättras. Metod:  kvantitativa och kvalitativa data samlades in via enkäter, intervjuer, personalstatistik och litteratur. Studiens ansats blev en triangulering genom att använda flera datakällor. Resultat: Studien visade att distriktssköterskor trivdes bra med sina arbetsuppgifter,  hade stor arbetsglädje och tillgång på hög egen kontroll samt var utsatta för höga krav men hade tillgång till bra stöd. Även stress förekom hos distriktssköterskor inom hemsjukvården men denna var hanterbar.  Slutligen var sjukfrånvaron inte åldersrelaterad då yngre och äldre hade samma sjukfrånvaro.
8

Distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av att vårda patienter med nedsatt psykisk hälsa inom hemsjukvård : -En intervjustudie

Wändin, Ellenor, Anundsson, Maria January 2014 (has links)
Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av att vårda patienter med nedsatt psykisk hälsa inom hemsjukvård. Bakgrund: Hemsjukvård är idag ett av de snabbaste växande områdena inom hälso- och sjukvård. Distriktssköterskorna som arbetar inom hemsjukvård möter många olika patientgrupper och har ett brett omvårdnadsansvar. Den psykiska ohälsan i Sverige har kommit att räknas som ett av de verkligt stora folkhälsoproblemen. Distriktssköterskan inom hemsjukvård har en viktig roll att förebygga och hantera hemsjukvårdspatienter med nedsatt psykisk hälsa.  Metod: Semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor utfördes. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: Ensam och maktlös samt Göra ett bra arbete och vara tillfreds. Under dessa kategorier formades åtta subkategorier: Otillräcklighet och frustration, Bristande samarbete, Att sakna stöd, Att se patienten, Att skapa förtroende och tillit, Att våga ställa rätt frågor, Att känna stöd och En fungerande hemtjänst. Slutsats: Det är betydelsefullt distriktssköterskan ser hemsjukvårdspatienten ur ett helhetsperspektiv och tar del av dennes upplevelser. Resultatet indikerar även att samarbete med andra yrkesgrupper är av stor relevans för distriktssköterskan och det är önskvärt att skapa förutsättningar för detta, både inom hemsjukvårdens yrkesgrupper men även gentemot andra instanser. Vidare visar resultatet att rutiner för och användandet av screeninginstrument omkring bedömning av psykisk nedsatt hälsa saknas, och är något som kan förbättras inom framtida hemsjukvård.
9

Distriktssköterskors upplevelser av att bemöta patienter med misstänkt eller konstaterat alkoholberoende : En intervjustudie

Salmi, Ida, Sjölund, Petra January 2016 (has links)
Abstrakt Syfte. Att belysa distriktssköterskors upplevelser av möten med patienter med misstänkt eller konstaterat alkoholberoende Bakgrund. Cirka 780 000 personer i Sverige har ett alkoholberoende och det är ofta till hälsocentralerna personer med alkoholberoende söker sig för vård först eller där problemet kan identifieras först. Distriktssköterskor ska arbeta preventivt när det gäller alkoholfrågor och det ställs större krav på och krävs mer kunskaper hos distriktssköterskorna.  Design. Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.  Metod. Informationsbrev har under 2015 skickats ut till hälsocentraler och efter insamling av deltagare har vi genomfört intervjuer med elva distriktssköterskor. Vi har spelat in intervjuerna och transkriberat dem till text och sedan analyserat transkriberingen med kvalitativ innehållsanalys och abstraherat meningsbärande enheter ur texterna till kategorier. Resultat. Tre kategorier och åtta underkategorier har vi identifierat: ‘Att inte vilja, få eller kunna hjälpa till’ med underkategorierna Uppgivenhet inför ett svårt uppdrag, Ytliga möten och Brist på kunskap och engagemang. ‘Ett känsloladdat och svårt ämne’ var andra kategorin med underkategorierna Vikten av balansgång och hänsynstagande, Sätt att närma sig känsligt ämne och Rädslor i möte. Sista huvudkategorin var ‘Intresse och förhoppningar om öppenhet’ med underkategorierna Förhoppningar om större öppenhet kring alkohol och Samtalet om alkohol som viktigt och positivt.  Slutsats. Det behövs mer utbildning för distriktssköterskorna och mer samarbete mellan beroendevården, psykiatrin och primärvården. Vi ser ett behov av mer forskning kring hur alkoholberoende patienter själva upplever sig bli bemötta av primärvården.
10

God palliativ vård i ordinärt boende : –Distriktssköterskors uppfattning

Fasshauer, Zinaida, Niemi, Erica January 2016 (has links)
Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och ökar i antal. Detta innebär att det blir allt vanligare med palliativ vård i ordinärt boende. Distriktssköterskors kunskaper beträffande en god palliativ vård är av betydelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors uppfattning av vad en god palliativ vård är i ordinärt boende. Metod: Tio distriktsköterskor från två kommuner intervjuades utifrån semistrukturerade frågor beträffande deras uppfattning om god palliativ vård i hemsjukvården. Manifest och latent innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier. Distriktssköterskorna ansåg att det var viktigt med symtomlindring, främja livskvalité samt stöd i form av att skapa en trygg och tillitsfull relation till de döende och dennes närstående samt övrig personal. De önskade utveckla sina kunskaper inom palliativ vård samt att samarbetet mellan olika verksamheter och yrkesprofessioner skulle förbättras. Tydligare rutiner och riktlinjer, mer resurser i form av personal och tid samt möjligheter till kontinuerlig vidareutbildning ansåg distriktssköterskorna skulle kunna förbättra kvalitén på palliativ vård. Konklusion: Distriktssköterskorna önskar tydliga rutiner och vidareutbildning som syftar till att utöka deras kunskap om önskemål och behov bland personer i palliativt skede samt deras närstående. Ett gott samarbete och en god kommunikation med andra yrkesgrupper såsom primärvårdsläkare och hemtjänstpersonal är en förutsättning för en god palliativ vård.

Page generated in 0.085 seconds