In this project I have looked into visual communication and how it can be used to raise awareness about sustainability. I have cooperated with the Swedish animal rights organization Djurens Rätt to develop a brochure that reveals the myths about veganism, and in a fun way informs the reader of something that is not fun. The brochure is pocket sized, but can be unfolded into a poster to put on the wall as informative decoration. This will encourage people to use it longer than just as a regular brochure. The report covers the environmental and health effects of consuming animal products and describes the working process of the project.   Key words: Veganism, sustainability, visual communication, brochure, Djurens Rätt / Detta projekt handlar om visuell kommunikation och hur det kan användas för att öka medvetenheten om hållbarhet. Jag har i samarbete med organisationen Djurens Rätt tagit fram en broschyr som rätar ut myter om veganism, och på ett skämtsamt sätt belyser något som inte är ett skämt. Broschyren är till för att kunna ha med sig i fickan, men kan även vecklas ut till en affisch som sätts upp på väggen i form av informativ dekoration, och används därför längre än en vanlig broschyr. Rapporten behandlar animaliers effekter på miljön, vår hälsa och arbetsprocessen kring broschyren.   Ledord: Veganism, hållbarhet, visuell kommunikation, broschyr, Djurens Rätt

I denna uppsats undersöker vi relationen mellan en ideell organisation och deras givaregenom en studie av Djurens Rätt och deras nuvarande medlemmar, före dettamedlemmar och personer som endast donerat pengar. För att belysa och diskuterarelationen använder vi en analysmodell där vi analyserar varje relation utifråndimensionerna nödvändig eller ej nödvändig och kompatibel eller ej kompatibel, samtförekomsten av kontrakt i relationen. Detta jämförs med hur konsumenter beskrivs inommodellen för att visa på skillnader mellan givare och konsumenter. Vår slutsats pekarmot att den stora skillnaden är att medlemmarna och Djurens Rätt arbetar mot sammamål, vilket gör att det inte finns någon skillnad mellan Djurens Rätts intresse ochmedlemmarnas. Beroende på hur nödvändig varje givare bedömer sin relation medDjurens Rätt varierar graden av interaktion, en hög grad av nödvändighet gör att personenblir medlem. Personer som slutat vara medlemmar gör detta då de inte uppleverrelationen som tillräckligt nödvändig.

The purpose of this paper is to see which ethical content arguments have in the debate about wolfhunting, particularly with regard to the Svensk Jakt respective Tidningen Djurens Rätt's arguments. The method used in this paper is the analysis of arguments in which I investigate the pro and contra arguments of the four authors of the articles that I have chosen to study. I will avail myself of theories from Carruthers and Franklin. Analysis shows that the authors of the Swedish hunting above all have a ecocentric view of the wolf where it is an instrumental value for the ecosystem, and the authors of Djurens Rätt's has especially a biocentric view of the wolf where it may be an absolute value, but they can also extend to the that the wolf has instrumental value in the ecocentric perspective. The discussion has shown that Djurens Rätt's and Svensk Jakt has a common position that is an ecocentric perspective where the wolf has instrumental value, even though they believe that different actions are different law to protect the species and the ecosystem.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna. Resultatet pekar på att eleverna har uppmärksammat den komplexitet som råder inom området och ger uttryck för en mängd olika åsikter, som sträcker sig från de mest radikala djurrättsperspektiven till totalt utnyttjande av djur. / Detta examensarbete syftar till att undersöka hur en grupp högstadieelever resonerar kring frågor, som rör relationen mellan människor och djur generellt och människans användning av försöksdjur mer specifikt. Undersökningen baseras på en enkät, vilken elever från två skolor har besvarat via Internet. Ur enkäten går det bland annat att utläsa att en majoritet av eleverna inte anser att en människas liv är värt mer än ett djurs. Motståndet till djurförsök är också stort, även om en hel del elever påpekade svårigheten med att ange ett klart ja eller nej i frågan. Skillnader i pojkars och flickors svar och resonemang gör sig gällande i många av frågorna. Resultatet pekar på att eleverna har uppmärksammat den komplexitet som råder inom området och ger uttryck för en mängd olika åsikter, som sträcker sig från de mest radikala djurrättsperspektiven till totalt utnyttjande av djur.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka retoriska strategier som används i texter publicerade på djurrättsorganisationen Djurens Rätts respektive människorättsorganisationen Amnestys webbsida, och vilka likheter och skillnader det finns organisationernas argumentation emellan. Vidare bestod metoden av en deskriptiv argumentationsanalys med utgångspunkt i fem olika argumentationstyper. Resultatet påvisade likheter vad gäller förekomsten av orsaks-och konsekvensargument, exempelargument och analogiargument medan märkbara skillnader fanns i anknytning till auktoritetsargument och regelargument. Skillnaderna skulle till viss del kunna förklaras i relation till Djurens Rätts och Amnestys olika arbetsområden samt de kontraster som finns vad gäller social och juridisk status mellan djurs respektive människors rättigheter. Slutligen är det möjligt att likheterna i organisationernas reotrik beror på likartade arbetssätt och syften.

Den här uppsatsen är baserad på en enkätundersökning samt intervjuer med gymnasielever angående deras tankar kring djurförsök. Jag har intervjuat studenter från två olika naturbruksgymnasier. Båda har inriktningen djurvård men det är endast en av dem som ger en specialiseringskurs inom forskningsdjur. Min frågeställning är att undersöka om elever som läser kursen i försöksdjurskunskap har en annan inställning än de elever som endast läser djursjukvård. Som resultaten visar så är de eleverna som läser specialiseringskursen mer positiva till både djurförsök och att jobba med försöksdjur. De har också en mer korrekt bild och större vetskap om hur verkligheten ser ut för försöksdjuren. Detta beror till stor del på att de har lärare som är utbildade försöksdjurstekniker och har arbetat länge med försöksdjur inom forskningsvärlden. De elever på gymnasiet där specialiseringskursen inte finns är negativt inställda till djurförsök och anser att djuren torteras och lever under hemska förhållanden. Då de inte ges någon undervisning om forskningsdjur så har deras uppfattning formats genom media, vilket har framgått i enkäterna, till exempel tidningen Djurens rätt. Andra elever ”bara vet” hur verkligheten ser ut för försöksdjuren. De har heller inga kunskaper om regelverket kring forskning och den etiska nämndens uppgift. I uppsatsen ingår även en stor del historia om djurförsök förr i tiden. Det är viktigt att ha kunskap om historien eftersom det ger en bild av hur människans förhållningssätt till djuren har formats och förändrats över tid. / This essay is based on a survey and interviews with high school students regarding their thoughts about animal testing. I have interviewed students from two different high schools inSweden; both are agricultural high schools but only one have got laboratory animal science as a special orientation in the education. The issue on which this essay is based on is whether or not the students who are studying laboratory animal science have a different view on lab animals than students only reading animal healthcare have. As the results show, the students who are studying laboratory animal science are more positive towards both animal testing and also working with lab animals. They also have a more correct view and understanding of the reality of lab animals since they are given an up-to-date education from teachers who has been working in labs and with lab animals. Students not given this special orientation in the subject has a view of animal testing as a very negative thing where animals are tortured and held under cruel circumstances. There negative view of laboratory animal and animal testing is an understanding mostly caused by media, but some of the students “just know” how the reality is for the lab animals. Moreover, the students lack knowledge about the strict regulation that surrounds scientific studies on animals and they do not know about the ethic counsel and its purpose. A large part of history about animal testing in the early days is also included in this essay. I think it is important to have knowledge about our history in order to understand how our relationship towards animals have changed over time.

Bakgrund: Marknaden för etiska kläder växer ständigt och konsumenter bryr sig alltmer om varifrån produkterna kommer, hur de är producerade och vad det har för inverkan på miljö och djur. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka värderingar konsumenter har kring etiskt producerat material inom modehandeln och hur konsumenter agerar i ett köpbeslut. Det finns ett behov att undersöka vilka faktorer som är avgörande i etisk konsumtion för att kunna normalisera den rådande trenden om etisk konsumtion. Forskningsfrågor: - Vilka faktorer är det som avgör konsumenternas etiska köpbeslut? - Skiljer sig konsumenters etiska värderingar från hur de agerar vid köp av skor och väskor? Metod: Det empiriska materialet är insamlat med hjälp av femton olika semistrukturerade intervjuer. De informanter som valdes var modeintresserade och var mellan åldrarna 20-27 år.Intervjuerna utfördes till största del via internet med hjälp av tjänster såsom Facebookvideo-chat och Google Meet videokommunikation. Materialet är sedan sammanställt medhjälp av en tematisk analysmetod. Materialet kodades och delades in i kategorierna: (1)köpbeteende, (2) etiska värderingar och (3) djurens välfärd. Slutsats: Studien visar att konsumenter värderar stil och image som viktigast i ett köpbeslut, därefter värde för pengarna, komfort och bekvämlighet och till sist miljö och socialt ansvarstagande. Studien visar även att konsumenters värderingar skiljer sig från deras faktiska agerande och köpbeteende. Konsumenter beskriver att de värdesätter djurens välfärd och etiska faktorer högt, men deras faktiska köpbeslut styrs främst av stil och image samt värdet för pengar. / Background: The ethical clothing industry is subject to a persistent growth, and consumers become increasingly aware of where products come from, how they are produced and how they impact the environment and animals. Purpose: The purpose of this study was to analyse which values consumers have about ethically produced materials within the fashion industry, and how consumers act in purchasing decision. It is of interest to investigate which factors are decisive in ethical consumption to normalize the trend of ethical consumption. Research questions: - Which factors are decisive in consumer ethical purchasing decisions? - Do ethical values of consumers contradict their purchasing behaviour for shoes and bags? Method: Empirical data was collected through fifteen unique semi-structured interviews. Selected interviewees defined themselves as interested in fashion and their ages ranged 20-27years old. The interviews were conducted primarily over the internet through services such as Facebook video-chat and Google Meet video communication. The material was then compiled with a thematic analytic method. The material was quantified and divided into the following three sub-categories: (1) purchasing behaviour; (2) ethical values; and (3) animal welfare. Conclusion: The study finds that consumers value style and image the most in a purchasing decision, first runner up was perceived value, second runner up was comfort, and third runner up was environmental and social responsibility. The study also concludes that the pronounced ethical values of consumers contradict their actual behaviour. Consumers state they value animal welfare and ethical factors highly, but when it comes to their actual purchasing decisions factors such as style, image and perceived value are more decisive.

Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i två tidskrifter, Djurens rätt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot Plågsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill säga vilka värderingar och föreställningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag använt mig av idé- och ideologianalys. Min teori består i en förståelse av språk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som särskiljer och upphöjer människan och det mänskliga från djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta får konsekvenser för hur en rörelse som ämnar ändra på djurens underordnade ställning hanterar begrepp som är kopplade till det mänskliga och begrepp som ställs i motsättning till det mänskliga enligt traditionella dikotomier.  Undersökningen visar att det i huvudsak finns två sätt att hantera bärande begrepp. Det ena är att tillskriva begreppen en delvis ny mening som är förenlig med syftet att förändra djurens status eller minska utnyttjandet av djur. Det andra är att peka ut olika begrepp som bärare av antropocentriska maktstrukturer, och därav ta avstånd från dem. Begreppen hanteras på olika sätt hos olika skribenter i tidskrifterna och i huvudsak kan vi finna två större omfattande ideologier. Den första kommer främst ur äldre djurskyddsrörelse. För denna linje är medlidande, empati, det andliga och subjektiva bärande begrepp. Den andra linjen som utvecklas och blir allt mer utpräglad under 1970-talet bemöter djurförtrycket med begrepp som generellt är i ett dualistiskt förhållande till den första linjen, däribland rationalitet, rättighet, vetenskaplighet och objektivitet. Begreppen frihet och frigörelse får också en viktig funktion för att förändra djurens status, vilket kopplar samman såväl den äldre linjen med den senare, då dem kopplas samman med begreppen rättighet och medlidande.

This essay concerns the relationship between humans and animals during the Late Iron Age, 450-1050 AD, in the Nordic region. The archaeological and osteological material studied is animal style ornamentation and inhumation and cremation graves. The essay is based on a human-animal perspective and is inspired by Human-Animal Studies (HAS). This perspective shows how an anthropocentric worldview and human exceptionalism have come to influence the previous research regarding humans and animals. From this perspective, the animal's agency becomes central, which means that the animal acts as its own subject that mutually affects people and each other. Several parallels between the animal style ornamentation and the osteological material are also apparent both within the previous research and within my own analysis. In the previous research, a secondary view of animals abounds, and the focus is on human agency. But in the study's analysis, it becomes clear how the animal's agency is present. In both materials examined, bodies are mixed and assimilated in different and unique ways. The interpretation of the material is that people during the Late Iron Age thought "with both people and animals" and that people wanted to be influenced by animals. There was a world view were all living beings were a transversal unit, a so-called zoe. Both humans and animals were becomings initiated in a process of eternal co-creation.