Sejam G um grupo topológico e X um espaço topológico. Existe uma questão natural associada ao par (G; X) sobre a existência de ações livres e contínuas de G em X. Se tal ação existe, outra questão natural é o estudo de propriedades do espaço de órbitas X / G e, nesse contexto, temos o problema usualmente difícil de se calcular o anel de cohomologia de X / G. Este trabalho é dedicado a essas questões quando X são variedades de Dold P(m;n) especiais e G = Z2. A variedade fechada e suave P(m;n), de dimensão m+2n, é o espaço de órbitas da involução livre T : Sm × CPn → Sm × CPn (x; [z]) → (-x; [ z̄ ]) e foi introduzida por Albrecht Dold em 1956, sendo bastante estudada na literatura e desempenhando papel fundamental na teoria de cobordismo. A principal ferramenta utilizada nesse estudo foi a sequência espectral de Leray-Serre associada à fibração de Borel X → XG → BG; onde XG = (X × EG) / G é a construção de Borel associada ao G-fibrado universal EG → BG. / Let G be a topological group and X be a topological space. There is a natural question associated with the pair (G; X) about the existence of a continuous free action of G on X. If such an action exists, other natural question is the study of properties of the orbit space X / G and, in this setting, the study of the cohomology ring of X / G. This thesis is devoted to these questions when X are special Dold manifolds P(m;n) and G = Z2. The closed smooth (m+2n)-dimensional manifold, P(m;n), is the orbit space of the free involution T : Sm × CPn → Sm × CPn (x; [z]) → (-x; [ z̄ ]) and was introduced by Albrecht Dold in 1956, being well studied in literature and playing a fundamental role in cobordism theory. The main tool used in this study was the Leray-Serre spectral sequence associated with the Borel fibration X → XG → BG; where XG = (X × EG) / G is the Borel construction associated with the universal G-bundle EG → BG.

Sejam G um grupo topológico e X um espaço topológico. Existe uma questão natural associada ao par (G; X) sobre a existência de ações livres e contínuas de G em X. Se tal ação existe, outra questão natural é o estudo de propriedades do espaço de órbitas X / G e, nesse contexto, temos o problema usualmente difícil de se calcular o anel de cohomologia de X / G. Este trabalho é dedicado a essas questões quando X são variedades de Dold P(m;n) especiais e G = Z2. A variedade fechada e suave P(m;n), de dimensão m+2n, é o espaço de órbitas da involução livre T : Sm × CPn → Sm × CPn (x; [z]) → (-x; [ z̄ ]) e foi introduzida por Albrecht Dold em 1956, sendo bastante estudada na literatura e desempenhando papel fundamental na teoria de cobordismo. A principal ferramenta utilizada nesse estudo foi a sequência espectral de Leray-Serre associada à fibração de Borel X → XG → BG; onde XG = (X × EG) / G é a construção de Borel associada ao G-fibrado universal EG → BG. / Let G be a topological group and X be a topological space. There is a natural question associated with the pair (G; X) about the existence of a continuous free action of G on X. If such an action exists, other natural question is the study of properties of the orbit space X / G and, in this setting, the study of the cohomology ring of X / G. This thesis is devoted to these questions when X are special Dold manifolds P(m;n) and G = Z2. The closed smooth (m+2n)-dimensional manifold, P(m;n), is the orbit space of the free involution T : Sm × CPn → Sm × CPn (x; [z]) → (-x; [ z̄ ]) and was introduced by Albrecht Dold in 1956, being well studied in literature and playing a fundamental role in cobordism theory. The main tool used in this study was the Leray-Serre spectral sequence associated with the Borel fibration X → XG → BG; where XG = (X × EG) / G is the Borel construction associated with the universal G-bundle EG → BG.

<p>Den 1 januari 1998 infördes en ny lag när det gäller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad när pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingå i balansräkningen.</p><p>Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar på olika sätt, vissa väljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansräkningen medan merparten av de undersökta kommunerna väljer att följa lagen och på så sätt inneha en dold skuld i balansräkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet när de räknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansräkningen. Vi har även sett att det finns en relativ låg kunskap bland respondenterna i kommunerna när det gäller redovisning av kommunens pensionsskuld.</p>

Den 1 januari 1998 infördes en ny lag när det gäller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad när pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingå i balansräkningen. Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar på olika sätt, vissa väljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansräkningen medan merparten av de undersökta kommunerna väljer att följa lagen och på så sätt inneha en dold skuld i balansräkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet när de räknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansräkningen. Vi har även sett att det finns en relativ låg kunskap bland respondenterna i kommunerna när det gäller redovisning av kommunens pensionsskuld.

Vi vill uppmärksamma en ny sorts marknadsföring som blivit möjlig tack vare YouTube och Internet. På YouTube har företagen en ny arena att marknadsföra sig på och vissa företag använder sig av YouTube för att lansera dolda marknadsföringskampanjer. De flesta videor på YouTube är hemmagjorda av ungdomar, filmade med handkamera eller mobilkamera och estetiken anpassas efter det amatörmässiga. Genom att efterlikna dessa videor försöker företagen dölja sitt verkliga syfte, vilket är att marknadsföra en produkt. Eftersom marknadsföring på YouTube är ett nytt fenomen tycker vi att det är viktigt att belysa detta så att Internetanvändare blir mer uppmärksamma på hur YouTube kan användas. Vi vill också uppmärksamma YouTube och viral marketing eftersom det är nya medier som på kort tid vuxit sig stora och förmodligen kommer att vara en helt naturlig, och viktig, del av vår vardag i framtiden. Det vi vill undersöka i uppsatsen är hur företagen strävar efter att skapa en trovärdig video, vilka filmiska grepp använder de sig av för att skapa n ”hemmagjord” känsla? Vi vill också se ifall vi kan hitta tecken på att klippet är regisserad. Vi kommer även att undersöka hur de som kommenterat reagerar på videorna; hur många är det som inser redan från början att videon är iscensatt, hur reagerar folk när de får reda på sanningen? Våra frågeställningar är följande: Vilka metoder används i videon för att dölja att det är en reklamfilm? Ser vi några tecken på att videon är regisserad, och i såna fall vilka? Hur reagerar tittarna på videon? För att svara på vår första och andra frågeställning kommer vi att använda oss av semiotisk bildanalys. Det uppstår diskussioner kring videorna, både på YouTubes eget kommentarsfält och i andra forum, exempelvis bloggar och communities. Genom att undersöka kommentarerna på YouTube vill vi svara på frågan om hur publiken reagerar.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och på rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ”dold” läroplan och härskarteknikerna såväl befästs och förstärks samt förändras och överskrids. Denna studie bygger på observationer av och intervjuer med tio elever i år tre. Resultatet visar på att det förekommer både aktiviteter och beteenden som är ett uttryck för en genusordning, ”dold” läroplan och härskartekniker både på rasten och i klassrummet. Vi kunde även se både elever och pedagoger både befästa och förstärka samt överskrida och förändra genusordningen och den ”dolda” läroplanen. Vi observerade också att både elever och pedagoger använde sig av vissa av Berit Åhs härskartekniker.

Europeiska Unionen (EU) arbetar bland annat med att förebygga diskriminering mellan medlemsstaterna. Diskriminering kan förekomma när en person från en medlemsstat väljer att etablera sig i en annan medlemsstat. Diskriminering föreligger när två liknande situationer behandlas olika, vilket även är innebörden av likhetsprincipen som tillämpas när dessa situationer ska fastställas. En särbehandling kan bero på nationalitet eller hemvist. Diskriminering på grund av nationalitet benämns som öppen diskriminering och en särbehandling som grundas på hemvist kallas för dold diskriminering. Trots att dessa två diskrimineringsformer grundar sig på olika saker leder de fram till samma sak, att diskriminering föreligger. När en person etablerar sig i en annan medlemsstat behövs ett fastställande av vilken medlemsstats rättsordning personen tillhör. I Commerzbank-målet ansågs bolagets säte finnas i ursprungsstaten, det vill säga Tyskland. I målet likställs ett bolags säte med en fysisk persons nationalitet. När en sådan jämförelse görs är det svårt att se skillnaden på om det föreligger öppen eller dold diskriminering. Det är viktigt att kunna avgöra vilket form av diskriminering som föreligger för att kunna bestämma vilka rättfärdigandegrunder som kan tillämpas. Författaren anser att det behövs en klarare definition av kriterierna för öppen och dold diskriminering för att tydliggöra vad som är diskriminerande. Författaren uppfattar att det först utreds om det föreligger en öppen diskriminering, om det inte föreligger öppen diskriminering utreds om det föreligger en dold diskriminering. Det ger ett starkt skydd mot diskriminering men författaren anser att det behövs en tydligare definition av kriterierna nationalitet och hemvist, därav skulle diskriminering kunna förebyggas i ett tidigare skede.

<p>Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och på rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ”dold” läroplan och härskarteknikerna såväl befästs och förstärks samt förändras och överskrids. Denna studie bygger på observationer av och intervjuer med tio elever i år tre. Resultatet visar på att det förekommer både aktiviteter och beteenden som är ett uttryck för en genusordning, ”dold” läroplan och härskartekniker både på rasten och i klassrummet. Vi kunde även se både elever och pedagoger både befästa och förstärka samt överskrida och förändra genusordningen och den ”dolda” läroplanen. Vi observerade också att både elever och pedagoger använde sig av vissa av Berit Åhs härskartekniker.</p>

Uppsatsen är en etnografisk studie om den dolda läroplanen vid två lågstadieskolor i Mellansverige. Datainsamling har skett i två steg, genom deltagande observationer för att beskriva vad det är som händer i klassrummet och genom intervjuer med lärarna där de beskriver sin upplevelse av klassrumssituationen. Den teoretiska referensramen bygger på Donald Broadys dolda läroplan samt läroplan (2011) fastställd av regeringen. Syftet med studien är att beskriva och förstå hur den dolda läroplanen yttrar sig i klassrummet och i lärarens arbete och följade frågeställningar lyder, vad är det för informella krav som ställs på eleven i klassrummet och på vilket sätt gynnar den dolda läroplanen vissa elever och missgynnar andra? För att stärka misstanken om att den dolda läroplanen praktiseras i skolan idag, har internationella vetenskapliga artiklar, nationella artiklar samt originallitteratur där den dolda läroplanen beskrivs använts. I resultatet presenteras åtta stycken teman utifrån gjorda observationer som sedan knyts ihop med den dolda läroplanen i analysen, dessa teman är, klassrummets interiör, att duka bordet eller inte, elever som inte följer den dolda läroplanens uppsatta krav, samspel lärare och elev, elevers olikheter och förutsättningar, beröm, bannor och utvärderingar samt om olikheter i lärarkåren.

Marknadsrätten är som de flesta rättsområden ständigt under utveckling. Med dagens teknikutveckling har nya möjligheter till marknadskommunikation utformats. Näringsidkare idag vänder sig ofta till privatpersoner och deras plattformar på sociala medier för att nå ut med dess marknadsföring. I och med att många av dessa privatpersoner är unga och inte besitter tillräcklig kunskap inom marknadsrätt så uppstår det ofta problem vid utformandet av marknadsföringen.  I samband med detta har dold marknadsföring ökat frekvent och ibland kan gränsdragningen mellan kommersiellt och icke-kommersiellt material bli svårt att urskilja. Bristen av vägledning och bristfällig kunskap medför att mottagare kan bli vilseledda så det blir svårt att avgöra när det är marknadsföring eller egna åsikter som presenteras. Många gånger kan det uppfattas som att materialet på exempelvis en blogg enbart berör tryck- och yttrandefriheten, dock är inte fallet så. Så fort ett meddelande på sociala medier innehåller någon form av avsättningsfrämjande syfte blir detta reklam och omfattas av marknadsföringslagstiftningen.  Gränsdragningen mellan tryck- och yttrandefrihet och marknadsföring är inte alltid lätt att dra, ofta uppstår problem vid meddelande som innehar både kommersiell och icke-kommersiell karaktär. Den tryck- och yttrandefrihet vi har i Sverige har företräde framför allmän lag och tillämpas exklusivt. Då problem som detta uppstår har domstolen fastslagit i praxis att när det finns en tydlig gräns så bedöms det kommersiella för sig och det icke-kommersiella för sig. Men när gränsen inte är tydlig så omfattas hela meddelande av TF och YGL. Det finns således vägledning inom detta, dock berör det endast traditionell media. Därav är det av intresse att se hur bedömning av likande material bör göras på sociala medier.  Reklamidentifiering och sändarangivelse är krav vid kommersiella annonser. Dock har det visat sig efter en kartläggning från Skatteverket att dold marknadsföring förekommer i stor utsträckning, orsaken till detta är dels bristen på kunskap hos dem som ska utföra marknadsföringen och dels bristen på tydliga riktlinjer.  På grund av bristfällig vägledning och att det inte finns uttryckliga principer om marknadsföring på sociala medier vore det av intresse att undersöka hur tryck- och yttrandefriheten förhåller sig till marknadsföring på sociala medier, samt hur den utbredda dolda marknadsföringen bör kontrolleras.