Ever since the dawn of democracy, its very existence has been threatened by people whose intention has been to exploit the system to gain all power for themselves. These antagonists are called demagogues. By 2018 accusations about demagoguery and demagogic rhetoric are directed at many world leaders, not least US President Donald Trump. But what does such an allegation really mean? The existing research on demagogic rhetoric lacks a distinct framework for what is included in the concept, which undermines the meaning of these statements. This essay aims at investigating which rhetorical topics characterize demagoguery and, by doing this, expand the theory of demagogic rhetoric. A new methodology consisting of six topics is introduced, and its analytical potential is tested by an analysis of Donald Trump. The result of the analysis both shows that the president’s rhetoric repeatedly reflects the six topics, and that the new methodology works well to analyse demagogic rhetoric. This essay shows how social and political circumstances, for example political instability, can favour demagogues, and furthermore, it shines a light on the crucial consequences that demagoguery potentially can have on democratic society. Finally, the essay highlights the importance of increased understanding of demagoguery to protect and strengthen the democratic society, and suggests that this understanding can increase partly through research on demagogic rhetoric.

Donald Trump, välkänd affärsman, programledare och numera USA:s 45:e president. Hur lyckades egentligen en man som inte varit i en politisk position tidigare övertyga ett helt land att han har vad som krävs för att styra det? Studien skall ta reda på vilka retoriska begrepp Trump använt sig av under sin valperiod och vilken effekt de har gett. Med en kvalitativ studie och retorisk analys undersöks Donald Trumps tal under the Republican National Convention, 2016. Den retoriska teorin anväands med hjälp av olika former såsom ethos, pathos, logos, ordfigurer och tankefigurer samt troper. En analys av hans användning av retorik och kommunikationsteorier görs för att få en så konkret bild som möjligt av hur Trump talade för att påverka sina väljare. Med hjälp av både videoformat och ett transkript av det valda talet dras slutsatsen att Trump varit en skicklig talare under det valda talet, då han fått med sig många människor till att stå på hans sida. Han för sig som en politiker bör och är tydlig med vad han vill förändra och vad som kommer ske när han blir president. Retoriken är en viktig del inom politiken och det gäller att använda den rätt för att nå ut till så många anhängare som möjligt. Trump har lärt sig av tidigare politiker hur viktigt retoriken är och nu ses han själv använda sig av den för att kunna vinna presidentvalet, trots att hans bakgrund saknar samma politiska erfarenhet som hans motståandare besitter. Trump har genom denna analys bevisats vara en duktig talare och kunnig inom det retoriska fältet. Han talar knappt en enda mening utan ett retoriskt begrepp och tidigt kan retorikens påverkan på hans röstare förstås. Han följer olika presidentiella strukturer och använder sig av de kommunikationsteorierna som presenteras. Trump vill vara en man för folket och lyckas övertyga med argument fyllda med ethos, pathos, logos samt ett bekvämt användande av figurer och troper. Hans framträdande är som en president bör vara. / Donald Trump, wellknown businessman, tv-host and nowadays the 45th president of The United States. How did a man without earlier political position convince a whole country that he had what it takes to rule it? This study will find out what rhetorical concepts Trump has used during his election and what effect it has given. With a qualitative study and a rhetorical analysis the speech made by Donald Trump during the Republican National Convention 2016 was examined. The rhetorical theory is used through different forms such as ethos, pathos, logos, word figures and thought figures as well as tropes. An analysis of his use if rhetoric and communication theories has been made to get an as clear picture as possible of how Trump affected his voters. By using both video format and a transcript of the chosen speech it can be concluded that Trump indeed was a skilled speaker during the chosen speech, which led to many people standing on his side. He acts like a politician should and is clear on what he wants to change and what will happen once he becomes president. Rhetoric is an important part of politics and should be used properly to reach out to as many supporters as possible. Trump has learned from earlier politicians how important rhetoric is and now he can be seen using it himself to win the presidental election, despite his lack of previous political activity and experience that his opponent possesses. Trump had through this analysis proven to be a great speaker and knowledgeble within the rhetorical field. He barely speaks a single sentence without any rhetorical concept and early on, the rhetorical impact on his voters can be understood. He follows different presidential structures and uses the communication theories which are presented. Trump wants to be a man for the people and succeeds to convince with arguments filled with ethos, pathos, logos as well as a comfortable usage of figures and tropes. His performance is as a presidents should be.

Title: How masculine is Donald Trump? – A comparative discourse analysis of how Donald Trumps masculinities are portrayed on The New York Times, The Guardian & Aftonbladets webpages The aim of this essay is to compare how Donald Trumps masculinities are portrayed in the news reporting by The New York Times, The Guardian and Aftonbladets webpages. The time period of the study capture Donald Trump before he was elected as president, after the election and then as the position as incumbent president to grasp one more dimension of his masculine identity throw different time periods and capture his subject position in the news reporting. The method that is used to examine this issue is Laclau and Mouffes discourse theory that work as a combination of discourse analysis as a method of analyzing the news text and locate different discourses. As well as in combination with theories about masculinities and previous studies about former presidents, macho culture and hegemonic masculinities. The result show Donald Trump with different masculine identities through both time and media channel. Donald Trump has first been seen as a masculine joke, a stunt like one of the Jackass-gang would pull in the TV-series. A man that is not afraid to take the challenge and run for president even if the odds are well against him, he represent a masculine crisis. Later on he take the form of a business man that hopefully will ”not” run USA like his worldwide affairs, fast and unpredictable. The latest chapter portray Donald Trump as a fearless president that do whatever he want in policy making and the media is afraid of what will happen to the world order. From a former identity of a ”business rockstar” that does what he wants with females and worldwide affairs to become one of the most fearsome manly leader of the western civilication. Alongside with the theory of masculinities Donald Trump try to defend the hegemonic masculinity of politics and business leders by playing on a possible ”mancard” like Ronald Reagan back in the 80 ́s, by reaching out to the industry workers that mostly are men and defending there chances of labour – when the society evolved form industrial to a more service economic society with women competing alongside men about workplace. The slogan ”America First” would rather be ”Masculinity First”, ”Make America Masculine Again” would be the text on the caps

After the accession of Donald Trump as president of the United States, the recent protectionist trade environment is guarantee that the American trade policy could affect Latin American countries, due to the importance of United States as trading partner. These policies would not only affect Latin American countries, but also their main trading partners as China, that could respond with other protectionist policies, which could lead to the beginning of a domino effect, where the biggest loser could be Latin America. Taking into account the current international context, in this article it will be making policy recommendations on Free Trade Agreement issues aimed to reducing the possible impacts of American trade policies in Latin American countries (especially, considering the recent United States’ withdraw from the Trans-Pacific Partnership deal). / Dado el reciente ambiente comercial proteccionista suscitado tras el ingreso de Donald Trump como presidente de Estados Unidos, se presenta una gran posibilidad de que las políticas comerciales que se puedan aplicar en Estados Unidos repercutan sobre los países de América Latina, dada la importancia de Estados Unidos como socio comercial. Estas políticas no solo afectarían a los países latinoamericanos, sino también a sus principales socios comerciales (i.e. China), los cuales podrían responder con mayores políticas proteccionistas; esto podría llevar al inicio de un efecto dominó donde el gran perdedor sea América Latina. Por tal motivo, tomando en cuenta el actual contexto internacional, se buscará, en el presente artículo, realizar recomendaciones de políticas en temas de Acuerdos de Libre Comercio, orientadas a reducir los posibles impactos de las políticas comerciales norteamericanas en la región de América Latina (especialmente considerando la reciente salida del Trans-Pacific Partnership).

The United States' enemy image of North Korea has been on its political agenda since the Korean war. Weapons of mass destruction has, since the Cold War, shown the complexity it brings on conflictual interests and decision-makers persuading efforts. Enemy image, per se, brings difficulties in achieving cooperation, substantially when both parties contempt high levels of enmity. However, the newly established U.S.-DPRK relationship brings hope for cooperative possibilities regarding denuclearization on the Korean peninsula. The relationship between Donald Trump and Kim Jong-Un is not based on trust, instead, it is dependent on the concrete steps taken by the other. The enemy image of North Korea has been settled on the U.S. political agenda firmly because of the principles regarding denuclearization and security. The enemy image is also an important factor to consider when examining political agendas, since the changing dynamics are dependent on how state A interpret state B and vice versa. What has articulated the dynamics of the U.S. enemy image against North Korea? and how has its enemy image changed? To answer the question at issue, a theory consumption of Eriksson and Noreen’s explanatory model is necessary. Which consists of context-dependent external and informal factors that will contribute different but coherent hypotheses.

The purpose of this study is to examine Donald Trump's political communication regarding COVID-19 on Twitter during the time period 01-01-2020 to 30-09-2020. This study is motivated by the importance of analyzing Trump's power of definition regarding the situation surrounding the national crisis caused by COVID-19. The research questions include aspects of identifying frequent problem definitions, who is responsible for various crisis and whether Trump is motivating it, all provided through Trump’s tweets during the time period of the study.  The theoretical framework is constructed based on Entman (1993) as well as Matthes and Kohring (2008) to fulfill the purpose of the study and answer the research questions. The method is based on quantitative content analysis with qualitative elements. The method provided the ability to focus on the most frequent themes and topics. The analytical categories that have been used are: problem identification, problem definition, treatment recommendation, distribution of responsibility and whether it is motivated or not.  Findings of the most frequent societal crises were: Health crisis, Invisible Enemy-crisis and Information-crisis. Based on these three frames were identified: China is responsible for causing a Health crisis in the USA, China is responsible for causing the Invisible enemy-crisis in the USA and The spreading of disinformation by certain actors is harmful for the USA. With support of previous research of Donald Trump's political communication and usage of Twitter, this study highlights the importance of critically analyzing Trump, belonging to the political elite, how he uses his power to define COVID-19.

This study uses a neoclassical framework aiming to explain why different changes in foreign policy towards Cuba has occurred under the Trump-era. The main research question of the study is therefore: To what extent can neo-classical realism explain US policy changes towards Cuba during Trump's 2017-2021 term? The study identified three major changes that occured during the set time period that has been analysed through a neoclassical realist perspective. The material consists of a wide range from government documentation, reports, remarks, newspaper articles, academic work, tweets and more, to get a complete picture as possible. Three intervening variables grounded in neoclassical theory has been set up to analyse and find the material. The analysis concluded that domestic politics can have broad effect on foreign policy, which the neoclassical realism theory can identify.

Syftet med denna uppsats är testa Muddes hypotes: När populistiska aktörer når politiska framgångar och hotar etablissemanget, svarar delar av etablissemanget med att inkludera ett populistiskt språkbruk för att mota bort utmanaren. Ovanstående hypotes prövas genom att undersöka om Hillary Clinton och Jeb Bush som tillhör ett politiskt etablissemang utvecklat sitt språk i sina kampanjtal mot att bli mer eller mindre populistiska, i samband med att Donald Trump och Bernie Sanders som av flera medier blivit beskrivna som populister anslutit sig till primärvalet 2016 i USA. Teorin som används i uppsatsen är hämtad från Cas Muddes studie The Populist Zeitgeist samt Kirk A. Hawkins studie ”Is Chávez Populist?”. Metoden i uppsatsen utgörs av en kvalitativ idealtypsanalys. Utifrån uppsatsens resultat kan följande indikationer redovisas. Hillary Clinton har inte inkluderat ett mer populistiskt språk i sina kampanjtal i samband med att Trump och Sanders ställt upp inför primärvalet 2016 i USA. Detta står i motsats till Jeb Bush som inkluderat ett mer populistiskt språk i samband med att Trump och Sanders ställt upp inför primärvalet 2016 i USA, vilket styrker Muddes hypotes.

Problemformulering och syfte Det amerikanska presidentvalet 2016 var unikt – för första gången hade en kvinna chansen att bli president. De båda kandidaterna, Hillary Clinton och Donald Trump, figurerade flitigt i media under respektive valkampanj, inte minst på bild. Och just bilden har fått en allt större betydelse i nyhetsbevakning. I de traditionellt textbaserade medierna blir bilderna fler och större, medan texten krymper. Då mycket av tidigare forskning fokuserat på gestaltning i text, ville vi ta det vidare till bild. Syftet med vår studie var därför att se hur de två kandidaterna i det amerikanska valet gestaltas i bild. Men även hur rubrikerna till bilderna är gestaltade. Metod och material Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av bilder publicerade på Hillary Clinton och Donald Trump i New York Times och Dagens Nyheter från den 1 november till och med den 8 november 2016. Totalt analyserade vi 67 bilder, 46 där Hillary Clinton förekom och 34 där Donald Trump förekom. Huvudresultat Resultatet av vår studie visar att media gestaltar kandidaterna olika i bild. Skillnaden finns i valet av bildutsnitt, kameravinkel och ansiktsuttryck. Det vanligaste sättet att gestalta Hillary Clinton på är som en lättillgänglig och oproblematisk person, dock med en viss distans. Medan Donald Trump gestaltas som en öppen och tillgänglig person som står nära läsarna, men samtidigt som en makthavare med ett allvarligt uttryck. Gestaltningarna av kandidaterna kan även tolkas som stereotypa för hur kvinnor och män porträtteras i media, där media fortsätter att reproducera könsstereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Rubrikerna gestaltades i största utsträckning som spel.

Problemformulering och syfte Medierapporteringen kring det amerikanska valet år 2016 har varit enorm i USA såväl som i Sverige. När media rapporterar och skildrar händelser görs en gestaltning. I och med det faktum att världen är obegränsad och mediernas format är begränsat får således all rapportering en viss gestaltning. Gestaltningar har en stor påverkan på mottagaren och kan exempelvis göra att misstron mot politik och politiker ökar samt att förtroendet för medier minskar. Mycket forskning kring gestaltning i val har gjorts men forskning som avhandlar hur svenska medier gestaltat det senaste amerikanska valet finns det mindre av. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet år 2016 gestaltades i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Metod och material En kvantitativ innehållsanalys av nyhetstexter i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ligger till grund för den här studien. Innehållsanalysen gjordes på tidningarna som publicerades från den 30 oktober till den 8 november 2016. Totalt analyserades 127 artiklar, 28 i Dagens Nyheter, 22 i Svenska Dagbladet, 25 i Aftonbladet och 52 i Expressen. Huvudresultat Resultatet av studien visar att de olika tidningarna gestaltar valet på varierande sätt men den gemensamma nämnaren är den stora förekomsten av skandalgestaltnng. Sakgestaltning är den dominerande gestaltningen, vilket även är morgontidningarnas vanligaste form av gestaltning. Kvällstidningarna använder sig oftast av spel - och skandalgestaltning. Hillary Clinton beskrivs mer positiv och mindre negativ än Donald Trump trots att hon oftare förekommer som huvudaktör i de skandalgestaltade texter.