<p>Every year 120 children with Downs Syndrome is born in Sweden. The aim of the study was to investigate if there were any differences between mothers and fathers of children with Downs Syndrome regarding: experience of support from health care personnel and physicians in the time of delivery and from who parents sought most emotional support.</p><p>Participants of the study was 80 mothers and 79 fathers that answered a questionnaire. There was a difference between parents if they thought they received support from health care personnel, mothers (59 %) and fathers (38 %) thought that they didn’t receive support. Emotional support sought mothers (52 %), in grater wideness then the fathers (23 %), with other families with handicapped children. Both mothers (79 %) and fathers (77 %) answered that they sought the mort emotional support with there spouse.</p> / <p>Varje år föds cirka 120 barn med Downs Syndrom i Sverige. Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan mödrar och fäder till barn med Downs Syndrom i form av: upplevelser av stöd från vårdpersonal i samband med förlossningen samt från vem eller vilka föräldrarna sökt mest emotionellt stöd. Medverkande i studien var 80 mödrar och 79 fäder som besvarat en enkät. Det fanns en skillnad mellan föräldrarna om de ansåg att de fått stöd från vårdpersonal, mödrarna (59 %) och fäderna (38 %) tyckte att de ej fått stöd. Emotionellt stöd sökte mödrarna (52 %) i större utsträckning än fäderna (23 %) hos andra föräldrar till handikappade barn. Både mödrar (79 %) och fäder (77 %) uppgav att de sökt mest emotionellt stöd hos sin partner.</p>

Every year 120 children with Downs Syndrome is born in Sweden. The aim of the study was to investigate if there were any differences between mothers and fathers of children with Downs Syndrome regarding: experience of support from health care personnel and physicians in the time of delivery and from who parents sought most emotional support. Participants of the study was 80 mothers and 79 fathers that answered a questionnaire. There was a difference between parents if they thought they received support from health care personnel, mothers (59 %) and fathers (38 %) thought that they didn’t receive support. Emotional support sought mothers (52 %), in grater wideness then the fathers (23 %), with other families with handicapped children. Both mothers (79 %) and fathers (77 %) answered that they sought the mort emotional support with there spouse. / Varje år föds cirka 120 barn med Downs Syndrom i Sverige. Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan mödrar och fäder till barn med Downs Syndrom i form av: upplevelser av stöd från vårdpersonal i samband med förlossningen samt från vem eller vilka föräldrarna sökt mest emotionellt stöd. Medverkande i studien var 80 mödrar och 79 fäder som besvarat en enkät. Det fanns en skillnad mellan föräldrarna om de ansåg att de fått stöd från vårdpersonal, mödrarna (59 %) och fäderna (38 %) tyckte att de ej fått stöd. Emotionellt stöd sökte mödrarna (52 %) i större utsträckning än fäderna (23 %) hos andra föräldrar till handikappade barn. Både mödrar (79 %) och fäder (77 %) uppgav att de sökt mest emotionellt stöd hos sin partner.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlstadmodellen och TAKK (Tecken somAlternativ och Kompletterande Kommunikation) kan användas i förskoleverksamheten för attfrämja hela barngruppens språkutveckling.De metoder som har används för att undersöka och svara på frågeställningen är intervju ochenkätundersökning. Det gjordes tre olika intervjuer. En med en mamma till ett barn demDowns syndrom och som även är certifierad handledare i Karlstadmodellen. En med enbarnskötare som arbetat med ett barns språkutveckling med hjälp av Karlstadmodellen. Ochden tredje intervjun gjordes med tre sjuksköterskor på Barnavårdscentralen.Enkätundersökningen skickades ut till 16 förskolor och 14 svarade. Detta genererade i 56besvarade enkäter. På så vis blir det totala bortfallet 13 obesvarade enkäter.I resultatet framkom det att man i Karlstadmodellen och TAKK arbetar med ett nätverk kringdet barn som är i behov av stöd. Detta är troligen något som skulle vara svårt att applicera påen hel barngrupp. Däremot finns det modeller likande TAKK som är anpassade för barngrupp.Respondenterna från två av intervjuerna anser att man skulle kunna använda sig utav vissalekar från Karlstadmodellen till hela barngruppen. / The purpose with this study is to examine how The Karlstad model and Signs and AlternativeCommunication can be used in preschool to help the whole group of children with theirlanguage development.The methods that have been used to examine and answer all the questions is interviews andquestionnaire. There were three different interviews made. The first interview was with amother to a child with Down syndrome, who is also a certified mentor in the Karlstad model.The next person to be interviewed was a caretaker of children who works with children’slanguage development with help from the Karlstad model. And the third interviewed wasmade with three nurses at the children’s care center.The questionnaire was sent to 16 preschools and 14 of them replied. This generated in 56answered questionnaires.The result shows that those who use The Karlstad model and Signs and AlternativeCommunication work with a network around the child in need of support. This is probablysomething that would be hard to work with in a group of children in preschool. But there ismodels like Signs and Alternative Communication who is adjusted for child groups. Therespondents from two of the interviews consider that some games from the Karlstad modelcan be used for a whole group of children.

A new and relatively unexplored source of archaeological and environmental information on the Chalkland are the sediments of dry valleys. From relatively recent studies these deposits have been shown to be the product of ancient land use and soil loss and a rich repository of both primary and archaeological material. There have, however, been no attempts to determine the spatial distribution of this class of ancient valley deposit - for the purpose of this project termed archaeo-colluvium. The study focuses on the north-west part of the Berkshire Downs (58km²), a landscape of both chalk and superficial drift deposits, which together with relict ancient fields, lynchets and settlement features offered a suitable area in which to develop and test a method for predicting the distribution of these deposits. The project uses a multi-disciplinary approach which combines the traces of ancient arable (Celtic fields), some topographic parameters and assumptions about past soils, erosion regimes, and colluvial preservation in the development a GIS-based predictive model for the distribution of archaeo-colluvium within this study region. Following the production of a map of predicted sites, archaeo-colluvium was checked in the field by an extensive auger and trench survey of the main valleys and tributaries. Dry valley sequences were assembled and dated, both for the purposes of evaluating the accuracy of the model and to draw some archaeological implications from the nature and distribution of these deposits. A synthesis of local soils, colluvium and wider archaeological observations suggested a three-stage chronology for prehistoric and Romano-British land use on the Berkshire Downs, centred around earliest arable use at Seven Barrows with later shifts to surrounding catchments of mixed chalk and clay soils. The results of the field program were encouraging with the predictive model verified at 71% of target sites. A number of field observations were contrary to the original model, notable among these were that thicker sequences were common in landscapes of heavier soils as was evacuation of valley sediments from open chalk landscapes. This feedback allowed some modified principles to be briefly tested on three other Chalkland landscapes.

Bakgrund: Idag lever personer med Downs syndrom längre än vad de tidigare har gjort. De tenderar att ha ett stillasittande liv vilket genererar olika komplikationer och följdsjukdomar. Fysisk aktivitet förebygger och behandlar folksjukdomar hos den generella populationen. För att främja hälsa ska sjuksköterskan utföra hälsofrämjande omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av hälsofrämjande fysisk aktivitet hos personer med Downs syndrom. Metod: Studien är utformad som en allmän litteraturstudie. Resultat: Datamaterialet analyserades och tre huvudteman framkom: Hälsofrämjande fysisk aktivitet ger positiva fysiska effekter, Hälsofrämjande fysisk aktivitet ger ökat välbefinnande samt Hälsofrämjande fysisk aktivitet främjar socialt samspel. Fysisk aktivitet förebygger många av de sjukdomar som personer med Downs syndrom riskerar att drabbas av. Fysisk aktivitet förbättrade hälsan hos personer med Downs syndrom. Resultaten som kunde läsas ur litteraturen var minskat kroppsfett, lägre blodtryck, ökad muskelstyrka samt bättre rörlighet och balans. Fysisk aktivitet genererade dessutom ett ökat socialt samspel vilket gav ökad glädje och ökat välbefinnande. Konklusion: Fysisk aktivitet var hälsofrämjande för personer med Downs syndrom. Vid regelbunden fysisk aktivitet skapades bättre förutsättningar för ett hälsosamt liv. / Background: People with Down ́s Syndrome live longer today than they have done previously. But they tend to have a sedentary life which causes different complications and secondary diseases. Physical activity prevents and treats national diseases in the general population. To promote health, nurses should give health- promoting care. Purpose: The aim was to illustrate the importance of health-promoting physical activity in persons with Down’s Syndrome. Method: The study is constructed as a general literature study. Results: The data was analysed and three main themes emerged: Health-promoting physical activity produces positive physical effects, Health-promoting physical activity produces improved well-being and Health- promoting physical activity encourages social interactions. Physical activity preventsmany of the diseases that people with Down’s Syndrome are at risk of contracting. Physical activity improved the health of persons with Down’s Syndrome. Conclusion: Physical activity promoted better health for persons with Down’sSyndrome. Regular physical activity improved the prerequisites needed for increased quality of life.

No description available.

Uppsatsen har som syfte att undersöka förändringen i användningen av begrepp kopplade till partiet Feministiskt initiativ mellan riksdagsvalet år 2010 och år 2014 hos de sittande riksdagspartierna. Utifrån detta syftar uppsatsen även till att undersöka huruvida det går att utläsa mönster i den eventuella förändringen med utgångspunkt i deras placering i det politiska spektrumet. Studiens primärkällor är valmanifest, valaffischer samt almedalstalen från de nuvarande sittande riksdagspartierna. Dessa källor har bearbetats utifrån en kvantitativ deskriptiv innehållsanalys (almedalstal samt valmanifest), deskriptiv kvalitativ innehållsanalys (valaffischerna) samt en kvalitativ innehållsanalys (valmanifesten). Resultaten från dessa analyser har studerats utifrån Bonnie Meguids teori kring etablerade partiers möjlighet att påverka framgången hos nischade partier, samt Anthony Down’s teori som syftar till att förklara varför partier väljer att vara flexibla gentemot åsikts-strömningar, även om åsikten tidigare inte varit en fokusfråga hos partiet. Slutsatserna visar att det finns en påverkan på alla nuvarande sittande riksdagspartier utom Moderaterna, och att det inte går att utläsa något mönster på partiernas anpassning till Feministiskt initiativ utifrån politisk färg. Majoriteten av de undersökta partierna har valt ett följsamt förhållningssätt till Feministiskt initiativ, vilket innebär att de valt att anamma de frågor som Feministiskt initiativ lyfter.

Background: Down syndrome (DS) is the most common cause of intellectual disability in children. The child has an extra chromosome in the 21st chromosome pair. It is important that the nurse is comfortable within their own field of knowledge in order to give every individual the specific care they need. Becoming a parent is a major event in people's lives and it can be fraught with joy and anxietya bout the future. Aim: The aim of this literature review was to describe parents' experiences of support from the health care professionals when the child is born with DS and the experiences of support during the child's first year. The aim was further more to describe the included articles data collections methods. Method: A literaturere view with descriptive design. The literature contains ten scientific articles with both qualitative and quantitative approach. The articles were collected through PubMed and Cinahl. The authors reviewed articles and looked for similarities and differences that could form the basis of the result. Main result: The literature review shows that parents of children with DS are concerned about the future when support and information from nurses and health care professionals is inadequate. The parents feel unprepared for the parent hood. The results of this review were based on both qualitative and quantitative articles. Interviews, surveys and questionnaires were used as data collection methods in these articles.    Conclusion: This literature demonstrates the importance of good communication between parents and health care professionals. The lack of informative and emotional support creating anxiety and fear among parents. Having a child with DS is something that can change the lives of the entire family. The nurse has an important role in providing adequate support to the whole family. / Bakgrund: Downs syndrom (DS) är den vanligaste orsaken till en intellektuell funktionsnedsättning hos barn. Barnet har en extra kromosom på det 21:a kromosomparet. Det är viktigt att sjuksköterskan är trygg inom det egna kunskapsområdet för att kunna ge varje individ den specifika vård den behöver. Att bli förälder är en stor händelse i människors liv och det kan vara förenat med både glädje och oro inför framtiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvårdspersonal när barnet föds med DS samt erfarenheter av stöd under barnets första levnadsår. Syfte var även att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Litteraturstudien innehåller tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna samlades in via PubMed och Cinahl. Författarna granskade artiklarna samt letade efter likheter och skillnader som kunde ligga till grund för resultatet. Huvudresultat: Litteraturstudien visar att föräldrar till barn med DS känner oro inför framtiden när stödet och informationen från sjuksköterskan och sjukvårdspersonalen är bristfällig. Föräldrarna känner sig oförberedda på föräldraskapet. Resultatet i denna litteraturstudie baserades på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamlingsmetoder som användes i dessa artiklar var intervjuer, enkäter samt frågeformulär. Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visar på betydelsen av god kommunikation mellan förälder och sjukvårdspersonal. Bristen på upplysande och känslomässigt stöd kan skapa oro och rädsla hos föräldrar. Att få ett barn med DS är något som kan förändra livssituationen för hela familjen. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att ge ett fullgott stöd till hela familjen.

Syftet med studien var att, genom granskning av vetenskapliga artiklar, undersöka olika former av arbetsterapeutiska interventioner för barn med Downs syndrom. Insamlingen av data genomfördes genom en litteratursökning via databaser som fanns att tillgå via Luleå tekniska universitet. Artiklarna kvalitetsgranskades för att avgöra om de var lämpliga att inkludera i studien. Totalt identifierades 18 artiklar som legat till grund för studien. Resultatet visade att det finns arbetsterapeutiska interventioner för barn med Downs syndrom. De identifierade arbetsterapeutiska interventionerna kategoriserades utifrån Fishers (2009) sex interventionsformer: “preparation”, “rote practice/exercise”, “simulated occupation”, “restorative occupation”, “acquistional occupation” och “adaptive occupation”. Dock inkluderades artiklarnas interventioner endast av fyra av Fishers (2009) sex interventionsformer. Vidare undersöktes det om artiklarnas arbetsterapeutiska interventioner skedde på aktivitets-eller funktionsnivå. Resultatet av litteraturöversikten visade på att den större andelen av de arbetsterapeutiska interventionerna för barn med Downs syndrom sker på funktionsnivå, det vill säga utifrån de interventioner som Fisher (2009) beskriver som: “preparation”, “rote practice/exercise” och “simulate / The purpose of the study was to investigate available types of occupational therapeutic interventions for children with Down's syndrome by reviewing scientific articles. Data collection was carried out through a literature search through databases that were available through Luleå University of Technology. The articles were quality-reviewed to determine if they were suitable for inclusion in the study. In total, 18 articles were identified as the basis for the study. The results showed that there are occupational therapy interventions for children with Down's syndrome. The identified occupational therapeutic interventions were categorized based on Fisher's (2009) six forms of intervention: "preparation", "rote practice / exercise", "simulated occupation", "restorative occupation", "acquistional occupation" and "adaptive occupation". However, the interventions of the articles were included only by four of Fisher's (2009) six intervention forms. Furthermore, it was examined whether the articles' occupational therapeutic interventions took place at the level of activity or function. The result of the literature review showed that the larger proportion of the occupational therapeutic interventions for children with Down syndrome occurs at the functional level, that is, based on the interventions that Fisher (2009) describes as: "preparation", "rote practice / exercise" and "simulated occupation”.

Objectives: The following thesis is presented within two separate pieces of work. A systematic literature review (SLR) aimed to evaluate the individual characteristics and psychometric properties of four dementia screening tools. These were the Dementia Questionnaire for People with Learning Disabilities (DLD) (Evenhuis, 2007), the Dementia Scale for Down Syndrome (DSDS) (Gedye, 1995), the Dementia Screening Questionnaire for Individuals with Intellectual Disabilities (DSQIID) (Deb et al, 2007a) and the Adaptive Behaviour Dementia Questionnaire (ABDQ) (Prasher et al, 2004). The empirical research (ER) aimed to evaluate the clinical utility and longitudinal accuracy of two of these tools; the DLD and the ABDQ in a clinical population with intellectual disability (ID) and Down syndrome (DS). Methods: For the SLR a comprehensive list of electronic academic databases were searched to identify studies which included information relating to the psychometric properties of the DLD, DSDS, DSQIID and the ABDQ. Information within the studies was then extracted and rated using two quality assessment measures. These were the Characteristics of Assessment Instruments for Psychiatric Disorders in Persons with Intellectual Developmental Disabilities (CAPS-IDD) (Zeilinger et al, 2013b) and the Qualsyst (Kmet, 2004). For the ER, a repeated measures MANOVA was used to assess change over time between two groups of people with intellectual disabilities and Down syndrome; one with dementia and one without. Results: In the SLR, 16 studies were identified and rated using the CAPS-IDD and the Qualsyst. Detailed information related to the dementia screening tools and quality ratings of the papers are provided. In the ER both the ABDQ and the DLD demonstrated a clear difference between those who develop dementia and those who do not, with those in the ‘dementia’ group exhibiting increasing scores over time. Conclusions: The SLR concludes that the evidence base for these dementia screening tools remain limited. The largest evidence base was evidenced for the DLD. The ER concludes that the ABDQ and the DLD are useful tools to differentiate between those who develop dementia and those who do not. Further analysis incorporating the exploration of individual component items of tools is recommended.