Skatteverket är en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter då myndigheten på något sätt berör alla individer i samhället. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för varför det finns en diskrepans i svaren från Skatteverkets medarbetarundersökning 2013, gällande upplevelsen av arbetstillfredsställelse, i relation till synen på Skatteverket som en attraktiv arbetsplats samt till synen på att rekommendera arbetsplatsen till andra personer. Studien tar utgångspunkt i begreppet arbetstillfredsställelse, som betraktas som attityder människan känner gentemot sitt arbete, och tillämpar ett kvalitativt angreppssätt. Genom 12 semistrukturerade intervjuer med handläggare på ett skattekontor i Västsverige, görs en ansats till att förklara diskrepansen utifrån en analys av medarbetarnas uppfattningar. Det empiriska materialet har analyserats genom fenomenologisk dataanalys och studiens slutsatser visar att det finns en viss grad av missnöje bland handläggarna gällande faktorer såsom löneutveckling, bristande karriärvägar samt upplevelsen av andra människors uppfattning om handläggarens arbete och arbetsplats. / The Swedish Tax Agency is one of the most important governmental agencies as it affects all individuals of the society in some way. This studies purpose is to create a deeper understanding of why there is a discrepancy in the answers from the Tax Agency employee survey in 2013, regarding the experience of job satisfaction in relation to the perception of the Swedish Tax Agency as an attractive workplace and to the view of recommending the workplace to other people. The study uses a qualitative approach and is based on the concept of job satisfaction, which is regarded as the attitudes people feel towards their work. By means of 12 semi-structured interviews with caseworkers at a tax office in Western Sweden, an attempt was made ​​to explain the discrepancy through analysis of employee perceptions. The empirical material was analyzed by phenomenological data analysis and the conclusions are that there is a certain degree of dissatisfaction among case workers relating to factors such as wages, lack of career paths and the experience of other people's perception of one's work and workplace.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. / S. 261-273: Bibliografi.

Diss. Örebro : Univ., 2004.

Software as a Service är en växande leveransmodell och används numera utav verksamheter världen över. Nya leveransmodeller av tjänster kräver dock nya perspektiv på hur de påverkar verksamheten. Studien baseras på en kvalitativ, intervjubaserad, undersökning mot kommuner inom Västra Götaland. Frågan som ställs, och studeras, är följande: Vilka faktorer påverkar beslut vid upphandling och implementering av ”Software as a Service”-baserade tjänster hos kommuner inom Västra Götaland?” Studien baserades på en kvalitativ metod där intervjuer användes som den främsta resursen för insamlingen av data. En litteraturstudie kompletterade intervjuerna genom att skildra tidigare forskning och det generella området. Resultatet av studien pekar på fem olika faktorer som påverkar beslut vid upphandlingen, och implementeringen, av ”Software as a Service”-baserade tjänster hos kommuner inom Västra Götaland. Dessa fem faktorer är Lagen om Offentlig Upphandling, Informationssäkerhet, Implementering, Leverantör samt Kravställning. Resultatet riktar sig till att användas som en grund för ett framtida formulerande av ett Statement of Work, som skall kunna beskriva hur dessa faktorer skall tacklas. / Software as a Service is a growing delivery/business model and is now well implemented in enterprises all over the world. With the addition of new delivery/business models, a new perspective is needed to mitigate certain risks and additional factors that may be identified with the new way of delivery/business. This study is based on a qualitative research method which uses interviews with municipalities in the region of Vastra Gotaland. The research question is as follows: Which factors have a deciding purpose in the procurement and implementation of “Software as a Service”-based services at municipalities in Vastra Gotaland? The study was based on a qualitative research where interviews was used as the main resource when collecting data. A literature study complemented the interviews as an additional resource to depict the general area around SaaS. The result of the study points towards five different factors that affects decision-making at the procurement- and implementation process of SaaS-based services at the municipalities in Vastra Gotaland. These five factors are Legal aspects of procurement within municipalities, (Lagen om Offentlig Upphandling), information security, Implementation, supplier and specification of requirements. The result is later supposed to be used as a baseline for a future formulatory of a Statement of Work, that will describe how these factors should be dealt with.

Innovationer har betydelse för att både driva samhället framåt, men även för organisationers överlevnad. Det är en nyckelfaktor för att organisationer kan förändra och förbättra vad de erbjuder marknaden och möta kundernas behov. Förändringen påverkar även hur organisationen arbetar och därmed berörs även affärsmodellen. Vid benämning av organisationer framkommer det även att de består av både privata företag och statliga myndigheter. Respektive arbetar med olika syften, men innovation är fortfarande en nyckelfaktor för att de ska kunna leverera bästa möjliga värde till marknaden. Tidigare forskning visar däremot att statliga myndigheter står inför barriärer för att driva innovation som privata företag inte har. Vidare framkommer det även att traditionella teorier för affärsmodeller och innovation fokuserar på privata företag. Det finns därför ett behov av att undersöka hur traditionella affärsmodeller kan appliceras på statliga myndigheter och hur de anpassas genom innovation som drivs. Studien syftar således till att öka förståelsen för statliga myndigheters affärsmodeller, med målet att undersöka hur affärsmodellens delar anpassas genom innovationer och innovationsprocesser. Studien har en abduktiv ansats och en kvalitativ metod där fyra utvalda statliga myndigheter som driver en innovation i en innovationsprocess undersöktes: Lantmäteriet, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Försäkringskassan. Intervjuer har genomförts med representanter från respektive myndighet för att öka förståelsen för den innovation som de driver. Slutsatserna som studien visar är att samtliga undersökta myndigheter driver inkrementella och teknologiska innovationer för att förbättra antingen processer eller produkter. Vidare befinner sig även myndigheterna i en innovationsprocess och har inte genomfört en implementation ännu. För affärsmodellen ser vi att samtliga byggstenar anpassas, men inte signifikant. Effektivitetsdelen av affärsmodellen är den enda som det går att dra slutsatser om att den anpassas då interna resurser och aktiviteter måste läggas till för att kunna driva innovationen framåt. Det går inte att dra slutsatser om anpassningen av värdedelen av affärsmodellen, då detta först kan mätas när en implementation är genomförd. / Innovations are important for driving society forward, but also for the survival of organizations. It is a key factor for organizations to change and improve what they offer to the market and meet customer needs. The change also affects how the organization works and therefore the business model is also affected. When it comes to organizations, it also appears that they consist of both private companies and government authorities.Both work for different purposes, but innovation is still a key factor for them to deliver the best value to the market. Previous research shows, however, that government authorities face barriers to drive innovation that private companies do not have. Furthermore, it appears that traditional theories for business models and innovation focus on private companies. There is therefore a need to investigate how traditional business models can be applied to government authorities and how they are adapted to the innovation. The study thus aims at increasing the understanding of government authorities’ business models, with the aim of exploring how the parts of the business model are adapted to innovations and innovation processes. The study has an abductive approach and a qualitative method in which four governmental authorities that engage in innovation in an innovation process were investigated: Lantmäteriet, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket and Försäkringskassan. Interviews have been conducted with representatives from the respective authorities in order to increase understanding of the innovation they operate. The conclusions shown by the study are that all investigated authorities are pursuing incremental and technological innovations to improve either processes or products. Furthermore, the authorities are also in an innovation process and have not yet implemented the innovation. For the business model, we see that all building blocks are adapted, but not significantly. The efficiency part of the business model is the only one to conclude that it is adapted as internal resources and activities need to be added to drive innovation forward. We cannot draw conclusions about adjusting the value of the business model, as this can first be measured when an implementation is completed.

Det blir allt vanligare att samhällsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post är det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst på dygnet, var man än befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriären. Försäkringskassans telefonkundtjänst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjänst Frågelådan inkommer omkring 2 frågor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frågor det handlar om. Studien har koncentrerats till Försäkringskassan som hade det största antalet förfrågningar. Frågelådan ställs i relation till analysen av Försäkringskassans e-posthantering. Avsikten med denna uppsats är att ge en beskrivning av e-postförfrågningar som medborgarna ställer till myndigheten. Syftet är att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrågad information till medborgaren med hög kvalitet. I uppsatsen beskrivs vilka problem frågorna innebär för organisationens medarbetare när de svarar på frågorna. Det skildras även om alla förfrågningar behöver ha ett personligt svar. De svårigheter man ställs inför med tanke på standardisering och automatisering av svaren redogörs också för. Utfallet av denna studie är att det ofta är svårt att lämna ett enkelt svar direkt till medborgaren. Frågorna innehåller ofta personliga uppgifter som måste tas hänsyn till och många gånger behövs kompletterande uppgifter från medborgaren för att lämna ett korrekt svar. I dagsläget har telefonkundtjänsts medarbetare olika sätt att lösa avsaknad av information i e-postmeddelanden. De kan ta ärendet per telefon, svara med villkor eller i e-postsvaret be om kompletterande uppgifter. De olika sätten att svara på dessa meddelanden innebär både för- och nackdelar. För att hantera bristande information i inkommande e-postmeddelanden skulle man i ett första steg kunna inrikta sig på att inhämta nödvändig information från medborgaren för att göra den manuella svarshanteringen effektivare.

Våld i arbetslivet är idag ett samhällsproblem som inte enbart begränsas till drabbade individer utan berör även övriga samhället. Konsekvenserna av det verbala våldet är skadliga, både på individnivå, och på samhällsnivå. Anställda som utsatts för verbalt våld upplever ofta otrygghet, oro och stress inför arbetet. Denna studie avser att belysa det verbala våldets förekomst och inverkas hos handläggare vid klientmöten inom offentliga sektorn och hur det verbala våldet hanteras på både individ- och organisationsnivå. Resultatet från intervjuerna visar att det verbala våldet i samband med klientmöten är något som förekommer. Samtliga deltagare vittnar om händelser där verbalt våld uppstått och beskriver vidare att det i många fall blivit en del av arbetet.  Begrepp så som ”dum i huvet”, ”inkompetent”, ”fattar ingenting” och ”dålig” är enligt deltagarna återkommande ord som missnöjda klienter använt sig utav. Förutom de strategier som handläggarna använder sig utav, uppger samtliga deltagare att det verbala våldet från klienter hanteras på ett bra och förebyggande sätt på arbetsplatsen och att det finns professionellt stöd när verbalt våld inträffar som handläggarna kan utnyttja.

Värdegrundstexter är en ny och relativt outforskad genre som aldrig tidigare har undersökts med ett mutlimodalt perspektiv. Denna studie är en del i projektet En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter och syftar till att ta reda på vad som utmärker denna texttyp som genre med fokus på bildernas roll i texten. Metoden bygger till stor del på den multimodala analysmetod som presenteras i Anders Björkvalls bok Den visuella texten. Materialet består av 13 texter från 10 svenska myndigheter och är hämtat från en elektronisk textsamling. Resultatet visar att bilderna oftast är naturalistiska fotografier föreställande glada medarbetare som är menade att läsaren ska identifiera sig med. Slutsatsen är att det finns återkommande teman i bilderna och att det alltid går att hitta samband mellan bilderna och den skrivna texten. / En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter

I denna uppsats undersöks språket i 18 domar från Uppsala tingsrätt. Syftet är att ta reda på hur väl domarnas språk motsvarar de klarspråkskrav som ställs på myndighetstexter idag. Hälften av domarna är skrivna år 2004 och den andra hälften år 2014, vilket möjliggör en diakron jämförelse domarna emellan. De delar av språket som undersöks är dels syntax och lexikon och dels de aspekter som rör klarspråk över flera språkliga nivåer. Två textanalyser används: Den ena är en kvantitativ analys av meningslängd, långa ord, lix och fundamentlängd i samtliga 18 domar. Den andra utgår från de frågor rörande klarspråk som finns i Klarspråkstestet för domar och inriktas på en av domarna från varje årtal. Resultatet av den kvantitativa analysen visar att domarna ligger längre ifrån klarspråksidealet 2014 än 2004 när det gäller syntax och lexikon. Däremot visar resultatet av den kvalitativa analysen att mycket har blivit bättre ur klarspråkssynpunkt. Bl.a. har domskälen blivit fylligare och klarare, rubriksättningen förbättrats och många krångliga juristspråkliga ord försvunnit.

Sammandrag Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar från Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbättras och om så är fallet,hur den kan förbättras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelägganden som vänder sig till enskilda kommuninvånare,företag eller det allmänna. Brev och beslut är textkategorier som handläggarna påmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har använt mig av Klarspråkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns också aspekter som kräver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna.