Vad är det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgångsrikt eller inte? För att söka svar på frågan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs därmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att återge och analysera systemägares och användares berättelser om införandet och användandet gavs möjlighet att jämföra berättelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgående från olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jämförelsen kunna fånga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berättelser vid införande av IT-system och utgående från det kunna visa på olika aspekter som kan bidra till förståelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet.  Studiens teoretiska ramverk baserade sig på idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta både tekniska och sociala system/institutionell kontext. En teori- och analysmodell, som utgick ifrån att ramen för implementering av IT-system utgörs av kontext, systeminförande och användande och där den ramen kan fyllas med olika innehåll (berättelser/upplevelser/tolkningar) beroende av om det är systemägarens eller användarens perspektiv som återges, presenterades.  Dokumentstudier och intervjuer genomfördes vid den aktuella myndigheten för att samla in den empiri som sedan analyserades utgående från studiens teori- och analysmodell. I analysen påvisades ett par gap (gaps) mellan myndighetens intentioner, systemägarnas och användarnas berättelser om upplevelser. Gapen kopplades till fem aspekter som bidrar till förståelsen av vad som kan påverka resultatet eller utfallet vid ett systeminförande:  gemensam förståelse av sammanhanget och syftet;  resurser i tid och pengar för förändring och utveckling;  organisationen och strukturen för systemutveckling och -införande;  information, kommunikation och utbildning och uppföljning;  kännedom om användarna för att därmed ha kunskap om organisationens förutsättningar för förändring och utveckling.

Lagstiftning som berör rekrytering inom statliga myndigheter visar på markanta skillnader mellan statlig och privat rekrytering, där det råder fri anställningsrätt. Med reformvågen New Public Management, som står för styrningsrelaterade och organisatoriska förändringar inom den offentliga sektorn, har den offentliga sektorn inspirerats av den privata sektorn. Syftet med studien har varit att undersöka rekryteringsprocessen i sex statliga myndigheter i en stad i Mellansverige. Fortsättningsvis ville vi med studien uppnå en ökad förståelse för hur kompetensbedömning går till i statliga myndigheter och hur myndigheterna påverkas av lagstiftning i sina rekryteringsbeslut. En semistrukturerad intervjumetod användes och undersökningen utfördes med de målstyrt utvalda rekryteringsansvariga vid respektive myndighet. Bilden som målas upp av rekryteringsprocessen i de statliga myndigheterna verkar vid första anblick stel och formell men vi finner tidigt i studien tendenser som pekar på att rekryteringsprocessen är mer flexibel än vad som framställs, något som kan tänkas vara influenser av New Public Management. Studien visar på att överklagandeprocessen, vilken är unik för statliga anställningar, i sig är någorlunda verkningslös men hade lagstiftning om denna rättighet saknats, är det möjligt att rekryteringsprocessen inte hade drivits med något slags rättvisetänk överhuvudtaget. Studien visar på att ju lägre krav i kravprofilen, desto mindre betydelse får principen om sakliga grunder och därmed kan även de statliga myndigheterna vi undersökt närma sig fri anställningsrätt, likt inom andra sektorer.

Med utgångspunkt i teorier om genus och likabehandling kan det vara viktigt att studera skillnader i hur vi bemöter varandra utifrån kön. Forskning beskriver hur bemötande utifrån kön ofta verkar i det omedvetna och att det kan skapa skilda förutsättningar för individen. Syftet med denna studie är att studera hur den statliga myndigheten Skatteverket internt bemöter kvinnor och män och om det finns omotiverade skillnader i hur individer bemöts utifrån sitt kön. För att undersöka skillnader inom gruppen kvinnor respektive män har ett intersektionellt perspektiv anlagts för att studera eventuell betydelse av utländsk bakgrund. Studiens frågeställning lyder därmed: Finns det skillnader i Skatteverkets bemötande av kvinnor och män? Skiljer sig eventuellt bemötandet åt beroende på om den som hanterar ärendet själv är en kvinna eller man? Finns det skillnader i bemötandet av kvinnor respektive män beroende på om kunden har utländskt klingande namn eller talar svenska med brytning? Tidigare undersökningar hos Skatteverket som fokuserat bemötande ur ett genusperspektiv har funnit att bemötandet i vissa aspekter varit ojämställt på ett sätt som varit till fördel för män. Även kundens utländska bakgrund har varit av betydelse. Denna studie har genomförts på Skatteverkets huvudkontor i Solna på Avdelningen för användarstöd som arbetar med att ge stöd till anställda inom myndigheten runtom i landet. Materialet har samlats in genom strukturerade observationer som metod, i form av medlyssning på samtal mellan medarbetare och kund samt granskning av skriftliga ärenden. Underlaget har bearbetats i SPSS Statistics och legat till grund för bivariata analyser och korstabeller. Resultatet av studien visar att det inte finns några skillnader i medarbetarnas bemötande av kunderna med hänsyn till kön och utländsk bakgrund. Variationer som framkom var ej statistiskt signifikanta och kan därmed inte säkerställas. Studiens resultat kan vara en effekt av myndighetens aktiva arbete för ett jämställt bemötande. Det kan också ha att göra med att medarbetarna som observerades under studien till viss del hade kännedom om studiens syfte vilket kan ha påverkat det empiriska materialet.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka statligt anställda linjechefers arbetsmiljö för att identifiera psykosociala faktorer som enligt forskningen är kopplade till ohälsa. I linje med tidigare forskning och gällande rättsliga regelverk undersöktes separat faktorer som har ett positivt respektive negativt samband med ohälsa. Denna indelning återspeglas i studiens frågeställningar: (1) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett positivt samband med ohälsa (krav) och i så fall vilka? (2) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett negativt samband med ohälsa (resurser) och i så fall vilka? Metod Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex linjechefer från en svensk statlig myndighet. Intervjuguiden utformades separat för varje deltagare utifrån respektive deltagares svar på ett frågeformulär som kombinerade frågorna från den svenska Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) och den långa versionen av Effort-Reward Imbalance Questionnaire (ERI-Q). Transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av en kombination av teoriledd tematisk analys, med utgångspunkt i krav-kontroll- och ansträngning-belöningsmodellerna, och induktiv tematisk analys. Studien avgränsades till individuella psykosociala faktorer som ansågs utmärkande för statligt anställda linjechefers arbetsmiljö. Resultat Linjecheferna i studien upplevde en hög arbetsbelastning, otydliga roller, motstridiga krav och krav på att dölja känslor. Samtidigt rapporterade deltagarna en hög grad av kontroll och stöd (framförallt från överordnade) samt mycket ansvar. Ansvar associerades i studien med belöning, utveckling och inflytande. Slutsats Studiens resultat tyder på att statligt anställda linjechefer upplever en rad psykosociala faktorer som har ett samband med ohälsa och som är påverkningsbara, varför studiens slutsats kan användas i myndigheters arbetsmiljöarbete. Intressanta ämnen för framtida forskning är sambandet mellan ansvar och ohälsa samt biträdande chefers exponering för faktorer som har ett samband med ohälsa. Kombination av frågeformulär och intervju som datainsamlingsmetod har i studien visat sig ha fördelar och borde testas i framtida studier.

Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett samverkansprojekt som tre statliga organisationer deltagit i, studera vilka faktorer som hämmar och vilka faktorer som främjar samverkan. Genom samtalsintervjuer med fem aktörer inom tre statliga organisationer har material framtagits och studerats kvalitativt. Resultaten visar att en rad hämmande och främjande faktorer har funnits i samverkansarbetet. De hämmande faktorerna är olika förhållningssätt, målinkongruens, organisationsstrukturer, personalomsättning, regler & lagar samt brist på politisk insikt. De främjande faktorerna utgörs av lagarbete, förståelse & förankring, relationer & tillmötesgående, flexibilitet, givande & tagande, motivation, politiskt intresse, djupförståelse & kunskap samt regelbundenhet. Slutsatserna blir att kunskap om de faktorer som påverkar samverkan kan vara till hjälp för vidare forskning och ge stöd till samverkansarbete i och med insikt i samverkansproblematik.

Allt fler tjänstemän inom statlig myndighet vittnar om hot och trakasserier på arbetsplatsen. Forskning visar att hot och våld förekommer i stor utsträckning men att mörkertalet är stort då de anställda anser att det är en del av arbetet och inte något att rapportera. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur tjänstemännen på Migrationsverket upplever hot och våld på arbetsplatsen och få en förståelse för hur detta påverkar tjänstemännen och deras arbete. Uppsatsen utgår från teorierna om gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och klientrelationer. Vi har intervjuat åtta handläggare på Migrationsverket och vår analys visar att det förekommer hot och våld i stor utsträckning. Detta anmäls sällan då det inte anses leda någon vart. Negativa beslut leder ofta till att klienten blir aggressiv och i flera fall försöker påverka beslutet genom hot och/eller mutor. Tjänstemännen vittnar om en psykisk påfrestning i sin arbetsmiljö och anser att säkerheten bör höjas samt att vikten av att vara tydlig och väl förberedd inför mötet med klienten ska påtalas tydligare.

Medborgarskapsenheten på Migrationsverket har i regleringsbrev från regeringen fått i uppdrag att digitalisera verksamheten, där ett av målen för digitalisering är ökad effektivitet. Med anledning av den långa kötiden för beslut i svenskt medborgarskap, har medborgarskapsenheten implementerat automatisering inom två ärendetyper. Detta för att förenkla handläggningsprocessen och på så vis minska kötiden.  Syftet med denna studie är att utvärdera om implementeringen av automatiseringarna är lönsam. För att undersöka detta genomförs en kostnads-nyttoanalys som bygger på data från Migrationsverket. Kostnads-nyttoanalysen bygger även på två enkätundersökningar som tillämpar metoden contingent valuation method (CVM).  Värderingen av effekterna av automatiseringen sker med hänsyn till två värderingsgrunder. Dels en värdering grundad på förändrad medborgarnytta, dels en alternativ värdering grundad på lönekostnaden som de frigjorda resurserna motsvarar. Effekterna av automatiseringen undersöks under tidsintervallen 1-4 år samt 1-10 år och innefattar kvantitativa kostnads- och nyttoposter samt kvalitativa nyttoposter. Kvantitativt sett visar båda värderingsalternativen en olönsamhet efter fyra år och en lönsamhet efter tio år. Om de kvalitativa posterna överstiger underskotten vid fyra år uppstår en lönsamhet redan då. Känslighetsanalysen visar på viss osäkerhet i beräkningarna då flera underliggande poster kan variera i storlek. / The Citizenship Department at the Swedish Migration Agency has in letters of regulation been instructed by the government to digitalize the department. One of  the objectives for the digitalization is to increase efficiency. Due to a long processing time regarding citizenship applications, the department has implemented automatization in two types of applications. This was done in order to simplify the case process and thereby decrease the processing time.  The purpose of this thesis is to evaluate if the implementation of the automatization is profitable. A cost-benefit analysis based on data from the Swedish Migration Agency was conducted to investigate the effects on efficiency. The cost-benefit analysis also conducts two surveys applying the contingent valuation method (CVM). The valuation of the effects of the automatization is executed with regards to two different bases of valuation. One valuation is based on the change in the benefits of the citizen, and an alternative valuation is based on the salary cost that freed resources correspond to. The effects of automatization are investigated during the time intervals 1-4 years and 1-10 years, and include quantitative cost and benefit entries as well as qualitative benefit entries. Quantitatively, both valuation options are unprofitable after four years and are profitable after ten years. Profitability would arise already after four years if the qualitative entries exceeds the deficits. The sensitivity analysis shows some uncertainty in the calculations, as several underlying entries may vary in size.

The Swedish authority “Migrationsverket” is a part of the common EU policy pursued in Europe. For the co-operation to function, there are a number of documents, directives and regulations that will help the states in Europe in the same direction. EASO (European Asylum Support Office) guidelines emerged in 2016, to lead the states in Europe towards a more humanitarian refugee policy, after the Recipients´directive left too much for interpretation. The study examines the implementation process from Europe to Sweden, on to the relevant authorities. The design of the survey is based on two questions and the method is a text analysis and qualitative interviews. The results show that the implementation process follows the study´s theory, Multi-level governance. To further analyze, Hills (1997) ten criterias for Top-down/Bottom-up being used. The result of the analysis turned out that six out of ten criterias were met. The result of the survey shows that there is a problem in the implementation process, where the different authorities are pointing fingers on each other.

När det pandemiska coronaviruset covid-19 spred sig över jordklotet i början av 2020 konstaterade forskarvärlden relativt tidigt att äldre personer kan klassas som en riskgrupp. Om de skulle bli smittade av viruset riskerar de att drabbas av allvarliga medicinska komplikationer som till och med skulle kunna leda till en för tidig död. Under den tidiga våren hade viruset fått fäste även i Sverige. Folkhälsomyndigheten valde då att publicera en informationstext riktad mot de svenskar som är 70 år eller äldre, som bland annat handlar om de rekommendationer som myndigheten vill att riskgruppen ska efterfölja. Syftet med denna studie är att ta reda på hur Folkhälsomyndigheten uttryckte sig rent textuellt i en krissituation för att informera, övertyga och övertala sin målgrupp, samt hur de balanserar mellan att tydliggöra faran med ett okänt hot och detta utan att bli alarmistiska och därmed framkalla hysteri. Efter retoriska och komparativa textanalyser samt intervjuer med personer ur målgruppen visade det sig att texten till stora delar anspelar och förlitar sig på målgruppens solidaritet gentemot övriga samhället, genom att uppmana dem att begränsa sina nära kontakter. Dock så förekommer det inte någonstans i texten en beskrivning om hur pass farligt viruset är för målgruppen. Som ett resultat av de teorier, tidigare forskning och metoder jag nyttjat utmynnade min gestaltning i en fyrsidig broschyr.

Regardless of the project within the construction industry there is a high probability that the soil needs preparation, this is often done through excavation. The outcome will likely be a large amount of soil, if these masses can’t be used within the project, they will in most cases be transported to a landfill and be classified as waste. The more transports to landfills and the longer the trip the more greenhouse gases will be produced. Instead, the transport of lower quality masses could go to a recycling facility for treatment as the landfill is not environmentally sustainable. The study is based on a qualitative method, where data is collected using semi-structured interviews. In order to obtain a high content validity and concept validity, the questions in the interviews must be designed from the questions and concepts used in the questions are correctly defining and operationalized. Reliability is obtained by having both authors participate in interviews and that the interviews are recorded audio. Bureaucratic obstacles, uncertainty, untested methods, unclear guidance, laws and requirements mean that many trample on the same place even though the will to work more sustainably exists, these are conclusions made by the collected empirical data. The study resulted in all actors interviewed in this report wanting the recycling and reuse of excavated masses to increase to benefit the environment. The path to that goal looks different for those involved, which is also often the reason why there is not more recycling than what is being recycled today. The implication of the result is that many solutions to these problems lie with the authorities that need to create an economic advantage to recycle compared to driving excavated soil to landfills, that is not sustainable in the long run. Another solution is to reduce processing times for permits and increase permitted storage times. The limitation of work in the interviews is that only one person from each party has been interviewed except for Holst Entreprenad AB, this does not give the entire organization a broad point of view. / Oavsett byggnation inom byggbranschen kommer marken med stor sannolikhet förberedas, detta sker oftast genom schaktning. Resultatet av schaktningen blir en större mängd massor, om dessa inte återanvänds direkt i projektet transporteras de i vissa fall till deponi där de tippas på hög och kommer att klassas som avfall. Desto fler transporter som går till deponi och desto längre sträckan är desto mer ökar koldioxidutsläppen. I stället för att köra sämre massor till deponi skulle transporterna gå till en återvinningsanläggning för behandling då deponi inte är miljömässigt hållbart i längden. Studien baseras på kvalitativ metod, där data samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att få en hög innehållsvaliditet samt begreppsvaliditet ska frågorna i intervjuerna utformas från frågeställningarna och begrepp som används i frågorna är korrekt definierande samt operationaliserade. Reliabilitet erhålls då båda författarna deltar i intervjuer samt att intervjuerna spelas in. Byråkratiska hinder, osäkerhet, obeprövade metoder, otydlig vägledning samt lagar och krav gör att många trampar på samma ställe även fast viljan att jobba mer hållbart finns. Studien resulterade i att samtliga aktörer som intervjuades i denna rapport vill att återvinningen och återanvändningen av schaktmassor ska öka för att gynna miljön. Vägen till det målet ser olika ut för de inblandade vilket också ofta är anledningen till att det inte återvinns mer än vad det görs idag. Innebörden av resultatet är att många av lösningarna på dessa problem ligger hos myndigheter som behöver skapa en ekonomisk fördel att återvinna jämfört med att köra uppgrävda massor till deponi som inte är hållbart i längden. Det som också skulle öka återanvändningen av schaktmassor är om handläggningstider för tillstånd förkortades och tillåtna upplagstider förlängdes. Arbetes begränsning i intervjuerna är att endast en person från respektive part har intervjuats med undantag från Holst Entreprenad AB, detta ger inte hela organisationens breda synpunkt.