Organizations around the world are choosing to work more process-oriented due to the benefits that this approach provides. Lantmäteriet (Swedish Land Survey Authority), which is a function-based authority, has the ambition to achieve a higher process maturity and therefore, their process-oriented work needs to be improved. The purpose of the study is to investigate how process-oriented work functions in a function-driven organization and to identify some success factors that can contribute to a higher degree of process-oriented operations. Methods like interviews and benchmarking have been conducted to find out how other authorities work and to identify relevant success factors.   After processing the interviews, success factors have been identified in their process-oriented work. Relevant key performance indicators, knowledge and understanding of the process by management, and an agile approach are all examples of factors that can increase the process maturity of an authority. The study is primarily aimed at contributing to Lantmäteriets ambitions, but the empirical and theoretical framework that has been developed can also contribute to other Swedish authorities' ambitions to achieve higher process maturity. Since Swedish authorities need to consider Sweden's law and guidelines, and they are designed in a specific way, the study must limit itself to find success factors that are more applicable to Lantmäteriet. / Organisationer runt om i världen väljer att börja jobba mer processorienterat på grund av de fördelar som arbetssättet bidrar med. Lantmäteriet, som är en funktionsstyrd myndighet har ambitionen att nå en högre processmognad och då behöver deras processorienterade arbete förbättras. Studiens syfte är att undersöka hur processorienterat arbete fungerar i en funktionsstyrd verksamhet, samt att peka på några framgångsfaktorer som kan bidra till en högre grad av processorienterad verksamhet. Metoder som intervjuer och benchmarking har genomförts för att veta hur andra myndigheter arbetar och för att kunna identifiera relevanta framgångsfaktorer.   Efter bearbetning av intervjuerna genomförts har framgångsfaktorer kunnat identifieras i deras processorienterade arbetssätt. Relevanta mätetal, kunskap och förståelse hos ledning om processarbetet och ett agilt arbetssätt är alla exempel på faktorer som kan öka processmognaden hos en myndighet. Studien är främst inriktad på att bidra till Lantmäteriets ambitioner men den empiri och teori som tagits fram kan även bidra till andra svenska myndigheters ambitioner att nå en högre processmognad. Eftersom svenska myndigheter behöver ta hänsyn till Sveriges lagar och riktlinjer samt att de är utformade på ett speciellt sätt, så har studien behövt avgränsa sig till myndigheter för att hitta framgångsfaktorer som är mer applicerbara på Lantmäteriet.

Syftet med denna uppsats var att analysera policys och handlingsplaner angående brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete från Örebro kommun och Västerås stad för att sedan se hur dessa dokument liknar varandra samt skiljer sig åt. Uppsatsen ska även redovisa vilken utsträckning som samverkan påverkar det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Bakgrunden till studien redovisar de nationella förändringar som har skett i Sverige angående polismyndigheten samt det brottsförebyggande arbetet. Studiens empiri alltså de offentliga dokumenten är inhämtad via kommunernas egna hemsidor. Både internationell samt nationell forskning har använts som underlag för denna studie. Teoretiska perspektiv om samverkan har använts som teoretiskt underlag för denna studie vilket är grunden för diskussionen i denna uppsats. Då har teorier om tvärsektoriell samverkan och samverkan mellan kommuner och myndigheter nyttjats. Analysverktyget som har använts är Carol Bacchis WPR-ansats som användes för att analysera policydokumenten och handlingsplanerna. I denna studie så avgränsas ansatsen till tre frågor som är mest relevanta till just denna analys. Slutsatser i denna studie visar att samverkan och ett kunskapsbaserat arbete är de centrala verktygen för ett fungerande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Slutsatser visar även att det finns få lokala skillnader mellan dessa kommuner vilket kan bero på nationella riktlinjer. Det krävs dock ett ännu effektivare arbete och en bättre resursfördelning då det finns stora brister i det lokala brottsförebyggande arbetet. En mer effektiv interkommunalsamverkan kan vara lösningen på de problem som representeras i materialet.

Många sammanslagningar av myndigheter har skett utifrån beslut av regeringen. Anledningarna till dessa har skiftat, men några vanliga anledningar har varit att öka effektiviteten, förbättra styrningen, öka flexibilitet osv. Syftet med studien var att ta reda på hur projektledarna till sammanslagningsprojekt upplevde processen. 10 projektledare intervjuades och insamlade data tematiserades. Resultaten visade att de flesta projekt initierats av ett regeringsbeslut om att slå ihop myndigheter, i många fall sökte personalen tjänster i den nya myndigheten, i andra fall var personalen garanterade en tjänst i den nya myndigheten. Det fanns en generell förväntan inför sammanslagningen, ledarskapet påverkade processen och det fanns kulturella skillnader i de olika myndigheterna. Resultaten diskuterades med utgångpunkt i olika teorier kring grupprocesser, motivation, delaktighet och ledarskap. Det saknas ytterligare forskning, speciellt longitudinella studier, för att få svar på hur medarbetarnas mognad och motivation påverkats under tiden och några år efter att projektet sammanslagningar genomförts. / Several mergers of state-run agencies were the result of government decisions. The reasons for these have shifted, but some common reasons identified have been to improve efficiency, exercise better governance and increase flexibility. The purpose of this research is to examine how the project managers challenged the process of the mergers. 10 project managers were interviewed, and the collected data was categorized into separate themes. The results showed that most projects were initiated by a government decision to merge these state-run agencies. Furthermore, in many cases staff sought new career opportunities in the amalgamated agency. In some cases, staff were even guaranteed a position in the amalgamated agency. It was revealed that there was a general expectation for the merger, leadership affected the process and there were challenges marrying the differences in culture between the agencies. The results are discussed with the starting with the different theories about group processes, then onto motivations, participation and lastly leadership. It is clear there is a lack of research in the mergers of state-run agencies, especially longitudinal studies to find out how employees' maturity and motivation were affected throughout the process, and a lack of post-mortem review in the years following the project completion.

Syftet med denna studie är att inom en anonymiserad svensk myndighet kartlägga chefers, i olika positioner, uppfattningar om tillitsbaserat ledarskap. Även hinder och möjligheter att arbeta tillitsbaserat kartläggs. Metoden som valts är är en kvalitativ intervju med en fenomenografisk ansats i syfte att få fram likheter och skillnader i chefers upplevelse av tillitsbaserat ledarskap. Resultatet visar både på en del variation och samstämmighet i vad chefer uppfattar och ser för utvecklingsmöjligheter och hinder. Slutsatsen visar att myndigheten är i en uppstartsfas av implementeringen och det beskrivs ett önskemål om en progression, en samsyn och ett förtydligande i hur arbetet ska fortskrida.

Under den senaste tiden har det i media rapporterats alltmer kring IT-attacker på viktigasvenska samhällsinstitutioner (Isling 2022). Natten mellan den 15–16 december 2021attackerades Kalix kommun av en IT-attack vilket påverkade hela kommunenssamhällsservice. Attacken var av typen ransomware vilket innebar att attacken låste helasystemet och angriparen krävde sedan en lösensumma för att låsa upp det igen. Verksamhetersåsom hemtjänst och sjukvård kunde på grund av detta inte komma åt sina system vilketledde till att de behövde sköta hela sitt arbete manuellt. I ett försök att minska påverkan avattacken skapade kommunen en ny tillfällig hemsida för att nå ut till sina invånare ochanställda med nödvändig information (TT 2022). Denna typ av attack har återigen lyft fråganom IT-säkerhet och behovet av att skydda sina system. Kalix kommun behövde på grund avdetta planera för att säkra upp den rådande IT-miljön och har uppmanat andra kommuner attgöra detsamma (Sundbeck 2021).Attacker som den mot Kalix kommun visar att kommuner är sårbara för dessa typer avattacker. Detta är problematiskt då kommunerna är kritiskt viktiga för allmänheten medtjänsterna de erbjuder för dess invånare (Clark och Hakim 2017). Med bakgrund av attackenmot Kalix publicerade SKR:s VD Staffan Isling den 25 januari 2022 en krönika om attackermot IT-miljön i Sverige. Han menar på att i dagens digitaliserade samhälle utgörcyberattacker och andra IT-relaterade attacker ett betydande hot. För att undanröja dessa hotanser VD:n att staten ska ta ett större ansvar för samordning, koordinering och kunskapsstödistället för att låta varje kommun, region och myndighet själva handskas mot hoten (Isling2022).Sveriges kommuner och regioner, i fortsättningen SKR, genomförde under 2019 enundersökande studie om kommunernas informationssäkerhetsarbete. Undersökningen fannbland annat att det existerade en utbredd förståelse hos kommunerna kring att ett systematisktinformationssäkerhetsarbete är något som är grundläggande ur ett digitaliseringsperspektiv(SKR 2019). Det tycks således finnas en insikt inom kommunerna att detta är något viktigt attprioritera men undersökningen upptäckte dessutom ett antal tydliga områden där det fannsförbättringspotential. Områden som beskrivs som centrala angående detta är ledning,styrning, avsatta medel och resurser där det på många håll bedöms finnas utrymme förfortsatt arbete. Undersökningen gav också respondenterna en chans att mer utförligt svara påfrågorna där det bland annat upplevdes som svårt att väcka ledningens engagemang iinformationssäkerhetsfrågor. Respondenterna upplevde dessutom att det fanns ett behov avtydligare uppdrag samt mer resurser och tid för att på ett systematiskt vis arbeta medinformationssäkerhet (SKR 2019).

This is a qualitative survey study that examines co-workers’ experiences of Information management within a Swedish authority. Previous research claims that co-workers' perceptions of Information management have not been studied and there is an understanding in science that there is a lack of studies from co-workers’ point of view in this field. The purpose of the study is to contribute with knowledge regarding how communication is experienced by co-workers regarding their own participation within Information management processes. Theories on which this study is based are within communication research and information science with the assumption that knowledge is a human activity and that employees are both carriers of and practitioners of knowledge, communication and learning processes. A survey with questions concerning communication, knowledge, sustainability, and digitalization within the Swedish Transport Administration was conducted and analyzed through a qualitative thematic analysis and put in relation to the communicative organization model and knowledge sharing processes. The result showed that the co- workers perceived the internal information and communication similarly and that they were well aware of the organization’s visions and values. There were a weakness in the internal information processes and in the understanding of the sustainability roles for the individual co-worker. Conclusions were drawn that the studied respondents in the population have a good foundation for becoming a communicative organization regarding the correlation to previous research. Further research could concern different units within the organization as well as other authorities to make comparisons with the different areas of activity.

I denna uppsats undersöks vilka modelläsare som skapas i nio olika rekryteringsinlägg på Försvarsmaktens Instagram-konto. Undersökningen tar avstamp i en multimodal textanalys som baseras på systemisk-funktionell grammatik. Resultatet visar att de modelläsare som konstrueras i grunden delar samma egenskaper – de är handlingskraftiga, drivna och initiativtagande, men utöver det konstrueras varje modelläsare med unika egenskaper och förutsättningar. Resultatet visar även att det finns skillnader på hur modelläsare konstrueras beroende på om värnplikten är vilande eller aktiv. Gemensamt för samtliga modelläsare är att relationen till Försvarsmakten bygger på att Försvarsmakten erbjuder något som modelläsaren söker.

I Sverige ökar antalet nyanlända människor som ska etablera sig i det svenska samhället. Sysselsättning och deltagande på den svenska arbetsmarknaden har visat sig vara grundläggande för att integrering av nyanlända ska ske så snabbt som möjligt. Samtidigt är Arbetsförmedlingen en av de allra första myndigheterna som en nyanländ möter i Sverige. Studien har därmed avsett att undersöka Arbetsförmedlingens interkulturella kommunikationsarbete med syfte att bringa klarhet kring hur en svensk myndighet arbetar gentemot dess multikulturella befolkning. Myndighetens kommunikationsarbete har studerats utifrån begreppet interkulturell kommunikation inom organisationer och studien bygger på fem stycken semistrukturerade intervjuer och en gruppintervju med anställda vid Arbetsförmedlingen.     Resultatet av studien visar att myndigheten i högsta grad arbetar med interkulturell kommunikation gentemot deras nyanlända medborgare, samtidigt som många hinder försvårar myndighetens kommunikationsarbete. Språket är den främsta svårigheten, där tolkens roll blir oerhört viktig och antingen hjälper eller stjälper kommunikationen. Samtidigt bidrar många andra orsaker, så som svagt förtroende för myndigheter, traumatiserade människor eller bristande resurser till att myndigheten inte kan utföra sitt kommunikativa arbete på bästa sätt. / In Sweden, the numbers of immigrants are constantly increasing. Participation at the Swedish labour market is crucial when it comes to a successful establishment for the newcomers. Arbetsförmedlingen (the Swedish labour authority), is also one of the first authorities a newcomer encounters once in Sweden. With this in consideration, this study was designed to investigate the intercultural communication work at Arbetsförmedlingen with the aim to bring clarity around how a Swedish authority works toward its growing multicultural population. We have studied Arbetsförmedlingens communicational work based on the concept of intercultural communication within organizations. The study is based on four semi-structured interviews and one group interview with employees at Arbetsförmedlingen.   The result of the study shows that the government authority works with intercultural communication towards their newcomers on a high level but obstacles in the intercultural communication hamper the communicational efforts. Language barriers are seen as the main difficulty, and the interpreter’s role becomes extremely important and can either help or hinder the communication. At the same time, many other difficulties are contributing to communicational problems for the authority. Lack of trust in authorities, traumatized people and lack of resources hinders the authority to achieve a truly good intercultural communication.

Internal control is something that’s grown more important for enterprises to keep in mind. The community is increasingly affected by the IT-development which demands a bigger degree of security. Enterprises needs to make sure that their systems are up to date and secure enough to keep it safe from unauthorized to take part of sensitive information. Internal control can exist in a major part of the work. If an enterprise have a goal for no harm or serious injury at work, internal control is necessary to reach that goal. The purpose for this essay is to examine how five different departments of Trafikverket practices internal control. How internal control is described. How the guidance from the managements is described and how it reaches the rest of the enterprise. This will lead to a proposal of improvement of the internal control at Trafikverket. We focus our frame of reference on the COSO-model and its five components. The components included in the COSO-model are control environment, risk valuation, control activities, information and communication and monitoring. The essay is a case-study of Trafikverket. We have chosen a qualitative method and interviewed five respondents from the different departments on Trafikverket. The respondents we interviewed works with internal control in their everyday work or have a god insight in the subject. We used a semi structured interview guide with questions based on the COSO framework. The results from our study shows that it exist big variations between how the departments work with internal control. It emerged that there are new guidelines for how the work should be done. This makes it necessary with education to implement the new ways to work. How the departments use the COSO-model varies. Some of them have incorporated the model in their new ways to work others have never heard of it. The conclusion of our study shows that the COSO-model and it´s components contribute to a functioning internal control. Implementing the components is important and the most important feature to good internal control is the corporate management. Education within the enterprise is the most effective way to inform the staff about the model and to implement it. / Intern kontroll är något som blir allt viktigare för organisationer att ha koll på. Samhället påverkas allt mer av IT-utvecklingen vilken ställer krav på en viss grad av säkerhet. Organisationer måste försäkra sig om att deras system är tillräckligt säkra för att inte obehöriga ska komma åt känslig information. Intern kontroll kan finnas i en stor del av arbetet. Om en organisation har ett mål för att ingen ska skadas allvarligt eller avlida på arbetsplatsen, krävs det interna kontroller för att uppnå målet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de olika verksamhetsområdena inom Trafikverket tillämpar intern kontroll. Hur intern kontroll beskrivs i ledningssystemet och hur det når ut i verksamheten. Det ska leda till ett förbättringsförslag av den interna kontrollen hos Trafikverket. Vår teoretiska referensram fokuserar på COSO-modellen och de fem komponenter som ingår i modellen. De komponenter som ingår i COSO-modellen är kontrollmiljö, riskvärdering, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning. Uppsatsen är en fallstudie på Trafikverket. Vi har valt en kvalitativ metod där vi genomfört fem intervjuer på de olika verksamhetsområdena på Trafikverket. Vi har intervjuat personer som har positioner där de arbetar med intern kontroll eller har god insyn i området. Vi har använt en semistrukturerad intervjuguide där frågorna baserats på COSO:s ramverk. Resultatet av vår studie visar att det finns stora variationer i hur verksamhetsområdena arbetar med intern kontroll. Det framkom att det har kommit nya riktlinjer för hur arbetet ska utföras. Det i sin tur kräver en utbildningsinsats för att implementera arbetssätt. Hur verksamhetsområdena använder COSO-modellen i arbetet varierar. Vissa har det inarbetat i arbetssätten och känner till modellen medan andra aldrig har hört talats om den. Slutsatser av vår studie visar att COSO-modellen och dess komponenter bidrar till en fungerande intern kontroll. Att implementering av komponenterna är viktig och att det viktigaste för bra intern kontroll är företagsledningen. Utbildning inom organisationen är det effektivaste sättet att informera de anställda och implementera modellen.

Denna studie har haft som mål att undersöka hur tjänstemän inom myndigheterarbetar med sina känslor, inom deras arbete med enskilda individer, som ofta är iutsatta situationer. Vi vill med detta kunna svara på frågeställningar kring hurdessa tjänstemän arbetar med sina emotioner, men även om det kan uppståmotstridiga krav i arbetet och hur eventuella konsekvenser av dessa hanteras.Arbetet presenteras som kvalitativt, och har inslag av både deduktivt ochinduktivt tillvägagångssätt, med infallsvinklar av socialkonstruktivism ochhermeneutiska tankegångar. I utförandet av studien har vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform med sammanlagt tio respondenter från tre olikamyndigheter, vilka är Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen ochSocialpsykiatrin. I arbetet har en bild av tjänstemannen växt fram, där det finnsbehov av att finna balans mellan empati och distansering gentemot enskildaindivider. Förutom detta framställs den administrativa delen som något somtynger ner motivationen och skapar stress, medan det kollegiala stödet ger enpositiv inverkan på arbetet. / This study has had its goal to see how official workers within governmentexercise of public authority, work with their emotions, when meeting withpeople in difficult circumstances. The aim is then to be able to answer suchquestions as “how do official workers deal with their emotions?”, but also ifthere can be cases where conflicts might occur within the worker and how theyhandle such consequences. This study is of quality nature, with hints of bothdeduction and induction practice, with social constructivism as approach andhermeneutics perspective. In the empirical gathering of information we haveused semi-structured interviews with a total of ten informants from threedifferent government organizations, consisting of Employment service, Socialservice center and Social psychiatry. Through this work a clearer portrait of theofficial worker has appeared, as a human in great need to find a balance betweenempathy and distance towards individuals. Apart from this the administrativepart of the work is what’s experienced as the anchor that weighs downmotivation and creates stress, while the positive aspect against this is with thesupport that comes from co-workers.