<p>På arbetsmarknaden idag är det fortfarande en sned fördelning mellan män och kvinnor, kvinnorna har administrativa arbeten och männen innehar de högre positionerna. Flera forskare skriver om de rollförväntningar som finns på de båda könen, kvinnor förväntas vara communal medan männen bör vara agentic. Rollförväntningarna på männen är mer överensstämmande med ledarrollen. Föreliggande undersökning består av en enkät om en hypotetisk rekryteringssituation. Enkäten består av två versioner där innehållet är detsamma men namnen på de sökande bytts ut. Syftet var att undersöka en tendens att utvärdera arbetssökande för en chefstjänst olika beroende på om denne är man eller kvinna. Vidare undersöktes om män uppfattas mer agentic och kvinnor mer communal. Resultatet visar viss interaktionseffekt mellan könet på deltagaren och vilken version av enkäten de besvarat. Detta tolkas som att vissa könsskillnader i bedömningen av en arbetssökande finns.</p>

<p>Problem</p><p>Arena Personal har upplevt att deras rekryteringstjänst inte används i</p><p>samma utsträckning som deras bemanningstjänst. Detta trots att de</p><p>anser sig kunna erbjuda en bra tjänst inom detta område. Arena</p><p>Personal vet inte säkert vad orsaken till detta är och vill därför ha svar på problemet. Orsaken till ovissheten grundar sig i att de inte har tillräckligt med kunskap om hur kunderna uppfattar dem.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsen syfte är att utvärdera hur kunderna upplever Arena</p><p>Personal. Utifrån undersökningens resultat ges Arena Personal en</p><p>fördjupad inblick i de områden som upplevs som bra och i de områden</p><p>som upplevs som sämre samt svar på varför kunderna inte använder</p><p>rekrytering i samma utsträckning som bemanning.</p><p>Tillvägagångssätt</p><p>Intervjuer med fyra av Arena Personals kunder genomfördes och</p><p>sammanställdes för att få en bild av hur de uppfattade Arena Personal.</p><p>Resultatet av de viktigaste positiva och negativa aspekterna av Arena</p><p>Personal presenterades utifrån de fyra områden som undersökningen</p><p>utgick ifrån. Dessa aspekter analyserades sedan med hjälp av relevant</p><p>teori som förstärkte analysen och möjliggjorde en djupare förståelse av resultatet.</p><p>Uppfattningen om Arena Personal</p><p>Kundernas uppfattning om Arena Personal är att de överlag är ett bra bemanningsföretag. De områden som upplevs som bäst är relationen</p><p>som kunderna har med Arena Personal samt flexibiliteten och</p><p>smidigheten i leveransen av personal. Området som upplevs som sämst</p><p>är kompetensen vid rekryteringar och matchningen av personal.</p>

<p>Bakgrund: Rekryteringen av medarbetare ses idag som en allt viktigare process för många företags framtid. Samtidigt väljer företag i allt större utsträckning att köpa in rekryteringsverksamheten externt via ett rekryteringsföretag. Om denna ekvation ska gå ihop måste kunden känna någon form av förtroende för rekryteringsföretaget och lita på att rekryteringsföretaget rekryterar en för kunden lämplig medarbetare. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur förtroende, som en kund känner för ett rekryteringsföretag och/eller den enskilde rekryteraren, kan definieras. Vi avser även att identifiera vad det är som skapar förutsättningar för kundens förtroende. </p><p>Avgränsningar: Vi kommer enbart att undersöka kundens förtroende för rekryteringsföretaget. Vi kommer inte att behandla i vilken utsträckning det finns förtroende i motsatt riktning. </p><p>Genomförande: Studien har genomförts i form av intervjuer med två kunder samt två av dem anlitade rekryteringsföretag. </p><p>Resultat: I den ena relationen mellan kund och rekryteringsföretaghar vi definierat kundens förtroende som strategiskt och baserat på rekryteringsföretagets verkliga handlingar och de kontrollmekanismer i form av de kontrakt och avtal som omger relationen. I den andra relationen känner kunden ett i många avseenden passionerat förtroende som istället bygger på att kunden upplever rekryteringsföretagets intentioner som goda. Förutsättningar för kundens förtroende skapas främst genom lyckade rekryteringar. För detta krävs samarbete över en längre tid. Det finns ett flertal faktorer som i sig innebär en bättre rekrytering och därigenom skapar förutsättningar för förtroende. Dock är flertalet av dessa beroende av just tid. Det förtroende som kunden inledningsvis kände till rekryteringsföretaget utvecklades senare till ett förtroende för den enskilda rekryteraren.</p>

<p>Att vara chef är en mycket kravfylld uppgift. Genom en organiserad introduktion kan arbetsgivaren se till att alla nytillsatta chefer får relevant information och stöd som gör det möjligt för dem att kunna utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att ge underlag till en rutin kring chefsintroduktion för nytillsatta chefer inom en studerad koncern. Denna studie fokuserar således på processen från att vara nytillsatt chef till slutet på det första året då den nytillsatte fått genomgå verksamhetsårets alla händelser. Problemformuleringen lyder: Vad kan chefsintroduktion som process innehålla för kritiska beståndsdelar? Elva nytillsatta chefer har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Tydliga målbilder, en klar ansvarsfördelning och rättvisa förutsättningar är kritiska beståndsdelar för att kunna utföra arbetet och således viktiga element att beakta under chefsintroduktionen. Bland annat organiserade nätverk och en komplett informationsbank att tillgå ökar möjligheterna att underlätta för cheferna att bli hemmastadda i sin nya roll som chef.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien var att studera vad för tankar personer i</p><p>ledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har på strategier för</p><p>att utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,</p><p>kanslipersonal, tränare och lagledare. Studien är av kvalitativ</p><p>metod, åtta idrottsklubbar från fyra olika idrotter har medverkat.</p><p>Elitklubbarna övergår alltmer från ideellverksamhet till</p><p>kommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att öka</p><p>kompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker främst</p><p>genom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.</p><p>Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet mot</p><p>kompetensutveckling på personalen var mycket brett inom det</p><p>idrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.</p><p>Förslag till fortsatt forskning är en studie med större urval från</p><p>fler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografiskt</p><p>område såsom Skandinavien, Europa eller Amerika.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur talang kan användas i organisationers jakt på och rekrytering av medarbetare som kan bidra till verksamhetens utveckling. Detta har gjorts genom en empirisk studie där vi försökt undersöka och behandla begreppet talang genom att jämföra formell affärsverksamhet med fotbollsindustrin. Detta då vi fann att talang är något som sedan länge diskuterats inom fotbollen men som enligt våra antaganden vara nytt inom formell affärsverksamhet. En litteraturstudie har även genomförts i vilken vi har använt oss av teorier som påvisar framväxten av begreppen talang och talent management för tillämpning i organisationer. Den forskningsfråga vi ställde oss var: hur kan organisationer definiera, finna och rekrytera talang till sin verksamhet? Studiens resultat visar på att talang är att betraktas som relativt och definieras utifrån varje enskild person. Fokus bör därför ligga på att rekrytera den rätta talangen för verksamheten snarare än att bedriva en generell talangjakt.  För att förenkla sökandet och finnandet av den rätta talangen kan och bör rekryteraren skapa en arena där talang kan jämföras och utmärkas, likt en fotbollsplan för en matchsituation. Det är slutligen i en rekryterares makt att avgöra vem som på arenan besitter den rätta talangen för verksamheten.</p>

<p>I en globaliserad värld rör sig människor lättare över landsgränser. Samhällen blir mångkulturella. Om mångfalden främjas leder det till en positiv samhällsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krävs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jämställdhet framför allt på arbetsmarknaden.</p><p>Att bli behandlad annorlunda på grund av etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder är enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering på arbetsmarknaden är upprättandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307). Lagen verkar dock vara svår att följa och lagbrott är svåra att kontrollera. Endast 4 domar av 300 anmälda diskrimineringsfall verkställdes förra året.</p><p>Vi har valt att i den här studien undersöka om det förekommer diskriminering i samband med bemanningsföretagens rekrytering (delfråga 1) och om företagen i bemanningsbranschen arbetar mot diskriminering på den egna arbetsplatsen (delfråga 2). Bemanningsbranschen har valts då många anställningar i dag går via ett bemanningsföretag, dessutom förväntas branschens omfattning på arbetsmarknaden att öka.</p><p>Genom en intervju med en rekryteringsansvarig på ett bemanningsföretag i Stockholm samt en mindre omfattande enkätundersökning med fem olika bemanningsföretag, visade det sig att diskriminering förekommer i bemanningsbranschen och i företagens rekryteringsprocess.</p><p>Slutsatsen på delfråga 1 i problemformuleringen visar att bemanningsföretagens rekryteringen är uppbyggd så att personliga värderingar, fördomar och attityder påverkar vem som kvalificeras som tänkbar kandidat. Rekryterarnas tidigare erfarenheter styr deras handlande i rekryteringen och det innebär att det som känns främmande och som man inte har kunskap om ofta väljs bort. Slutsatsen på delfråga 2 i problemformuleringen visar att det mesta talar för att diskriminering förekommer på bemanningsföretagens egna arbetsplatser. Slutsatsen på delfråga 3 i problemformuleringen visar att det bland rekryterarna finns en uppfattning om att företaget där de arbetar har ett målinriktat arbete mot diskriminering men att vetskapen om diskrimineringsarbetets tillämpning saknas. Rekryterarna menar att diskriminering förekommer på deras arbetsplats och det visar sig i deras arbete samt att vissa har själva känt sig diskriminerade.</p>

<p>Denna uppsats handlar om personlighetstest som urvalsmetod vid rekrytering, mer specifikt studeras testet Person Profil Analys. Syftet är att få djupare förståelse för varför detta test, trots en omfattande kritik, är ett av Sveriges mest använda. Vi har valt att undersöka testet i en specifik organisation, för att på så sätt uppnå en så detaljerad datainsamling och djupgående analys som möjligt. Organisationen vi studerat är ett av Sveriges landsting, som använder Person Profil Analys vid chefsrekrytering. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som tillämpar testet vid rekrytering, i ambitionen att få förståelse för varför landstinget har valt att använda Person Profil Analys. Intervjuerna berörde bland annat respondenternas attityd till testet, dess praktiska tillämpning och funktion i rekryteringsprocessen.</p><p>Utifrån litteratur och tidigare forskning inom ämnet presenterar vi en teoretisk genomgång av testanvändningens huvudområden. Dessa behandlar etiska aspekter, testkonstruktion, tillförlitlighet, testets funktion i rekryteringsprocessen samt testmarknadens expandering och bristande reglering. Huruvida personlighetstest kan öka träffsäkerheten i anställningsbeslut är en mycket omtvistad fråga, vi lyfter därför också fram den kritik som riktas gentemot personlighetstest som urvalsmetod. En central och övergripande diskussion för vår undersökning behandlar personlighetsbegreppet och dess definition. Denna diskussion har även legat till grund för vår analys, där det framkommer att landstingets testanvändning präglas av en samexistens av två motsatta synsätt på personligheten, vilket leder till en tvetydig attityd gentemot testet. Undersökningen pekar på att en tänkbar förklaring till landstingets användning av det kritiserade testet Person Profil Analys, är att det i första hand fyller en tryggande och symbolisk funktion, med syftet att dämpa rekryterarnas osäkerhet inför anställningsbeslut. Landstinget verkar inte ha något reellt behov av ett personlighetstest i rekryteringsprocessen, därför har de inte heller gjort ett medvetet och reflekterat val av vilket test som ska användas. Detta ger en förståelse för att landstinget använder ett så kritiserat test som Person Profil Analys. Med andra ord är det inte testets tillförlitlighet och vetenskapliga förankring som är det mest betydande för organisationen, utan dess förmåga att skapa trygghet i rekryteringsarbetet. Utifrån detta resonemang skulle landstinget kunna använda vilket test som helst, som tillför trygghet. Att valet föll på Person Profil Analys var en ren tillfällighet, vilket vi menar kan förklaras av den kommersiella och oreglerade testmarknaden, i kombination med den starka tro på vetenskap som vi menar är kännetecknande för landstingets organisationskultur.</p><p>I och med testanvändningen verkar landstingets rekryterare uppleva att osäkerheten som finns naturligt i rekryteringsarbetet har dämpats eller försvunnit. Vi ser dock att den finns kvar i organisationen och utgör en negativ energi. Osäkerheten har endast skjutits över på den struktur som testet utgör. Då rekryterarna skjuter över sin osäkerhet på testet, får de svårare att hantera den och omvandla den till något positivt. Eftersom testet verkar fylla en tryggande funktion i organisationen, får de också svårt att sluta använda det. Landstinget har mer eller mindre fastnat i den oreflekterade testanvändningen. En konsekvens av detta blir således att de får svårt att utveckla och förändra rekryteringsarbetet utifrån sina egna behov.</p>

<p>Forskning påvisar att diskriminering i rekryteringsprocesser med avseende på etnicitet, kön och ålder förekommer på den svenska arbetsmarknaden. I synnerhet tenderar kvinnor och personer med utländsk bakgrund att diskrimineras när arbetsgivare väljer vilka sökande som skall kallas till anställningsintervjuer. Detta har lett till förslag på avidentifierade, även kallat anonyma, ansökningsprocesser där variablerna etnicitet, kön och ålder döljs i rekryteringens första skede. Det finns dock ytterst lite information om hur metoden fungerar i praktiken samt vilka effekter som en sådan metod medför. Uppsatsen syftar därför till att redogöra för rekryteringsmetoden och huruvida användandet av sådana metoder kan medföra en ökad mångfald samt motverka olika typer av diskriminering i organisationer. En kvalitativ studie har genomförts, där två kommuner involverats som använt sig av avidentifiering i sin rekrytering. Studien är baserad på en kombination mellan semi- och ostrukturerade intervjuer av relevant personal från båda kommuner. Kommunerna har tillämpat metoden genom att använda sig av speciellt utformade blanketter, som de sökande uppmanats fylla i till fördel för avidentifieringen. Även om viss skillnad i utförande finns mellan de två kommunerna har vi valt att jämföra de båda, i syfte att utreda hur erfarenheterna av metoden skiljt sig från varandra samt vilka för- och nackdelar som uppmärksammats i samband med avidentifieringen. Därigenom ville vi klargöra vilka möjliga effekter som metoden kan medföra.</p><p>Resultaten visar att kommunernas ståndpunkt vad gällande användandet av anonyma ansökningshandlingar skiljer sig avsevärt. Karlstads kommun anser inte att metoden på något sätt bidrar till en ökad mångfald, vilket Melleruds kommun inte håller med om. Karlstads kommun hävdar även att metoden snarare kan motarbeta sitt syfte och istället för att motverka diskriminering, kan metoden bidra till en ökad diskriminering. Melleruds kommun menar att metoden belyser diskrimineringsfrågor och på så sätt bidrar till ett motverkande av diskriminering på längre sikt. I uppsatsen redovisas även en annan kommuns utvärdering och resultat av sitt försök med avidentifierade ansökningshandlingar, vilket vi ställer i motsats till vår undersökning.</p>