Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer. Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka positiva effekter som forskning visat att skolträdgårdsarbete har för elever i grundskolan. Vidare hade vi för avsikt att göra en kartläggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet är grundat på. När över- siktsläsningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudområden: skolre- sultat, hälsa och social utveckling. Sedan gjordes en sökning efter relevanta studier, vilka kategorise- rades i de olika områdena. Resultatet grundades på 12 olika vetenskapliga texter bestående av en doktorsavhandling, en licentiatavhandling och flertalet vetenskapliga tidskriftsartiklar. Positiva re- sultat som beskrivits av forskningen är beträffande skolresultat bland annat: förbättrade testresultat i de naturorienterande ämnena, förbättrad förmåga att dra slutsatser och att utvärdera, ökad moti- vation i skolarbetet och förbättrad koncentrationsförmåga. De positiva hälsorelaterade effekter som beskrivits är: ökad fysisk aktivitet och mer positiva attityder till att äta grönsaker. Positiva effekter på social utveckling är: etablerandet av nya roller, ökad självkänsla samt minskad etnocentrism. Kartläggningen visade att den vanligast förekommande datainsamlingsmetoden var genom intervju och enkät.

I dagens konsumtionssamhälle bombarderas tevepubliken ständigt med reklamfilmer om olika produkter och tjänster. Trots ett konvergerande medielandskap med en uppsjö nya teknologiska innovationer har televisionen bevarat sin starka ställning i de svenska folkhemmen och är fortfarande det mest frekvent använda mediet bland barn.  Med gemensamt intresse för reklam och dess påverkan som utgångsläge förde Piagets teori om barnets kognitiva utveckling oss in på att närmare undersöka hur barn påverkas av tevereklam sett ur ett föräldraperspektiv. Syftet med studien var att bidra till en ökad förståelse kring hur föräldrar upplever att barn påverkas av tevereklam som sänds med intentionen att sälja produkter. För att besvara forskningsfrågan genomfördes en totalundersökning på en avgränsad population bestående av föräldrar med barn mellan fyra och sex år på nio förskolor i Karlstad. Till vår hjälp tillämpades två olika metoder - enkätundersökning och samtalsintervjuer. Totalt fanns det 227 presumtiva respondenter i populationen varav 85 föräldrar valde att medverka i studien. Vi närmade oss forskningsfrågan genom att mäta samband och olikheter i påverkan mellan en rad olika faktorer såsom konsumtionsmängd, ålder och föredragen kanaltyp. För att tolka insamlat material analyserades det empiriska resultatet med utgångspunkt i tidigare forskning, The Persuasion Knowledge Model samt Piagets och Vygotskijs utvecklingsteorier. Resultatet visar att en betydande del av föräldrarna i populationen upplever att barnen påverkas till att vilja köpa och använda produkterna som tevereklamen marknadsför. Graden av påverkan styrs av många olika faktorer och resultatet deklarerar att barnens påverkan bland annat hänger ihop med konsumtionsmängd, ålder, kanalval och valfrihet. Fyra- och femåringar påverkas mer än sexåringar, barn som tittar på teve mest påverkas mer än barn som tittar mindre och barnen som i hög utsträckning själva får bestämma vad de tittar på påverkas mer än barnen som inte får bestämma i lika hög uträckning. Efter samma princip påverkas också barnen som vanligtvis tittar på kommersiella kanaler mer än barnen som helst tittar på icke-kommersiella kanaler. / The TV audience in today’s consumer society gets bombarded with commercial advertising about different products and services. The television has, despite a converging media landscape constituted by numerous new technological innovations, maintained its strong position in the Swedish households and is still the most frequently used medium among children. With a mutual interest for advertising and its affections as a starting point, Piaget’s theory about children’s cognitive development led us towards scrutinizing parents’ experiences on how TV commercials affect their children. The purpose was to contribute to an increased understanding on how parents’ experience that their children is affected by the TV commercials whose aim is to persuade people into purchasing products.  To answer the research question a comprehensive study were done of a defined population consisting of exclusively parents with children between the ages of four and six at nine preschools in Karlstad. To our help we used two different methods – survey research and in-person interviews.  The population contained a total of 227 potential respondents of which 85 parents chose to participate in the study. We approached the research question by measuring correlations and differences between a set of diverse factors such as the children’s age, consumption amount, and preferred type of TV channel. To interpret the collected material we analyzed the empirical data with origin in previous research, The Persuasion Knowledge Model, and Piaget’s and Vygotsky’s theories of children’s cognitive development. The result demonstrates that a significant part of the parents in the population experience that children are indeed affected by TV commercials. This affection manifests itself in an expression of a desire to buy or use the products seen in the commercials. The degree of impact is controlled by a number of various factors, and the result show that the children’s affection is associated with consumption amount, age, preferred TV channel, and level of self-determination. Four and five year olds are more affected by TV commercials than six year olds for instance. Children that consume most TV are more affected than children who consume less, and children who in a greater extent decide for themselves what they are watching are also more affected than children who do not determine what they are watching in an equal magnitude. By the same principals are the children who watch commercial TV channels more affected than vice versa.

<p>Allt fler företag inser vikten av att föra ett aktivt miljöarbete och inför därför miljöledningsstandarden ISO 14001. Denna hjälper företagen att arbeta på ett systematiskt sätt för att minska sin miljöpåverkan. Rapporten syftar till att kartlägga de positiva effekter som ISO 14001 haft på certifierade företag mellan år 1998 och 2008. Dels har enkätundersökning genomförts 1998 på 124 certifierade företag och dels har en dokumentstudie gjorts under 2008 på tio andra uppsatser och rapporter inom området. Undersökningarna visar att ISO 14001 haft många positiva effekter såsom ordning och reda, bättre målstyrning, minskade kostnader genom minskad resursanvändning och förbättrad effektivitet samt förbättrad kontroll av miljöpåverkan. Företagens produkter har också blivit mer miljövänliga. Varumärket stärks och förtroendet för företagets miljöimage ökar. Marknadsandelar, konkurrensfördelar, försäljning och kvalitén på produkterna ökar också. Företagen får också bättre relationer med myndigheter och bättre förmåga att möta myndighetskrav.</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka högläsningens betydelse i klassrummet med inriktning mot förskoleklass till årskurs tre. I studien granskas arbetssätt kring högläsning och högläsningens effekter på eleverna.   Materialinsamlingen för den här kvalitativa litteraturstudien har genomförts via databaser och manuella sökningar. Resultatet av våra sökningar gav oss tolv vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna litteraturstudie. Genom artiklarna har vi hittat följande teman: boksamtal, modeller för arbete med högläsning, läsning i grupp, ordförråd, förståelse av text och motivation.   Litteraturstudien visar att lärarens högläsning har betydande effekter på elevernas språkutveckling. Forskningen visar att högläsning kan genomföras på olika sätt där det interaktiva samspelet blir en viktig del för en givande högläsning. När undervisningen grundar sig i dessa arbetssätt bidrar det till många påtagliga effekter hos eleverna. De främsta effekterna är en utveckling av ordförråd, förståelse och motivation.

Resultaten i matematik har under flera år varit låga i den svenska skolan. För att undervisningen inte ska bli alltför enformig finns det rekommendationer för att arbeta med laborativ matematik för att öka elevernas lustfylldhet för matematik. Det finns dock lärare som använder sig av laborativt material som belöning när eleverna gör något bra eller när en paus behövs. Därför kom vi fram till vårt syfte för denna litteraturstudie som är att undersöka vad forskningsresultat visar om hur den laborativa matematiken påverkar elevers lärande i grundskolans årskurs ett till sex. Mer specifikt kommer vi att besvara frågeställningen om vilka effekter forskning lyfter fram på elevers lärande i laborativ matematikundervisning. För att ge svar på frågeställningen och syftet har det gjorts systematiska sökningar för att hitta vetenskapliga studier om laborativ matematik som analyserats och sammanställts. Resultatet visar att laborativ matematikundervisning kan hindra elevers lärande om materialet inte är välanpassat för ämnesområdet. Däremot kan laborativ matematik öka elevers lust att lära och elevers begreppsförståelse utvecklas med hjälp av materialet. För att få ut så mycket som möjligt av den laborativa matematiken, är det bra om lärare har i åtanke att noggrant välja ut ett material för ämnesområdet. Vidare forskning är att undersöka hur den svenska laborativa matematikundervisningen ser ut i praktiken jämfört med andra länder inom ett specifikt ämnesområde.

Syftet med denna studie var att söka svar på hur individer upplever varaktiga effekter av coaching samt hur coachingen påverkat deras välbefinnande. De tre respondenterna i studien hade fått en blandning av ledarskapscoaching och livscoaching hos samma coach. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att få en djupgående förståelse för de tidigare klienternas upplevelser av coaching och därefter analyserades datan med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att samtliga upplevt ett ökat och varaktigt välbefinnande. Ytterligare effekter, som hos vissa av deltagarna även var bestående var: en större trygghet i sig själv och/eller i yrkesrollen, ett större mod, självkännedom och förändring genom ökad reflektion, medvetenhet och insikt samt utökade färdigheter/förmågor. Slutsatsen som kan dras av studien är att de effekter som tidigare klienter upplevt av coaching bidragit till personlig utveckling och ett ökat varaktigt välbefinnande.

Den här kandidatuppsatsen undersöker vilka effekter humor har i marknadsföring och hur man kan göra för att lyckas med humoristisk marknadsföring samt undvika negativa effekter som “vampyreffekten”​. Den tar även upp vilka utmaningar och möjligheter det medför att använda humor i dagens medielandskap. För att svara på detta har vi använt oss av kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Fem intervjuer har gjorts med verksamma personer inom kommunikations- och marknadsföringsbranschen för att samla deras kunskaper och erfarenheter inom området. Våra resultat visar att humor är ett bra verktyg för att väcka uppmärksamhet och bidra till bättre hågkomst av varumärket. För att det ska fungera så behöver humorn ha en anknytning till varumärket samtidigt som humorn ska kunna representera varumärkets värderingar. Det är även viktigt att kommunikationen sker inom målgruppens referensramar. Dagens medielandskap är resultatet av en stor utveckling under de senaste åren, nya möjligheter och utmaningar har dykt upp. Genom delningar och kommentarsfält på sociala medier kan företag få direkt feedback på sin marknadsföring. Risken för att bli ett forum för till exempel diskriminerande marknadsföring har gjort många varumärken försiktigare, samtidigt som de måste vara modigare för att sticka ut ur bruset.

Sedan mars år 2000 har svenska aktiebolag haft möjlighet att återköpa sina egna aktier, vilket har utnyttjats av ett flertal bolag. Återköp förbjuds enligt lag under den "tysta perioden", som utgörs av de 30 kalenderdagar som föregår offentliggörandet av en finansiell rapport. Förbudets syfte är att förhindra utnyttjande av informationsasymmetri. Denna studie utnyttjar regelverket för att undersöka återköpens effekter på handels- och värderingsdata. Studien undersöker således om skillnader finns mellan perioder då företag har möjlighet att genomföra återköp och perioder då det är förbjudet. Studien undersöker även skillnader mellan utnyttjade och ej utnyttjade handelsdagar i perioder när återköp är tillåtet, samt skillnader mellan tyst period och ej utnyttjade återköpsdagar. Studien baseras på 54 bolag som genomfört 113 återköpsprogram under tidsperioden 2013 till 2016. Resultatet visar att handelsvolymen och marknadsvärdet ökar samtidigt som den relativa spreaden minskar under återköpsperioder. Liknande resultat framkommer även när företagens återköpsdagar exkluderas i jämförelsen. Av resultatet framgår även att effekterna varierar beroende på om bolagen återköper relativt mycket respektive lite, samt att skillnader finns mellan de dagar företag väljer att genomföra återköp och de dagar då de inte genomför återköp under tillåten period. Slutsatsen är att vi finner belägg för att återköp på den svenska aktiemarknaden ger positiva effekter, då det bidrar till ökad konkurrens.

Elektronisk handel B2B växer sig allt starkare. Företag, organisationer och kommuner har börjat bedriva detta för att automatisera och rationalisera samt på sikt spara pengar. Detta examensarbete fokuserar på de effekter som införandet av B2B medför, samt hur dessa kan mätas på ett effektivt sätt, något som förekommer i liten skala i nuläget. Syftet med detta arbete har varit att se vilka effekter ett B2B samarbete leder till, samt visa på hur dessa effekter kan mätas. Genom att intervjua samt att skicka ut enkäter till personer i den berörda verksamheten erhölls olika typer av effekter och faktorer som bör mätas för att få ett lyckat resultat i framtiden. Bakgrundsmaterialet i detta arbete presenterar en rad olika typer av mätmetoder som existerar idag samt hur de används. Vidare presenteras de större typerna av elektronisk handel som idag förekommer. Resultatet som arbetet genererat är att kommuner idag har ett intresse av att mäta effekter, problemet ligger i att kunna mäta dem. Ett av resultaten har visat att större delen av dagens mätmetoder är för komplexa att använda för att mäta effekterna av B2B i mellanstora kommuner, det krävs mer generella och egenutvecklade mätmetoder för ett lyckat resultat.