<p>During Apartheid, the history subject in South African national education and the use of history served as fuel both for apartheid as well as for counterhistoriography. Afterthe 1994 elections, the official debate used phrases like "reconciliation through truth" and "knowledge about the past" in order to"move on". The national institution the Truth and Reconciliation Commission advocated a shared understanding of the past for promoting reconciliation. Considering historiography’s earlier contested use, one might expect the history subject in post-apartheid national education would be emphasised as very important, serving as an important tool for the general shaping of South African identity.</p><p>Earlier research as well as my own study, has shown that this is not the case. From the viewpoint of history teachers in South African schools and through various documents on South African post-apartheid education, it seems that the major shift in South African education is the one to an outcome-based approach (OBE). The approach and the new Curriculum (C2005) seem, in fact, have minimised the history subject to the extent that it is no longer a subject in its own right. In addition, the new Curriculum does not list a specific content, which allows the individual teacher large freedom to teach as much or as little about the past as they like. Moreover, what have been emphasised are subjects like science and technology, as well as learning practical skills of "constitutional value". In addition, phrases like "the new patriotism" and "allegiance to the flag" seems to be a recent way to create and promote a shared South African identity.</p>

<p>Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial.</p><p>Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan.</p><p>Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt. Men eftersom de är anställda i de olika samfunden, och i vissa fall även utbildade där, så finns det ändå en samstämmighet mellan personerna och samfunden de representerar.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram:</p><p>* Himmel- eller helvetestanken</p><p>* Reinkarnationstanken</p><p>* Ateistisk / naturvetenskaplig tanke</p><p>* En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer</p><p>* Ingen föreställning om livet efter detta.</p><p>Analysen av intervjuerna behandlar följande kategorier inom ämnesområdet ”livet efter detta – vad händer då vi dör?”:</p><p>* Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den</p><p>* Föreställningens konsekvenser i livet</p><p>* Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen</p><p>* Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar</p><p>* Meningen med livet</p><p>Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori.</p>

EG-rätten är överordnad nationell rätt, vilket innebär att Sverige har en skyldighet att följa EG-rätten. Det övergripande målet med den Europeiska gemenskapen är att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga målet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervärdesskatt utvecklats, med målsättningen att harmonisera mervärdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala på mervärdesskatteområdet är direktiv 2006/112/EG, mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskattelagen[1] trädde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskatten är en allmän konsumtionsskatt, vilket innebär att den slutlige konsumenten bär bördan av skatten. Skatten tas därför ut i varje led av produktions- och distributionskedjan. Ett avdragssystem säkerställer att de skattskyldiga inte bär bördan av skatten, genom att tillåta dem att göra avdrag för den ingående mervärdesskatt som de har erlagt inom ramen för deras ekonomiska verksamhet. I de fall en skattskyldig bedriver en verksamhet med såväl skattepliktiga som icke skattepliktiga transaktioner, det vill säga en blandad verksamhet, måste den ingående mervärdesskatten fördelas mellan dessa transaktioner. Den skattskyldige får endast göra avdrag för den mervärdesskatt som är hänförlig till de skattepliktiga transaktionerna. Bestämmelserna om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet återfinns i artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Huvudregeln är att det avdragsgilla beloppet ska fastställas genom uppställning av ett bråk, baserat på verksamhetens årsomsättning. I mervärdesskattelagen återfinns reglerna om avdrag för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet i 8 kap. 13 § ML. Utgångspunkten är att den avdragsgilla andelen fastställs på grundval av om gjorda förvärv är hänförliga till verksamhetens skattepliktiga respektive icke skattepliktiga transaktioner. Om den avdragsgilla andelen inte kan fastställas utifrån förvärven i verksamheten ska avdragsbeloppet istället fastställas genom en uppdelning efter skälig grund, genom att använda fördelningsmetoder såsom årsomsättning eller lokalyta. 8 kap. 13 § ML har samma syfte som artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, vilket är att säkerställa att det görs en uppdelning av ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet. Metoderna för att göra en sådan uppdelning skiljer sig dock åt mellan mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet. Syftet med uppsatsen är därmed att utreda huruvida 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Förenligheten utreds genom att lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen används som analysverktyg. Principerna är komplexa och har olika betydelser beroende på i vilket sammanhang de används och det är därför nödvändigt att definiera hur varje princip används inom ramen för uppsatsen, för att uppfylla syftet med uppsatsen. Slutsatserna indikerar om 8 kap. 13 § ML uppnår kriterierna för att uppfylla lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen. Indikationen ligger till grund för att avgöra om 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet eller inte. Uppsatsens slutsatser är att 8 kap. 13 § ML uppfyller lojalitetsprincipen och neutralitetsprincipen, så som de definieras i uppsatsen. Bestämmelsen är därmed, utifrån dessa två principer, förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Rättssäkerhetsprincipens krav på förutsebarhet är dock inte uppfyllt och 8 kap. 13 § ML: s förenlighet med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, kan därmed inte avgöras i enlighet med denna princip. [1] SFS 1994:200.

When a company sells shares of their business to the public for the first time, it is called an Initial Public Offering, IPO. The IPO is usually conducted by the issuing firm to raise capital for their future growth. Before the IPO the information about the issuing company is often limited and the investment in an IPO is associated with risks. The investors who choose to invest in an IPO are therefore usually compensated with a discount on the shares and often experience a first day positive return. This first day positive return is the definition of underpricing. If the majority of the IPOs are underpriced it should be of interest for an investor to take part of this opportunity and use it as an investment strategy. This thesis investigates if there is a way to predict which IPOs that will generate a positive first day return based on the information in the IPO prospect. / En IPO är det första erbjudandet av företagets aktier till den publika marknaden. En IPO genomförs ofta i samband med att företaget behöver ta in nytt kapital för framtida investeringar. Innan ett företag blir publikt är informationsinsynen begränsad vilket medför en risk för den som vill investera i det initiala erbjudandet. Investerarna som väljer att investera i erbjudandet är ofta kompenserade med en rabatt på aktierna och får då ofta en positiv avkastning på första handelsdagen. Denna initiala avkastning definieras som underprissättningen av erbjudandet. Om en majoritet av börsnoteringarna är underprissatta skulle det vara av stort intresse för investerare att upprepande investera i IPOs och ha detta som investeringsstrategi. Den här uppsatsen undersöker om det går att förutspå vilka IPOs som genererar en positiv avkastning första handelsdagen baserat på den informationen som finns att tillgå i IPO prospektet. / Civilekonom-uppsats

Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial. Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan. Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt. Men eftersom de är anställda i de olika samfunden, och i vissa fall även utbildade där, så finns det ändå en samstämmighet mellan personerna och samfunden de representerar.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram: * Himmel- eller helvetestanken * Reinkarnationstanken * Ateistisk / naturvetenskaplig tanke * En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer * Ingen föreställning om livet efter detta. Analysen av intervjuerna behandlar följande kategorier inom ämnesområdet ”livet efter detta – vad händer då vi dör?”: * Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den * Föreställningens konsekvenser i livet * Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen * Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar * Meningen med livet Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori.

<p>EG-rätten är överordnad nationell rätt, vilket innebär att Sverige har en skyldighet att följa EG-rätten. Det övergripande målet med den Europeiska gemenskapen är att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga målet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervärdesskatt utvecklats, med målsättningen att harmonisera mervärdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala på mervärdesskatteområdet är direktiv 2006/112/EG, mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskattelagen[1] trädde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.</p><p>Mervärdesskatten är en allmän konsumtionsskatt, vilket innebär att den slutlige konsumenten bär bördan av skatten. Skatten tas därför ut i varje led av produktions- och distributionskedjan. Ett avdragssystem säkerställer att de skattskyldiga inte bär bördan av skatten, genom att tillåta dem att göra avdrag för den ingående mervärdesskatt som de har erlagt inom ramen för deras ekonomiska verksamhet. I de fall en skattskyldig bedriver en verksamhet med såväl skattepliktiga som icke skattepliktiga transaktioner, det vill säga en blandad verksamhet, måste den ingående mervärdesskatten fördelas mellan dessa transaktioner. Den skattskyldige får endast göra avdrag för den mervärdesskatt som är hänförlig till de skattepliktiga transaktionerna.</p><p>Bestämmelserna om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet återfinns i artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Huvudregeln är att det avdragsgilla beloppet ska fastställas genom uppställning av ett bråk, baserat på verksamhetens årsomsättning. I mervärdesskattelagen återfinns reglerna om avdrag för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet i 8 kap. 13 § ML. Utgångspunkten är att den avdragsgilla andelen fastställs på grundval av om gjorda förvärv är hänförliga till verksamhetens skattepliktiga respektive icke skattepliktiga transaktioner. Om den avdragsgilla andelen inte kan fastställas utifrån förvärven i verksamheten ska avdragsbeloppet istället fastställas genom en uppdelning efter skälig grund, genom att använda fördelningsmetoder såsom årsomsättning eller lokalyta.</p><p>8 kap. 13 § ML har samma syfte som artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, vilket är att säkerställa att det görs en uppdelning av ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet. Metoderna för att göra en sådan uppdelning skiljer sig dock åt mellan mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet. Syftet med uppsatsen är därmed att utreda huruvida 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Förenligheten utreds genom att lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen används som analysverktyg. Principerna är komplexa och har olika betydelser beroende på i vilket sammanhang de används och det är därför nödvändigt att definiera hur varje princip används inom ramen för uppsatsen, för att uppfylla syftet med uppsatsen.</p><p>Slutsatserna indikerar om 8 kap. 13 § ML uppnår kriterierna för att uppfylla lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen. Indikationen ligger till grund för att avgöra om 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet eller inte. Uppsatsens slutsatser är att 8 kap. 13 § ML uppfyller lojalitetsprincipen och neutralitetsprincipen, så som de definieras i uppsatsen. Bestämmelsen är därmed, utifrån dessa två principer, förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Rättssäkerhetsprincipens krav på förutsebarhet är dock inte uppfyllt och 8 kap. 13 § ML: s förenlighet med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, kan därmed inte avgöras i enlighet med denna princip.</p><p>[1] SFS 1994:200.</p>

Background: ERP systems were perceived as the most significant invention for corporations during the rise of information technology in 1990s (Davenport, 1998). Today ERP systems are a multibillion dollar business and used by both LEs and SMEs. Using an ERP system is a continuous project and it is important to constantly look for misalignments in the system and the usage in accordance to the organizational structure also during post-implementation phase (Peng &amp; Nunes, 2017). Problem: Despite the abundance of studies regarding the implementation of ERP systems there is a shortage of studies about the post-implementation phase, where existing post-implementation studies are rather fragmented around a large set of issues (Huang &amp; Yasuda, 2016; Peng &amp; Nunes, 2017). Furthermore, the studies about ERP usage during post-implementation tend to focus on user perspective or evaluation of system or organizational performance (Huang &amp; Yasuda, 2016). Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how SMEs improve the usage of ERP systems during the post-implementation phase. Method: To fulfill the purpose of this study, the empirical data was collected through a multiple case study of three cases with SMEs of e-commerce retailer companies in Sweden. Qualitative semi-structured interviews were conducted with top management of the three SMEs in order to get understanding of underlying methods and reasons for the system usage improvement Conclusion: Findings of this study show that SMEs improve their system usage through enhancing knowledge-sharing and organizational learning as well as through unification of the procedures that is achieved through external support and knowledge-sharing.

During Apartheid, the history subject in South African national education and the use of history served as fuel both for apartheid as well as for counterhistoriography. Afterthe 1994 elections, the official debate used phrases like "reconciliation through truth" and "knowledge about the past" in order to"move on". The national institution the Truth and Reconciliation Commission advocated a shared understanding of the past for promoting reconciliation. Considering historiography’s earlier contested use, one might expect the history subject in post-apartheid national education would be emphasised as very important, serving as an important tool for the general shaping of South African identity. Earlier research as well as my own study, has shown that this is not the case. From the viewpoint of history teachers in South African schools and through various documents on South African post-apartheid education, it seems that the major shift in South African education is the one to an outcome-based approach (OBE). The approach and the new Curriculum (C2005) seem, in fact, have minimised the history subject to the extent that it is no longer a subject in its own right. In addition, the new Curriculum does not list a specific content, which allows the individual teacher large freedom to teach as much or as little about the past as they like. Moreover, what have been emphasised are subjects like science and technology, as well as learning practical skills of "constitutional value". In addition, phrases like "the new patriotism" and "allegiance to the flag" seems to be a recent way to create and promote a shared South African identity.