The aim of this thesis is to examine the Swedish public libraries acquisition processes when it comes to fiction for adults. The thesis focus on how the librarians responsible for acquiring view literary quality when they manage their collections and how their views coincide with that of the user’s explicit wishes. Furthermore this thesis looks at the librarians reading habits and how they coincide with that of their perceived users.The study uses literature pedagogic perspective theory to see how the librarians look at fiction and what they value in it. In order to get answers six librarians have been interviewed in this study that uses a qualitative approach to getting answers. None of the interviewed librarians’ expressed that they, or the public library where they are active have an expressed criteria when it comes to quality it’s rather the opposite. They all try to manage between satisfying the user’s requests and maintaining a balance of different genres in their collections.The interviewed librarians all feel that it is more important to them that their users read literature at all rather then what they read. Several of the interviewed librarians mean that if they keep supplying the users with what they ask for that in itself increases the possibilities of the librarian to steer them towards more advanced literature in the future. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this paper is to explore branch librarians’ ideals for mediating fiction and their view on the literature that are distributed by the Swedish Arts council. The study is based on the following questions: How do branch librarians reflect about mediating fiction? How do they express their view and their work with literature that are distributed by the Swedish Arts council? And which ideals of mediating can be distinguished from these expressions? To answer these questions a qualitative examination based on interviews with four branch librarians where used. The empiric material where then analysed by Jofrid Karner Smidt’s theory about different ideals for mediating fiction. Smidt’s theory is published in her doctor’s dissertation Mellom elite og publikum. Following conclusions are drawn from the study: we saw that there are multiple ideals regarding how to mediate fiction and that these ideals often co-operate side by side of each other but conflicts do occur in some cases. The librarians have a positive view on the literature that is distributed by the Swedish Arts council and believes that the books contribute to a broad and high quality library collection. The librarians express a wish to increase the loans for these books by mediating or market them. We believe that a solution could be that the Swedish Arts council contributed not only with books but also with some marketing assistance to the libraries.

<p>Det här är en studie om bland annat behandlar vilka konsekvenser som kan uppstå för biogasägare och användare av biogas om efterfrågan på biogas överstiger tillgången. Studien bygger på intervjuer som gjorts med tolv utvalda kommuner vilka alla har en biogasanläggning som tar emot avfall utifrån och dessutom levererar biogas till fordon. Studie består av två typer av frågeområden. Det första som undersökts är varför de svenska biogasanläggningarna byggt där de har och av vilken anledning det inte finns fler anläggningar. Syftet med studien är att uppmärksamma ett troligt framtida problem vilket grundar sig på ett tänkbart scenario om att oljan antigen stiger i pris eller sinar. Den problematik som uppmärksammats är om efterfrågan på biogas, på grund utav scenariot med oljan, överstiger tillgången och hur kommunerna skulle förhålla sig till en sådan situation. Frågeställningarna har analyserats utifrån ekonomisk teori med inriktning på begreppen utbud, efterfrågan, äganderätter och styrmedel. Dessutom har en ekologisk-ekonomisk modell använts för lättare se sambanden mellan de olika ingående delar i studien. Orsaken till att kommunerna har en biogasanläggning skiljer sig relativt mycket åt. De orsaker som nämndes var att vissa hade ett avfall att ta hade om medan en annan kommun hade en efterfrågan på biogasen. Vidare kunde biogastillverkningen motverka dels övergödning och dels föroreningsproblem orsakade av trafiken i innerstaden. Att inte fler kommuner har biogastillverkning tros enligt de undersökta kommunerna bland annat bero på att det dels kan vara svårt att räkna hem en anläggning idag och dels rädsla för luktproblem. Vidare anses det vara en otrygg marknad på grund utav oklara spelregler och dessutom krävs mycket i form av kunskap med mera av de kommuner som vill uppföra en anläggning. Troliga lösningar på det framtida scenariot som uppges av kommunerna är att komplettera med naturgas eller utvidga produktionen av biogasen. Det var endast en kommun som haft någon fundering på scenariot tidigare. Ett par kommuner ansåg dock att det var en viktig fråga att fundera vidare på. Flertalet av kommunerna är emellertid inte oroade över det givna scenariot. Andra tänkbara lösningar på problemet är att antingen privatisera biogasen eller att upprätta avtal mellan biogasanvändare och biogasägare.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om de faktorer som bestämmer efterfrågan på lokal och regional kollektivtrafik. För att uppfylla syftet estimeras efterfrågemodeller med hjälp av data från Linköpings tätortstrafik och Sveriges länstrafikbolag. Modellerna formuleras med utgångspunkt från ekonomisk teori och tidigare studier innom området. Bland annat konstateras att resenärens tid är en viktig produktionsfaktor vid produktion av transporttjänster. I modellerna som formuleras förklaras resandet med den monetära avgiften för en resa, realinkomst, bilinnehav per person, petroleumpris och utbudskilometer per innevånare. Priselasticiteten estimeras till -0,36 i Linköpings tätort och -0.56 i länstrafikmodellen medan inkomstvariabeln är icke-signifikant i båda fallen. Trafikutbudet förefaller i båda modellerna ha en stor inverkan på resandet, större än priset, vilket har stor betydelse för eventuella policyrekomendationer. På grund av det oklara kausalsambandet mellan trafikutbud och antal resande bör vidare forskning bedrivas för att klarlägga det.</p>

<p>Jag har i uppsatsen härlett barnets efterfrågan av idrott där kostnaderna för idrotten utgjort priset för den och summan av priserna för två idrotter utgjort den andel av inkomsten som avsatts speciellt för barnets idrottande. Vidare har jag antagit att barnets preferenser kunnat formuleras i en nyttofunktion av typen CES som anpassats för att de två idrotterna inte ska vara perfekta vare sig substitut eller komplement. Substitutionselasticiteten i funktionen har uppgått till 2/3. Detta har resulterat i en efterfrågefunktion vilken reagerar svagt negativt vid en prisökning. Jag har belyst resultaten med ett empiriskt exempel och där konstaterat att funktionen uppfyller de antaganden jag gjort om dess reaktioner vid prisförändringar.</p>

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om de faktorer som bestämmer efterfrågan på lokal och regional kollektivtrafik. För att uppfylla syftet estimeras efterfrågemodeller med hjälp av data från Linköpings tätortstrafik och Sveriges länstrafikbolag. Modellerna formuleras med utgångspunkt från ekonomisk teori och tidigare studier innom området. Bland annat konstateras att resenärens tid är en viktig produktionsfaktor vid produktion av transporttjänster. I modellerna som formuleras förklaras resandet med den monetära avgiften för en resa, realinkomst, bilinnehav per person, petroleumpris och utbudskilometer per innevånare. Priselasticiteten estimeras till -0,36 i Linköpings tätort och -0.56 i länstrafikmodellen medan inkomstvariabeln är icke-signifikant i båda fallen. Trafikutbudet förefaller i båda modellerna ha en stor inverkan på resandet, större än priset, vilket har stor betydelse för eventuella policyrekomendationer. På grund av det oklara kausalsambandet mellan trafikutbud och antal resande bör vidare forskning bedrivas för att klarlägga det.

För att en konsument ska köpa musik måste han eller hon uppleva ett medvetet eller omedvetet behov av det. Information och kunskap som rör uppkomsten av musikbehovet hos konsumenten är mycket viktig för den kommersiella musikindustrin. Den kunskapen utgör nyckeln till ett framgångsrikt recept för skapandet av efterfrågan för ny musik och nya artister. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den kommersiella musikindustrin går tillväga för att skapa efterfrågan av musik och artisterna bakom den. Arbetet behandlar aktuella teorier samt kvalitativa intervjuer genomförda med administrativ personal på skivbolaget SonyBMG och tre anonyma låtskrivare. Slutsatsen som vi drog av arbetet med hjälp av de genomförda undersökningarna är att efterfrågan av musik skapas genom en trestegsformad kedjeprocess, där låtskrivare och skivbolag är mycket beroende av varandra. Processen börjar med utformandet av låten och följs sedan av exponeringen av musiken för att till slut leda till att en efterfrågan föds.

Jag har i uppsatsen härlett barnets efterfrågan av idrott där kostnaderna för idrotten utgjort priset för den och summan av priserna för två idrotter utgjort den andel av inkomsten som avsatts speciellt för barnets idrottande. Vidare har jag antagit att barnets preferenser kunnat formuleras i en nyttofunktion av typen CES som anpassats för att de två idrotterna inte ska vara perfekta vare sig substitut eller komplement. Substitutionselasticiteten i funktionen har uppgått till 2/3. Detta har resulterat i en efterfrågefunktion vilken reagerar svagt negativt vid en prisökning. Jag har belyst resultaten med ett empiriskt exempel och där konstaterat att funktionen uppfyller de antaganden jag gjort om dess reaktioner vid prisförändringar.

Det här är en studie om bland annat behandlar vilka konsekvenser som kan uppstå för biogasägare och användare av biogas om efterfrågan på biogas överstiger tillgången. Studien bygger på intervjuer som gjorts med tolv utvalda kommuner vilka alla har en biogasanläggning som tar emot avfall utifrån och dessutom levererar biogas till fordon. Studie består av två typer av frågeområden. Det första som undersökts är varför de svenska biogasanläggningarna byggt där de har och av vilken anledning det inte finns fler anläggningar. Syftet med studien är att uppmärksamma ett troligt framtida problem vilket grundar sig på ett tänkbart scenario om att oljan antigen stiger i pris eller sinar. Den problematik som uppmärksammats är om efterfrågan på biogas, på grund utav scenariot med oljan, överstiger tillgången och hur kommunerna skulle förhålla sig till en sådan situation. Frågeställningarna har analyserats utifrån ekonomisk teori med inriktning på begreppen utbud, efterfrågan, äganderätter och styrmedel. Dessutom har en ekologisk-ekonomisk modell använts för lättare se sambanden mellan de olika ingående delar i studien. Orsaken till att kommunerna har en biogasanläggning skiljer sig relativt mycket åt. De orsaker som nämndes var att vissa hade ett avfall att ta hade om medan en annan kommun hade en efterfrågan på biogasen. Vidare kunde biogastillverkningen motverka dels övergödning och dels föroreningsproblem orsakade av trafiken i innerstaden. Att inte fler kommuner har biogastillverkning tros enligt de undersökta kommunerna bland annat bero på att det dels kan vara svårt att räkna hem en anläggning idag och dels rädsla för luktproblem. Vidare anses det vara en otrygg marknad på grund utav oklara spelregler och dessutom krävs mycket i form av kunskap med mera av de kommuner som vill uppföra en anläggning. Troliga lösningar på det framtida scenariot som uppges av kommunerna är att komplettera med naturgas eller utvidga produktionen av biogasen. Det var endast en kommun som haft någon fundering på scenariot tidigare. Ett par kommuner ansåg dock att det var en viktig fråga att fundera vidare på. Flertalet av kommunerna är emellertid inte oroade över det givna scenariot. Andra tänkbara lösningar på problemet är att antingen privatisera biogasen eller att upprätta avtal mellan biogasanvändare och biogasägare.

Det finns mycket information om de som prostituerar sig och prostitutioner, men sexköparna är inte synliga på samma sätt. Huvudsyftet med uppsatsen är att synliggöra sexköparna i dagens Sverige. Det har gjorts genom att undersöka diskursen kring dem. Studien har även tre delsyften: Åskådliggöra de sexköpare som finns Påvisa att utbudet av prostitutioner beror på efterfrågan Belysa maktaspekten Uppsatsens material består i huvudsak av böcker publicerade mellan 2005-2011 och diskursanalys har använts som metod för att undersöka dem närmare. Studien kretsar delvis kring maktaspekten i förhållande till prostitutioner. Den åskådliggör även hur diskursen kring sexköparna är inkonsekvent, i förhållande till verkligheten, då diskursen osynliggör andra sexköpare, förutom män. / Angelika Aniol Björfäll