This paper aims to describe the social workers relationship / contact to the foster parents' own children in a foster home. The aim is also to understand a social workers perspective on foster parents' own children in the foster home. We wanted to find out how social workers relationship/contact to the foster parents own children looks like, which has shown to differ between municipality to municipality. The study has shown that the perspective on the own children in the family, differs from municipality to municipality and that the own children’s meaning for the foster home as a social contribution, has a varied meaning amongst social workers. Based on several theories and concepts we have analyzed our result we got from the interviews, we found out that social workers looks at and works differently with foster parents own children. We found out that social workers perspective on foster parent’s own children is, that they are a very important resource and they participate in the fostering of the foster child. It also became clear in our result that a paradox appears in social workers work when although they don’t have any regulated documents on how to work with the foster parent’s own children, they still experience that they are restricted in their work by the organization they work under.

<p>Tillväxten av detaljisternas egna märkesvaror, EMV, i detaljhandeln har fått vissa leverantörerna att möta konkurrensen med EMV genom att börja tillverka EMV åt detaljisterna. I uppsatsen studeras fyra leverantörer till ICA och varför de väljer att producera EMV åt detaljisten. Leverantörernas storlek och position på marknaden, deras eventuella inverkan vid beslutet samt risker med beslutet diskuteras. Slutligen undersöks om företagen påverkas på olika sätt av EMV beroende av deras position på marknaden. Tidigare studier visar att de finns tre övergripande motiv till varför företag väljer att producera detaljistens EMV; ekonomiska, relationsmässiga och konkurrensmässiga. Studien visar att de stora företagen med starka LMV inte är i direkt behov av att producera EMV, men ser att denna marknad idag är för stor och för expanderande för att ignoreras. Det mindre företaget i studien producerar främst detaljistens EMV och ges på detta sätt möjligheten att direkt nå ut till en stor marknad. Riskerna för det stora företaget är främst att EMV-produktionen kan ta fokus från deras LMV-produktion. Den främsta risken för det mindre företaget är att de snabbt kan tappa marknaden med de korta kontrakt som figurerar i EMV-handeln.</p>

<p>Uppsatsen behandlar ICA:s egna märkesvaror (EMV) och dess senaste satsning på lokalproducerat: ”Smak på lokalt”. I uppsatsen undersöks hur ICA kan förstärka sitt varumärke genom just EMV och lokalproducerat.</p><p>Kvalitativa intervjuer har genomförts med olika personer inom ICA-koncernen, dessa personer har valts ut utifrån deras expertisområden; EMV, Sortiment & Inköp, Kategori och ”Smak på lokalt”.</p><p>Resultatet visar på att ICA arbetar aktivt med att stärka lojaliteten till företaget, dess varumärke samt att öka kundlojaliteten. Detta sker genom kontinuerlig lansering av nya produkter, unika produktlinjer samt satsningen ”Smak på lokalt” som har visat sig vara mycket framgångsrik. ICA:s senaste EMV satsning; ICA I Love Eco har även den fått mycket positiv respons.</p><p>ICA är noggranna med kvalitetssäkring av deras produkter och kräver att producenterna skall använda sig av ICA, godkänd standard. ICA försöker ständigt att förbättra kvalitén och priset på sina produkter för att öka kundlojaliteten till EMV. Satsningen på ”Smak på lokalt” har flera utgångspunkter. Det handlar om att man möter olika behov hos konsumenten, bra erbjudanden som kan stärka varumärket.</p>

Den pågående digitaliseringen skapar förutsättningar för ett ändrat konsumtionsbeteende bland dagens konsumenter. Modebranschen är en bransch som tvingats anpassa sig till följd av förändringen och har därmed lämnat traditioner med fysiska butiker samtidigt som en ny typ av hemsidor som säljer kläder, andra varumärkeshemsidor, har tagit stora marknadsandelar. Till följd av den ökade konkurrensen är varumärkeslojala kunder som gör återkommande köp viktigare än någonsin, eftersom de skapar en finansiell trygghet för företagen. Kim, Morris &amp; Swait (2008) förklarar att varumärkeslojalitet kan vara äkta eller vanebaserad, vilket innebär att varumärkeslojala konsumenter kan vara mer eller mindre benägna att ändra åsikt i framtiden kring vilken som är deras föredragna hemsida att handla från. Denna studie består av en kvantitativ undersökning i form av en digital enkät och syftar till att undersöka konsumtionsbeteende på internet mot egna- och andra varumärkeshemsidor. Genom att sedan undersöka styrkan i konsumenters attityd gentemot egna- och andra varumärkeshemsidor kan det då fastställas enligt Kim, Morris &amp; Swaits (2008) teori om varumärkeslojaliteten är äkta eller vanebaserad. För att undersöka styrkan i konsumenters attityd formuleras fem hypoteser som prövas med ett T-test. För tre av hypoteserna säkerställs det statistiskt att det finns en starkare attityd hos konsumenterna gentemot EV-hemsidor än mot AV-hemsidor. För de två resterande hypoteserna kan dock ingen skillnad säkerställas statistiskt mellan grupperna. Studien kan därmed ses som en indikation på att konsumenternas attityd är starkare mot EV- hemsidor.

I mötet med patienter möter sjuksköterskan även anhöriga. En del anhöriga har valt att själva vårda sin sjuka närstående. Idag har det återigen blivit vanligt att anhöriga vårdar sjuka närstående i det egna hemmet. Syftet med denna studie är att belysa vuxna anhörigvårdares upplevelser av att ge palliativ vård till svårt sjuka vuxna närstående i det egna hemmet. Nio kvalitativa studier har bearbetats med inspiration från en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har givit fem huvudkategorier och tolv underkategorier; Att verkställa en önskan; gottgörelse, ett givet löfte och brist på vårdalternativ. Att möta en ny vardag; förändrad relation, förändrad identitet och förändrad livsstil. Att riskera sin hälsa; rädslor, sorg och ohälsa. Att se en framtid; att gå vidare. Att ha vårdkontakt; vårdpersonal i det egna hemmet och information och stöd från vårdpersonal. Resultatet visar att anhörigvårdarna inte känner sig sedda och att deras roll som anhörigvårdare inte bekräftas av vårdpersonalen. Det framkom även att anhörigvårdarnas hälsa riskeras i den nya rollen som anhörigvårdare. Dessutom finns en stor önskan efter kommunikation och stöd från vårdpersonalen som inte alltid uppfylls. Litteraturstudien ger en inblick i anhörigvårdarnas situation genom att undersöka deras upplevelser. Författarna hoppas att med denna studie väcka intresse för fortsatta studier av anhörigvårdare, både under vårdtiden och även efter den sjuke närståendes död.

<p>Background: In the past 10 years private label has increased significantly in the Swedish grocery market. This is an important strategic event, which is a great challenge to suppliers as it causes stiff competition. To handle this situation an increasing number of suppliers have to make the decision whether to produce private label or not.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to find and analyse factors that influence suppliers in the Swedish grocery market to produce private label. On this basis we intend to confirm or develop existing theories within the field of study.</p><p>Research method: The study has a qualitative approach where empirical data has been gathered through interviews with suppliers and retailers in the Swedish grocery market.</p><p>Results: This study has identified factors that underlie suppliers’ decision to produce private label. The most important factor is the possibility of increased volumes and a more efficient capacity usage. Today there is a great downward pressure on price, why it is of great importance to have a cost efficient production. Many suppliers in the Swedish grocery market do not use their full production capacity and producing private label is therefore an option to increase the level of usage. Moreover, suppliers are experiencing a growing dependence on retailers. This is due to the increased power that retailers have attained through their centralised decision-making, dominating position and increased knowledge and negotiation power. This study shows that the shift in power influences suppliers’ decision to produce private label. Finally, possibilities of improved relationships between suppliers and retailers do not underlie Swedish suppliers’ decision to produce private label.</p> / <p>Bakgrund: Under den senast tioårsperioden har private label ökat kraftigt inom den svenska dagligvarumarknaden. Detta är en viktig strategisk händelse som utgör en stor utmaning för märkesleverantörer, då det innebär en allt hårdare konkurrens. För att möta denna ställs alltfler leverantörer inför beslutet gällande huruvida de skall tillverka private label eller inte.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att finna och analysera faktorer som ligger till grund för att leverantörer på den svenska dagligvarumarknaden tillverkar private label. Utifrån detta avses vidare att bekräfta eller utveckla befintliga teorier inom forskningsområdet.</p><p>Metod: Studien har en kvalitativ ansats, där empirisk data har samlats in genom intervjuer med leverantörer och detaljister på den svenska dagligvarumarknaden.</p><p>Resultat: Genom studien har faktorer identifierats som ligger till grund för att leverantörer på den svenska marknaden tillverkar private label. Den viktigaste faktorn är leverantörernas möjlighet till ökade volymer och ett mer effektivt kapacitetsutnyttjande. Då det i dagsläget råder en stark prispress på dagligvarumarknaden är det av stor vikt att ha en kostnadseffektiv verksamhet. Eftersom många leverantörer på den svenska marknaden inte utnyttjar hela sin produktionskapacitet framstår private label-tillverkning som ett alternativ till att utöka denna. Vidare upplever leverantörerna på den svenska dagligvarumarknaden ett allt större beroende till detaljist. Detta beror på den ökade makt som detaljisterna uppnått genom deras centraliserade beslutsfattande, dominerande ställning samt ökad kunskap och förhandlingsstyrka. Studien visar att denna maktförskjutning har en inverkan på leverantörers beslut att tillverka private label. Slutligen utgör inte möjligheten till relationsförbättringar mellan leverantör och detaljist ett motiv till att leverantörer på den svenska marknaden tillverkar private label.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Detaljisterna på den svenska livsmedelsmarknaden har bland annat genom koncentration fått ökad makt gentemot leverantörer. Då de tre största detaljisterna står för 87 % av marknaden är det av betydelse för leverantörerna att få sälja till dessa detaljister. Detaljisterna säljer inte bara leverantörernas produkter utan även egna märkesvaror. Detta leder till att leverantörens kund, detaljisten, även är deras konkurrent.</p><p>Genomförande</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ studie för att undersöka hur leverantörerna kan konkurrera med de egna märkesvarorna. Vår empiri är grundad på intervjuer med åtta leverantörer och två detaljister. Vidare har vi genomfört tre fokusgrupper med totalt tolv konsumenter.</p><p>Resultat</p><p>Leverantörerna måste göra sig attraktiv för både detaljister och konsumenter. Genom att driva produktkategorin kan detaljisten göra sig attraktiv för detaljisten då försäljningen av de egna märkesvarorna ökar om produktkategorin växer. Produktutveckling och reklam är två sätt att driva en produktkategori. Konsumentens krav på leverantörernas produkter är att de skall hålla högre kvalitet varför det är viktigt för leverantörerna att ta hänsyn till detta. Eftersom detaljisterna har stor makt är det viktigt för leverantörerna att minska beroendet till dessa. Detta kan uppnås genom att leverantörerna ingår i koncerner. Då minskar beroendet av ett enskilt varumärke. Leverantörerna kan även sprida sina risker genom att sälja till olika marknader, så som restauranger och storkök samt till andra nationella marknader.</p> / <p>Background</p><p>The retailer in the Swedish grocery market has increased their power throw concentration. The three largest retailers have a market share of 87 %, and for the suppliers it is important to sell to these retailers. The retailers doesn’t only sell the suppliers products, they also sell their own private labels. This means that the suppliers’ costumer, the retailer, also is their competitor.</p><p>Execution</p><p>This study is conducted as a qualitative study to examine how the suppliers can manage the competition from the private labels. Our empirical data is collected throw interviews with eight suppliers and two retailers. Three focus groups with a total of twelve consumers have also been made.</p><p>Results</p><p>The suppliers have to satisfy both consumers and the retailers. By research and development the supplier satisfy the retailer because the public labels sales increase as the product category increases. Advertising is another way to increase the sales of the product category. The consumers’ demand of the suppliers’ products is that they should have superior quality. This aspect is important for the supplier to have in mind. Though the retailers’ has a great power, suppliers must the decrease the dependence to the retailer. This can be accomplished throw selling to different markets, such as restaurants and other national markets. The suppliers can also join a group of other suppliers, and the effect will be that the dependence of a single brand decreases.</p>

Bakgrund: Den 10 mars 2000 blev Sverige ett av de sista västländerna att tillåta noterade bolag att återköpa egna aktier. Intresset för denna nya möjlighet har varit stort bland svenska börsbolag och fram till idag har ett femtiotal bolag återköpt egna till ett värde av åtskilliga miljarder. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur ett bolags återköp av egna aktier påverkar aktiekursen. Genomförande: Vi har studerat litteratur och artiklar om ämnet återköp. Vi har undersökt 48 företags återköp och dess kursutveckling en månad efter avslutat återköp. En jämförelse har gjorts med respektive företags branschindex. Därutöver har vi även undersökt om det går att se någon mer långsiktig effekt från starten av respektive återköpsprogram till det att de avslutades i varje företag. Resultat: I knappt hälften av de undersökta bolagen fann vi att återköpen haft en positiv effekt på aktiekursen.

Bakgrund Detaljisterna på den svenska livsmedelsmarknaden har bland annat genom koncentration fått ökad makt gentemot leverantörer. Då de tre största detaljisterna står för 87 % av marknaden är det av betydelse för leverantörerna att få sälja till dessa detaljister. Detaljisterna säljer inte bara leverantörernas produkter utan även egna märkesvaror. Detta leder till att leverantörens kund, detaljisten, även är deras konkurrent. Genomförande Vi har genomfört en kvalitativ studie för att undersöka hur leverantörerna kan konkurrera med de egna märkesvarorna. Vår empiri är grundad på intervjuer med åtta leverantörer och två detaljister. Vidare har vi genomfört tre fokusgrupper med totalt tolv konsumenter. Resultat Leverantörerna måste göra sig attraktiv för både detaljister och konsumenter. Genom att driva produktkategorin kan detaljisten göra sig attraktiv för detaljisten då försäljningen av de egna märkesvarorna ökar om produktkategorin växer. Produktutveckling och reklam är två sätt att driva en produktkategori. Konsumentens krav på leverantörernas produkter är att de skall hålla högre kvalitet varför det är viktigt för leverantörerna att ta hänsyn till detta. Eftersom detaljisterna har stor makt är det viktigt för leverantörerna att minska beroendet till dessa. Detta kan uppnås genom att leverantörerna ingår i koncerner. Då minskar beroendet av ett enskilt varumärke. Leverantörerna kan även sprida sina risker genom att sälja till olika marknader, så som restauranger och storkök samt till andra nationella marknader. / Background The retailer in the Swedish grocery market has increased their power throw concentration. The three largest retailers have a market share of 87 %, and for the suppliers it is important to sell to these retailers. The retailers doesn’t only sell the suppliers products, they also sell their own private labels. This means that the suppliers’ costumer, the retailer, also is their competitor. Execution This study is conducted as a qualitative study to examine how the suppliers can manage the competition from the private labels. Our empirical data is collected throw interviews with eight suppliers and two retailers. Three focus groups with a total of twelve consumers have also been made. Results The suppliers have to satisfy both consumers and the retailers. By research and development the supplier satisfy the retailer because the public labels sales increase as the product category increases. Advertising is another way to increase the sales of the product category. The consumers’ demand of the suppliers’ products is that they should have superior quality. This aspect is important for the supplier to have in mind. Though the retailers’ has a great power, suppliers must the decrease the dependence to the retailer. This can be accomplished throw selling to different markets, such as restaurants and other national markets. The suppliers can also join a group of other suppliers, and the effect will be that the dependence of a single brand decreases.

Tillväxten av detaljisternas egna märkesvaror, EMV, i detaljhandeln har fått vissa leverantörerna att möta konkurrensen med EMV genom att börja tillverka EMV åt detaljisterna. I uppsatsen studeras fyra leverantörer till ICA och varför de väljer att producera EMV åt detaljisten. Leverantörernas storlek och position på marknaden, deras eventuella inverkan vid beslutet samt risker med beslutet diskuteras. Slutligen undersöks om företagen påverkas på olika sätt av EMV beroende av deras position på marknaden. Tidigare studier visar att de finns tre övergripande motiv till varför företag väljer att producera detaljistens EMV; ekonomiska, relationsmässiga och konkurrensmässiga. Studien visar att de stora företagen med starka LMV inte är i direkt behov av att producera EMV, men ser att denna marknad idag är för stor och för expanderande för att ignoreras. Det mindre företaget i studien producerar främst detaljistens EMV och ges på detta sätt möjligheten att direkt nå ut till en stor marknad. Riskerna för det stora företaget är främst att EMV-produktionen kan ta fokus från deras LMV-produktion. Den främsta risken för det mindre företaget är att de snabbt kan tappa marknaden med de korta kontrakt som figurerar i EMV-handeln.