I dagens västerländska samhälle intar döden en undanskymd roll. Detta kan medföra mindre kunskap om hur man som vårdpersonal bör bemöta människor i livets slutskede. Då vårdpersonal på hospice dagligen möter människor i livets slutskede kan det finnas stor kunskap att hämta där. Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal på hospice upplever och hanterar sina känslor med att dagligen möta döende och deras anhöriga, samt att beskriva vårdpersonalens resurser som tillämpas i arbetet. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där tre sjuksköterskor och tre undersköterskor, samtliga kvinnor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. I resultatet framkom det tre stycken huvudkategorier. Den första var vårdpersonalens känslor, med bland annat subkategorierna tillfredställelse och osäkerhet. Den andra var vårdpersonalens egna resurser, som bland annat bestod i att kunna vara tillgänglig och att kunna kommunicera. Den sista var vårdpersonalens känslomässiga bearbetning som bestod av bland annat handledning och fysisk aktivitet. I huvudsak uppgav informanterna att de kände en stor tillfredställelse i arbetet på hospice men det fanns också tillfällen då de kände otillräcklighet och osäkerhet i mötet med människor i livets slutskede och anhöriga. Det framkom även resurser som underlättar arbetet för vårdpersonalen. Dessa är att kunna vara tillgänglig, kunna kommunicera och att våga vara naturlig. Den kunskap som har framkommit i resultatet kan spridas till vårdpersonal som önskar mer information om ämnet.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att utreda förekomsten och graden av reproducerande drag i elevtexter när elever skriver faktatext, samt lärares föreställningar kring läs- och skrivutveckling i koppling till reproduktion som fenomen. Studien tar sin utgångspunkt i teorier om läs- och skrivutveckling kopplat till genre och genrepedagogik. Studien omfattar två skolor och har utförts i årskurs 3. Från de båda skolorna har sammanlagt 36 elevtexter, 18 texer från varje skola, analyserats. Elevtexterna har i analysen jämförts med den text som använts som källa för att utreda graden av reproduktiva inslag. De båda lärarna som ansvarat för undervisningen har sedan intervjuats angående deras föreställningar om läs- och skrivutveckling, syn på reproduktion och ”egna ord”, samt valda arbetssätt. Studien visar att reproduktion är vanligt förekommande i elevernas texter. Studien visar även att lärarna är medvetna om att det är vanligt förekommande att elever ”skriver av” den text de använder som källa. Den visar även att lärarna har strategier för hur de kan göra för att undvika att eleverna ägnar sig åt att skriva av, och att detta ger delvis olika resultat vad gäller graden av reproduktion i elevtexterna. Studien visar även att lärarna delvis har olika synsätt vad gäller betydelsen av att skriva med ”egna ord”.

<p>I dagens västerländska samhälle intar döden en undanskymd roll. Detta kan medföra mindre kunskap om hur man som vårdpersonal bör bemöta människor i livets slutskede. Då vårdpersonal på hospice dagligen möter människor i livets slutskede kan det finnas stor kunskap att hämta där. Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal på hospice upplever och hanterar sina känslor med att dagligen möta döende och deras anhöriga, samt att beskriva vårdpersonalens resurser som tillämpas i arbetet. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där tre sjuksköterskor och tre undersköterskor, samtliga kvinnor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. I resultatet framkom det tre stycken huvudkategorier. Den första var vårdpersonalens känslor, med bland annat subkategorierna tillfredställelse och osäkerhet. Den andra var vårdpersonalens egna resurser, som bland annat bestod i att kunna vara tillgänglig och att kunna kommunicera. Den sista var vårdpersonalens känslomässiga bearbetning som bestod av bland annat handledning och fysisk aktivitet. I huvudsak uppgav informanterna att de kände en stor tillfredställelse i arbetet på hospice men det fanns också tillfällen då de kände otillräcklighet och osäkerhet i mötet med människor i livets slutskede och anhöriga. Det framkom även resurser som underlättar arbetet för vårdpersonalen. Dessa är att kunna vara tillgänglig, kunna kommunicera och att våga vara naturlig. Den kunskap som har framkommit i resultatet kan spridas till vårdpersonal som önskar mer information om ämnet.</p>

Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat påverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mätbart bevisade detta, då det finns motsägelser av klimatets betydelse. Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vård av personer med Reumatoid Artrit. Metod: En informell intervjuteknik användes vid intervjuer med åtta av personalen som arbetade på Clinica Vintersol, Teneriffa. Resultat: Merparten av informanterna ansåg att ett varmt jämt klimat i kombination med effektiv träning hade en positiv effekt på sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvård var också faktorer som påverkade sjukdomen och även välbefinnandet. Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan på de drabbade. I en miljö avskalad från jobbiga moment där den drabbade bara behövde tänka på sig själv och där atmosfären kring sjukvården var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera både på kropp och själ. Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit några faktorer förutom klimatet som kunde påverka sjukdomen. Vår studie visade att faktorer såsom varm och jämt klimat, rehabilitering, smärtlindring och god omvårdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat välbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom.

Den 10 mars år 2000 blev det tillåtet för publika aktiebolag att förvärva sina egna aktier i Sverige. Många bolag har det sett den nya möjligheten att genomföra återköp av egna aktier, av olika anledningar, vilket har lett till att flera publika aktiebolag genomför återköpsprogram. Syftet med denna studie är undersöka hur återköp påverkar aktiernas likviditet genom att studera spreaden och volatiliteten i de perioder som företaget inte får genomföra återköp. Tidsperioden som studeras är åren 2010 till 2013. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad i spread och volatilitet mellan de perioder som återköp får ske och de peioder som inte tillåter återköp.

No description available.

Historieämnet i skolan ämnar utveckla elevers historiemedvetande, något som blandannat ger dem möjlighet att förstå sin närvaro i den historiska kontext de lever i.Identitetsskapandet som historieämnet medverkar i, påverkas av de narrativ och denhistoria som får ta plats i undervisningen. Avsaknaden av den egna historiska berättelseninom den stora kollektiva berättelsen, kan på så vis påverka elevers identitetsskapandenegativt och bidra till en försämrad självbild. Kunskapsöversikten syfte är att undersökavad tidigare forskning säger om historieämnet som någonting identitetsskapande och hurdet kopplas samman med historiemedvetande, historiekultur och historiebruk.Materialet som använts består av akademisk forskning som tagits fram genomsökningar i diverse databaser och de valda artiklarna, avhandlingarna och böckerna harsedan lästs, sammanfattats och presenterats. Resultatet av den tidigare forskningen tyderpå att historieämnet påverkar och medverkar i elevernas identitetsformering. Kännedomom hur historiemedvetande, historiekultur och historiebruk spelar roll i denna formering,och kontinuerligt arbete med dessa, kan bidra till ett identitetsskapande hos elever bådepå individuell nivå och som ett kollektiv. De historiska berättelserna, specifikt den egnaberättelsen, bidrar till elevers utveckling av ett historiemedvetande och derasidentitetsskapande. Ett utvecklat historiemedvetande bidrar även till elevers orientering itid och syn på framtid.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur studenter med diagnosen dyslexi i högre utbildning upplever och erfara de stödinsatser som finns tillgängliga på universitetet för att främja studenternas studier, i relation till sina egna pedagogiska strategier. En kvalitativ metod har använts till denna undersökning i form av åtta semistrukturerade intervjuer med studenter som är dyslektiker och som studerar i högre utbildning. Den sociokulturella teorin har använts som teoretiskt ramverk för att analysera och transkribera intervjuerna. Resultatet visade att studenterna hade varierande erfarenheter och upplevelser av att studera i högre utbildning i relation till de stödinsatser som universitetet erbjuds, men det var upp till varje kursansvarig att tillgodose vilka stödinsatser som den ville erbjuda. Det framgick även i resultatet att dyslektikerna hade utvecklat egna strategier för att klara av sina studier till följd av bristande hjälp från föreläsarna. Slutligen visade studien att studenterna hade skilda erfarenheter och upplevelser av att studera i högre utbildning. En del påpekade att de inte fick tillräckligt med stöd och hjälp från universitetet för att klara av sina studier, medan somliga var nöjda med de stödinsatser som universitetet erbjöds. De var eniga om att de hade utvecklat egna pedagogiska strategier till flöjd av diagnosen dyslexi.

<p>Bakgrund: Från och med den 10 mars 2000 är det tillåtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det är intressant att belysa hur möjligheten att återköpa aktier uppfattas i Sverige. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur möjligheten att återköpa egna aktier påverkar ledningen och aktieägarna i ett aktiebolag. </p><p>Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om ämnet återköp. Besöksintervjuer har genomförts på Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets. En kombinerad telefon- och e-mailintervju har genomförts med Finansinspektionen. </p><p>Resultat: Det anses positivt att återköp av egna aktier nu är möjligt i Sverige. De främsta motiven till ett återköp är att hantera ett bolags kapitalstruktur och att använda aktierna för att hantera optionsprogram. Återköp anses som ett flexiblare instrument än inlösen och kompletterar utdelningen. Några större risker för missbruk anses det inte föreligga.</p>

Bakgrund: Från och med den 10 mars 2000 är det tillåtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det är intressant att belysa hur möjligheten att återköpa aktier uppfattas i Sverige. Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur möjligheten att återköpa egna aktier påverkar ledningen och aktieägarna i ett aktiebolag. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om ämnet återköp. Besöksintervjuer har genomförts på Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets. En kombinerad telefon- och e-mailintervju har genomförts med Finansinspektionen. Resultat: Det anses positivt att återköp av egna aktier nu är möjligt i Sverige. De främsta motiven till ett återköp är att hantera ett bolags kapitalstruktur och att använda aktierna för att hantera optionsprogram. Återköp anses som ett flexiblare instrument än inlösen och kompletterar utdelningen. Några större risker för missbruk anses det inte föreligga.