Syfte Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur kännedomen omglobalaoch butikers egnavarumärken påverkar en konsuments uppfattning av en produkt. Metod En kvantitativ metod har utförts genom två experiment som kompletterats med en enkät. Data har analyserats med hjälp av deskriptiv statistik, t-test och en korrelationsanalys där resultaten tagits vidare in i en diskussion som har ageratunderlag för studiens slutsats. Resultat och slutsats Både varumärkeskännedom och smakupplevelse påverkar konsumenters uppfattning om det globala och butikskapade varumärket. Konsumenterna går efter smakupplevelse och föredrar den smak de tycker bäst om medan varumärkeskännedomen påverkar den redan upplevda smaken sombättre eller sämre beroende på hur hög eller låg kännedomen är. Uppsatsens bidrag Min studie bidrar till att öka förståelsen för vilken påverkan varumärkeskännedom och smakupplevelse omglobalaoch butikers egna varumärken kan ha på enkonsuments uppfattning av colaprodukter. / Aim The purpose of this study is to gain a deeper understanding towards how the knowledge of global brands and store brands effect a consumer’s perception of a product. Method A quantitative method has been conducted through two experiments, supplemented with a survey. Data has been analyzed using descriptive statistics, t-test and a correlation analysis where the results have been carriedout into a discussion that has acted as support for the study ́s conclusion. Results and conclusion Both brand awareness and taste experience affect consumers' perceptions of the global brand and store brand. Consumers prefers the product they think tastes thebest and the affect brand awareness has is thatthe already experienced flavor of the product either perceives to tastebetter or worse depending on the strength of the awareness. Contribution My study helps to increase understanding of what impact brand awareness and taste experience of a global and a store brandhave on a consumer's perception of cola products.

Uppsatsens syfte var att utforma ett kvalitetssäkringsinstrument för att kunna genomföra en kvalitetsmätning av avgränsade delar inom äldreomsorgen i Båstad kommun. Vårt uppdrag var att undersöka kvaliteten på ett projekt kallat ”Hemteamet”. Ett mätinstrument togs fram med utgångspunkt från aspekter som är viktiga att beakta vid en kvalitetsmätning inom omsorg och vård i ordinärt boende, utifrån omsorgstagarnas perspektiv. Vi har, för att svara på våra frågeställningar, genomfört litteraturstudier och som kvantitativ metod tagit fram en enkät. Enkäten fokuserar på den enskilde omsorgstagarens upplevelser av kvaliteten på omsorg och vård. Den bygger på sex temaområden; Trygghet, Bemötande, Självbestämmande, Välbefinnande, Hotellfunktion och Vårdsäkerhet. De teoretiska perspektiv vi utgått från är humanismen med fokus på Maslows behovstrappa och det salutogena perspektivet med fokus på KASAM (Känsla Av Sammanhang). Vi utgick från KUPP-metodens (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) åtgärdsindex vid bearbetning och analys av vårt material. Resultatet vi fått fram för ”Hemteamet” har primärt analyserats och diskuterats genom att jämföra olika delaspekter med varandra inom gruppen. För att ytterligare kunna diskutera resultatet genomfördes motsvarande kvalitetsmätning på en utvald hemtjänstgrupp i samma kommun. Resultatet från de båda mätningarna har vi använt i ett jämförande perspektiv. Vår undersökning visade att respondenterna i ”Hemteamet” överlag var nöjda med omsorgen och vården. Dock bör följande aspekter tas i beaktande då de har fått sämre resultat än övriga delaspekter; 1) information: att omsorgstagarna får information om ändringar i dagliga rutiner, 2) rutiner: att omsorgen och vården styrs av omsorgstagarens behov och inte personalens rutiner, 3) närvaro: att omsorgspersonalen inte ska ha bråttom och 4) tillgänglighet: att den enskilde ska vara informerad om och av sin kontaktperson. Vi har funnit ett signifikant samband mellan temaområdena Trygghet, Bemötande samt Självbestämmande och respondenternas upplevda psykiska hälsa. Enkäten har fungerat relativt bra men en del frågor har krävt revidering för att kommunen i framtiden löpande ska kunna använda sig av vårt framtagna kvalitetssäkringsinstrument. En reviderad enkät medföljer därför denna uppsats.

Bakgrund: Patienter med bipolär sjukdom drabbas i högre grad än övriga befolkningen av metabolt syndrom och metabol kartläggning med tillhörande hälsosamtal genomförs för att minska denna risk. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos patienter med bipolär sjukdom beträffande hälsosamtal och dess betydelse för välbefinnandet i samband med metabol kartläggning. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med 8 respondenter och materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att hälsosamtal i samband med metabol kartläggning skapar trygghet på olika sätt där den fysiska och psykiska hälsan beaktas samtidigt vilket får betydelse för välbefinnandet. Det är betydelsefullt att de egna behoven tillgodoses och medvetenhet och kunskap om livsstilens betydelse för hälsan finns hos patienterna. Två tema framträdde genom analysen: De individuella behoven uppmärksammas och kunskap ger ökad medvetenhet. Slutsats: Fokus bör inriktas på att stärka tryggheten som hälsosamtal i samband med metabol kartläggning medför samt beakta varje enskild patients behov och egen kunskap för att med respekt kunna främja och stärka hälsoprocessen mot välbefinnande. Den breda kunskap som patienterna besitter bör litas till för att tillsammans kunna arbeta mot en mer hälsosam livsstil och på så sätt främja både det fysiska och psykiska välbefinnandet. / Background: Individuals with bipolar disorder are more likely than others to be affected by metabolic syndrome which is why monitoring for metabolic anomalies and health conversations is part of treatment and can reduce the risk. Purpose: The purpose of this study was to shed light on experiences of the health conversation and its meaning for the wellbeing for individuals with bipolar disorder as part of the metabolic monitoring. Method: The study was conducted as a qualitative study with 8 individuals taking part in interviews and qualitative content analysis was used to process the data. Results: The results show that health conversations as part of metabolic monitoring can provide a sense of security taking into account both the physical and mental health which proves to be meaningful to the sense of wellbeing. To accommodate individual needs proves to be important and meaningful and individuals with bipolar disorder have both awareness and knowledge concerning the importance of a healthy lifestyle. Two themes emerged from the analysis: Highlighting individual needs and Knowledge increases awareness. Conclusion: Focus should be on strengthening the sense of security contributed by metabolic monitoring and health conversations and taking into account the needs and knowledge of each individual and with respect encourage and strengthen the experience of health and wellbeing. We need to put trust into the patients’ ability and knowledge and work together towards a healthier lifestyle thus supporting both the physical and mental wellbeing.

Syftet med studien är att undersöka boendes egna upplevelser av att bo i Tjärna ängar och undersöka vilka föreställningar de har om hur utomstående ser på bostadsområdet för att se om dessa föreställningar påverkar de boende. Studien är en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer genomförts. Materialet har analyserats utifrån tre olika tolkningsramar, territoriell stigmatisering, etablerade och outsiders samt media. Resultatet som framkom i studien är att bilden av bostadsområdet Tjärna ängar skiljer sig mellan de boende och samhället. De boende upplever området som tryggt medan samhället ser området som oroligt. De boende menar att medias rapportering är en stor faktor till skapandet av bilden i samhället av bostadsområdet. Vidare framkom att området Tjärna ängar är utsatt för en territoriell stigmatisering. / The purpose of this study is to investigate residents own experience of living in Tjärna ängar and examine the notions they have about how outsiders think of Tjärna ängar to see if these notions affect the residents. The study is a qualitative study in which semi-structured interviews were used. The material has been analyzed from three different theoretical perspectives, territorial stigmatization, established and outsiders and the media. The result showed that the image of the area Tjärna ängar differ between the residents and the community. The residents experience the neighborhood as safe while the community sees it as disordered. The residents think that a major factor in the creation of the image that exists in the community is what media reports about the neighborhood. Furthermore the result showed that the neighborhood Tjärna ängar are subject to a territorial stigmatization.

<p><em>Syftet </em>med föreliggande studie var att ge en djupare förståelse för några unga kvinnors syn på könsroller och könsskillnader i relation till sin egen självbild, i dagens samhälle. De <em>frågeställningar</em> studien baserats på var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhället? På vilket sätt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur såg kvinnorna på sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien främst från ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av självbilden, men även utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssätt som användes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas längd varierade mellan</p><p>25 – 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter. Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att det fanns könsroller och könsskillnader i dagens samhälle, att detta påverkade relationerna till andra människor och att kraven på den unga kvinnan var stora. Resultatet visade även att det egna valet, att göra det man själv vill, var viktigt för intervjupersonerna. Diskussionen berörde det egna valet, utveckling av en självbild, den kvinnliga könsrollen och samhällets krav på den unga kvinnan.</p> / <p><em>The purpose </em>of this study was to get a deeper understanding of some young women’s visions of gender roles and gender differences in relation to their own self image, in today’s society. The <em>questions </em>that the study was based on were: How did the young women apprehend gender differences and gender roles in the society? In which ways had they put these in their own gender role? How did the women look at their future possibilities as a young woman today? Theoretically the study mainly assumed from a social psychologically point of view and research about the development of the self image, but also assumed from research in developmental psychology and cognitive psychology at some points. The methodologically approach used, was a semi structured interview method. The length of the interviews differed between 25 - 45 minutes and the selection consisted of four female students. The results of the study revealed that the informants experienced that there were gender roles and gender differences in today’s society, which effects the relations to other people and that the demands put on the young female gender were considered large. The results also revealed that one’s own choice, to do what you wish, was important to the informants. The discussion touched one’s own choice, development of a self image, the female gender role and the demands of the society put on young women.</p>

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förståelse för några unga kvinnors syn på könsroller och könsskillnader i relation till sin egen självbild, i dagens samhälle. De frågeställningar studien baserats på var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhället? På vilket sätt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur såg kvinnorna på sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien främst från ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av självbilden, men även utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssätt som användes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas längd varierade mellan 25 – 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter. Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att det fanns könsroller och könsskillnader i dagens samhälle, att detta påverkade relationerna till andra människor och att kraven på den unga kvinnan var stora. Resultatet visade även att det egna valet, att göra det man själv vill, var viktigt för intervjupersonerna. Diskussionen berörde det egna valet, utveckling av en självbild, den kvinnliga könsrollen och samhällets krav på den unga kvinnan. / The purpose of this study was to get a deeper understanding of some young women’s visions of gender roles and gender differences in relation to their own self image, in today’s society. The questions that the study was based on were: How did the young women apprehend gender differences and gender roles in the society? In which ways had they put these in their own gender role? How did the women look at their future possibilities as a young woman today? Theoretically the study mainly assumed from a social psychologically point of view and research about the development of the self image, but also assumed from research in developmental psychology and cognitive psychology at some points. The methodologically approach used, was a semi structured interview method. The length of the interviews differed between 25 - 45 minutes and the selection consisted of four female students. The results of the study revealed that the informants experienced that there were gender roles and gender differences in today’s society, which effects the relations to other people and that the demands put on the young female gender were considered large. The results also revealed that one’s own choice, to do what you wish, was important to the informants. The discussion touched one’s own choice, development of a self image, the female gender role and the demands of the society put on young women.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma. Sedan 2010 finns en utredning hos regeringen där det föreslås att ta bort tioprocentsspärren och låta det stå bolagen fritt att återköpa hur mycket aktier de vill. Detta examensarbete syftar till att undersöka den svenska markanden och att bidra i debatten och belysa ett område som ej tidigare har undersökts, nämligen sambandet mellan de bolag som genomför återköp av egna aktier samt hur ägarandelen i grupperna styrelsen, ledningen och verkställande direktör påverkas före och efter återköpen. Vidare analyser i den här studien inkluderar 126 av de 139 bolagen. Tretton bolag har exkluderats på grund av bristande uppgifter eller att årsredovisningar helt saknas. Materialet kategoriseras efter dels hur återköpen genomförs; ett enda program, flera program i följd alternativt spridda program, dels efter storlek på bolag enligt SmallCap, MidCap och LargeCap. Vidare analyseras sambandet mellan den genomsnittliga ökningen av det egna innehavet hos bolagets styrelse, ledning och verkställande direktör samt ägarandelen, bolagets storlek och återköpsstrategi. Den slutliga analysen bygger på de bolag som gjort flera återköpsprogram samt där styrelse och VD tillsammans ökat sitt genomsnittliga egna aktieinnehav per återköpsprogram. Vår studie visar ett signifikant samband utifrån den avsedda beroendevariabeln, den genomsnittliga ägarandelen för styrelse och VD samt ett signifikant negativt samband med storlekskategorin largecap. Vilket innebär att den genomsnittliga ökningen i innhav per återköpsprogram delvis kan förklaras genom hur stor ägarandelen var innan återköpet samt bolagets storlek. Även grupptillhörighet, det vill säga typ av återköpsstrategi, har ett samband men detta placerar sig strax under en signifikansnivå på 90 procent. / In the year of 2000 the Swedish government changed a part of the Swedish Companies Act and made it possible for swedish listed companies to repurchase a maximum of ten percent of their own shares. Up until today 139 companies have chosen to use this possibility to distribute some of their profit. Out of the 139 companies thirteen companies are excluded due to missing data, 126 companies remains in further studies of this paper. The pattern of the repurchase varies in three different systems; one share repurchase program alone, several consecutive share repurchase programs and several scattered share repurchase programs. We aim to study if there is a connection between the way the companies repurchase their own shares and the change in ownership within the board, CEO and company management. Our study show that a higher concentration of ownership within the board and CEO has a significant positive effect on the average increase of own shares per program. Also largecap firms has a significant negative effect on the average increase per program.

The purpose of this study was to examine how some child welfare case workers say they go about to give children in foster homes the opportunity to be heard. The idea was also to examine how much weight is given to the children’s views and if the respondents believe that the childrens right to be heard has improved over the time they have been working with foster children and if so, how? The study was conducted by using qualitative research method and the analysis of the results was made using Shier’s model of childrens participation. The results have also been tied to previous research in the area. The conclusions of this study was that according to the respondents it’s important that they get to know the children well so that the children can have confidence enough to speak their minds. They feel it is important that the children are listened to and the childrens views also have some influence in decision-making. The respondents also believe that the opportunities for the children to express their opinions have strengthened in recent years.

Studien handlar om patienters upplevelse av vilka fördelar och nackdelar det finns med att personal använder egna erfarenheter av ätstörningar som en resurs i vårdarbetet. Insamlingen av empirin genomfördes i form av åtta stycken kvalitativa intervjuer där forskaren intervjuade patienter som går i behandling för ätstörningar. Samtliga intervjupersoner hade varit i kontakt med personal som har egna erfarenheter av ätstörningar. Ämnet analysers utifrån teoretiska begrepp som erfarenhetskunskap, förståelse, bemötande, identifikation och att vara en förebild respektive överidentifikation, motöverföring samt självexponering. Resultatet visar att det finns flera fördelar med att personal använder egna erfarenheter av ätstörningar. Denna personal kan bland annat tillhandahålla en särskild resurs inom vårdarbetet, nämligen erfarenhetskunskap, vilket är en typ av kunskap som inte går att läsa sig till och som övrig personal därför inte kan bistå med. Patienterna upplever även att personal med egna erfarenheter av ätstörningar har en ökad förståelse för deras sjukdomssituation och kan hjälpa patienterna att förstå sig själva bättre genom att förklara varför de tänker, känner eller agerar på att visst sätt. Patienterna beskriver även att denna personal har ett bättre bemötande gentemot dem på så sätt att de får patienterna att inte känna sig lika utsatta i den hjälpsökande positionen samt har förmågan att se sjukdomen utifrån ett individuellt perspektiv istället för att enbart utgå ifrån diagnosens kännetecken. Deltagarna upplever att de kan identifiera sig med personalens sjukdomsupplevelse och resa till att bli frisk vilket leder till att patienterna lättare tar till sig denna personals budskap. Patienterna kan se anställda med egna erfarenheter av ätstörningar som förebilder eftersom att de lyckades bli friska och stå emot ätstörningen. Denna personal har även en förmåga att reducera patientens känsla av skam kring sjukdomen eftersom att den anställde själv har varit sjuk tidigare. Studiens resultat visar även att det finns nackdelar med att personal använder sig av sina egna erfarenheter av ätstörningar i vårdarbetet. En nackdel är när personalens arbete påverkas av överidentifikation vilket ges i uttryck när personalen antar saker som inte stämmer om patienters sjukdomstillstånd baserat på deras egna sjukdomsupplevelser, vilket skapar frustration hos patienten. Personalens motöverföring kan även påverka hur de utformar behandlingen eftersom att denna personal har en känslomässig koppling till sjukdomen vilket kan resultera i att det är svårare att ställa krav på patienterna. Patienterna beskriver även att personalens självexponering kan påverkar deras behandling negativt om personalen berättar något om sin tidigare sjukdomsupplevelse som kan ge patienten nya ätstörda idéer eller vara triggande. Alternativt om personalen fokuserar för mycket på att berätta om sina egna erfarenheter istället för att fokusera på patientens behandling. Om personalens självexponering uppfattas vara oprofessionell i patientens ögon kan det få vårdtagaren att tveka på den professionellas kompetens. / The study is about patients' experience of the advantages and disadvantages of staff using their own experience of eating disorders as a resource in the care work. The gathering if empiric was conducted in the form of eight qualitative interviews where the researcher interviewed patients undergoing treatment for eating disorders. All interviewees have previously been in contact with staff who have their own experience of eating disorders. The subject of the study is analyzed based on theoretical themes such as experience knowledge, understanding, treatment, identification, being a role model, over-identification, countertransference and self-disclosure. The results show that there are several benefits that staff use their own experience of eating disorders. This staff may, among other things, provide a special resource in the field of care, namely experience knowledge, which is a type of knowledge individuals can’t learn by reading, so other staff do not possess this knowledge. Patients also find that staff with their own experiences of eating disorders have a better understanding of their disease situation and can help patients to understand themselves better, by explaining why they think, feel or act in a certain way. Patients also describe that these staff treat them better, in a certain way that they make the patients feel less vulnerable in their care-seeking position and has the ability to see the disease from an individual perspective instead of being based solely on the diagnosis's characteristics. Participants find that they can identify themselves whit the staff's disease experience and travel to recovery, which leads to that the patients more easily receive this personals message. Patients can see employees with their own experience of eating disorders as role models, because they managed to get healthy and resist eating disorders. This staff also has the ability to reduce the patient's sense of shame about the disease, because the employee self has been ill previously. The study's results also show that there are disadvantages to staff using their own experience of eating disorders in the care word. On disadvantage is when staff work is affected by over-identification, which is expressed in terms of staff assuming things that do not match patient's disease state based on their own disease experiences, which causing the patient to feel frustrated. The countertransference of the staff can also affect how they design the treatment because these personal have an emotional link to the disease, which may result that it is more difficult to make demands to the patient. Patients also describe that staffs’ self-disclosure may adversely affect their treatment if the staff tells something about their own previous disease experience that can give the patient new eating ideas or be triggering. Alternatively, the staff focus too much on telling their own experiences instead of focusing on the patient's treatment. If the self-disclosure of the staff is perceived to be unprofessional in the patient's eyes, it may cause that the patient will be doubtful about their professional competence.

Aktieåterköp är en snabbt växande företeelse och är på grund av tidigare lagar relativt nytt i Sverige jämfört med andra utvecklade länder. Aktieåterköp kan i vissa fall användas som ett substitut för utdelning, men kan även genomföras för att signalera marknaden och förhindra företagsuppköp. För att få en större förståelse för aktieåterköp har ett fåtal studier undersökt dess samband till ägarförhållanden på olika sätt. Dessa studier visar olika resultat i olika länder, vilket kan tyda på att landspecifika faktorer spelar roll vid undersökning av ägarförhållanden. Den aktuella studien undersöker hur ägarkoncentrationen och det interna ägandet ser ut i bolag som återköper aktier, samt om det finns någon skillnad i ägarkoncentration och internt ägande mellan aktieåterköpande och icke-återköpande bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Studien har en kvantitativ ansats och använder en tvärsnittsdesign för att besvara hypoteserna och jämföra de två grupperna. Hypoteserna är framställda utifrån den teoretiska referensramen som främst grundar sig i agentteori och asymmetrisk information. Resultatet visar hur ägarkoncentrationen och det interna ägandet ser ut för bolag som återköper egna aktier på Stockholmsbörsen 2019. Små skillnader kunde ur studiens resultat observeras mellan de två grupperna av observationer. Skillnaderna uppvisade ingen statistisk signifikans. / Share repurchases are a rapidly growing phenomenon and is relatively new in Sweden compared to other developed countries due to previous swedish laws. Share repurchases are often seen as a substitute for dividends, but can also be implemented to signal the market and prevent corporate acquisitions. Few studies have investigated share repurchases relation to ownership in various ways in order to understand the phenomenon further. These studies show different results in different countries, which may indicate that country-specific factors play a role when investigating ownership. The current study examines the ownership concentration and the internal ownership in companies that repurchase shares, and also if there is a difference in ownership concentration and internal ownership between companies that repurchase stocks and those who don’t. These companies are listed on Nasdaq Stockholm. The study has a quantitative approach and uses a cross-sectional design to answer the hypotheses and compare the two selected groups. The hypotheses are produced on the basis of the theoretical frame of reference, which is mainly based on agency theory and asymmetrical information. The results of the study indicate how the concentration and internal ownership looks for companies that repurchase their own shares on Nasdaq Stockholm. Small differences could be observed from the study’s results between the two groups of observations. The differences showed no statistical significance.